Pandemin och dess ekonomiska effekter har slagit hårt mot hela världen. Men för befolkningen i Libanon är det bara en av flera allvarliga kriser – vilket också har påverkat många invånare på djupet.
Libanon är drabbat av en mycket hög arbetslöshet och enligt FN-organet ESCWA lever över hälften av invånarna under fattigdomsgränsen. Landets valuta har rasat i värde och nationen står inför en djupt kritisk ekonomisk situation.
Allt detta har förvärrat de socioekonomiska orättvisorna – vilket i sin tur gjort många människor desperata.
Förra sommaren blev två spektakulära självmord mycket omskrivna i Libanon, då de inträffade samma dag. Den 3 juli sköt en man i 60-årsåldern sig själv offentligt framför ett kafé i staden Hamra. Med sig hade han ett utdrag ur sitt obefintliga brottsregister samt ett handtextat budskap som slog fast att han ”inte varit någon syndare”, tillsammans med en libanesisk flagga. Samma dag tog även en arbetslös busschaufför i 30-årsåldern sitt liv i Sidon.
Att ta sitt liv är en synd inom både kristendomen och islam, som är de två dominerande religionerna i Libanon. Vissa familjer väljer därför att inte berätta om en anhörig begått självmord, för att undgå att bli stigmatiserade.
Alla de problem som drabbat Libanons befolkning nådde därefter en ny nivå den 4 augusti förra året då en enorm spängämneskatastrof inträffade i Beiruts hamn – en explosion som raserade stora delar av huvudstaden, dödade många och skadade tusentals människor.
Ytterligare 70 000 människor beräknas ha förlorat sin arbeten på grund av explosionen och enligt Norska flyktingrådet, NRC, har över 40 procent av de familjer som drabbats av fysiska skador inte längre råd att betala för sina behandlingar.
Vi har upplevt hur allt fler drabbas av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom på grund av alla kriserna.
Mia Atoui, grundare av organisationen Embrace
Mia Atoui, grundare av organisationen Embrace, som arbetar med att sprida information om psykisk ohälsa, säger att den svåra situationen i landet har satt djupa spår i befolkningen.
– Vi har upplevt hur allt fler drabbas av depression, ångest och posttraumatiskt stressyndrom på grund av alla kriserna, säger hon.
Enligt en rapport från hennes organisation ökade samtalen till landets hjälplinjer för personer i kris dramatiskt under förra året.
Journalisten Cendrella Azar befann sig i närheten när explosionen inträffade och berättar att hon haft svårt att bearbeta den traumatiska händelsen. Hon påpekar att befolkningen dessutom drabbats hårt av den globala pandemin.
– Vi har förvandlats till en nationellt traumatiserad nation som bär på så många osynliga sår och ärr, säger Cendrella Azar.
Även coronakrisen har slagit hårt mot Libanon, med en stor smittspridning och höga dödstal.
Mia Atoui betonar hur viktigt det är att människor i kris erbjuds hjälp. Samtidigt har få råd att betala för terapi i privat regi. Hennes organisation öppnade därför en egen klinik i augusti – och dit är väntelistan nu mycket lång.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.