Från vulvaliknande gravkammaringångar och erotiska hällristningar till Elise Ottesen-Jensen. Arkeologen Jonathan Lindström går igenom 14 000 års sexuella historia i boken Alla tiders sex.
På 1940–50-talen, då skräcken (och fascinationen) för andras (för att inte tala om den egna) avvikande sexualitet hade en av historiens många höjdpunkter i frågan, var ”alla tiders” ett uttryck för någonting riktigt coolt.
Arkeologen och författaren Jonathan Lindström utnyttjar den dubbelbetydelsen av uttrycket i titeln på sin bok och gör verkligen sitt bästa i sin oavbrutet underhållande skildring Alla tiders sex, för att flika in lusten och ett njutbart resultat för kropp och själ som en drivkraft genom årtusendena.
Men nu har det kanske inte alltid varit så lustigt för alla parter detta med sex. Frågan är till att börja med vad som ska inrymmas i ordet sex. Är ett våldsamt övergrepp som inbegriper till exempel en oönskad penetration men mest handlar om makt att betraktas som sex? Lindström försöker närma sig frågan genom att studera tiotusentals år gamla ristningar, runor, arkeologiska fynd, och från medeltiden lag- och andra texter.
Han glider elegant mellan tolkningar, tidigare kända fakta – redovisar fint hur båda dessa kan diskuteras utifrån sin samtid. Kanske är det samtiden som måste få styra hur man ska betrakta saken, så har det i alla fall sett ut över tid.
Ämnesområdena historia och arkeologi verkar ha haft en sällsynt förmåga att dra till sig revirhävdande och moraliserande professorer, och Lindström navigerar med ett som det verkar öppet synsätt – i alla fall transparent. Han påpekar att hur noga man än gräver och tolkar kan man aldrig veta forntidsmänniskans självbild vad gäller kön och sexualitet, och bejakande av den. Ändå kan man utläsa en hel del om man är öppen.
Han påpekar att hur noga man än gräver och tolkar kan man aldrig veta forntidsmänniskans självbild vad gäller kön och sexualitet, och bejakande av den. Ändå kan man utläsa en hel del om man är öppen.
Författaren verkar lika intresserad av det som inte redovisats som det som fastslagits som sanna fynd (för den som vill veta mer om hur han arbetar finns bland andra den fascinerande Bronsåldersmordet, om arkeologi och ond bråd död, från 2009, i pocket).
Det är lätt att föreställa sig att de äldsta kända avbildningarna av sexualitet skulle kunna ge en antydan om hur människans ”naturliga” sexualitet egentligen ser ut. Men i Alla tiders sex framgår att människans tillvaro har genomgått snabba förändringar förr också, inte bara i fysiskt konkreta förutsättningar (som till exempel jaktutkomst–bofast bondeliv med tamdjur–naturkatastrofer–feodalism–krigsår–monarki– allmänna val–stadsliv–elektricitet–sociala medier) utan också i sociokulturell mening, ofta sprungna ur dessa nämnda förutsättningar.
I tidig jägarkonst på hällar och klippblock har sexualitet ofta knutits till fruktbarhet och moderskap, men redan vid år 5000 före vår tideräkning, då folk började bli bofasta i Skandinavien med hövdingar över en större population, börjar konsten skifta ärende mot män med penisformade statusföremål – och som Lindström påpekar är det ändå inte lätt att avgöra vad detta berättar om verkliga människors sexuella praktik generellt sett.
Man vet ändå att genom plundringstågen utvecklades språket och först omkring 2800 fvt verkar den ständiga könskategoriseringen ha dykt upp som en konsekvens av ”ett fenomen som vi brottas med än idag”, som han skriver så tänkvärt. Även om själva innehållet i begreppen ”manlighet” respektive ”kvinnlighet” fluktuerat ordentligt genom tiderna.
Här finns för den som inte visste bättre fascinerande kapitel om hur de skandinaviska vikingarna lockade brittiska invånare med sina tatueringar, ögonkajal och renlighet (och ett bad varje vecka, en uppskattad ny företeelse).
Lindström tillåter sig att sväva ut i enskilda fall som levandegör om än kanske inte representerar epokerna fullt ut, som kapitlet om heliga Birgitta (ca 1303–1373) som med sina svavelosande förbannelser som hon hämtade ur sina gudomliga uppenbarelser var en stark politisk kraft i sin tid.
Och om nu övervåld och icke samtyckt sex ska räknas in i ämnet är det lika bra att redovisa de fynd som finns inom området. Utan att förstås kunna vara heltäckande ger Lindström en vad man kan uppfatta som en god bild av praktik och repression – och att ”komma undan med det”. Men att berätta om en studie från 2005 som visar att ”ju högre upp på samhällsstegen mannen befinner sig från kvinnan desto mindre risk är det att han åtalas” är ett något löst påhäng till medeltidens juridiska praktik. Men att sexuella övergrepp använts i krig, som tortyr, förnedring och bestraffning under till exempel medeltiden finns ju ordentliga belägg för. Lindström har inte långa fotnoter men en ordentlig litteraturlista.
En hyllning till Elise Ottesen-Jensen, den ikoniska sexualupplysaren under 1900-talet, som faktiskt gjorde skillnad för många, blir övergången till ett kort redovisat 1900–2000-tal. För den som vill få vatten på sin gamla genuskvarn är Jonathan Lindströms bok inte stötande utan stöttande, och det är väl inget fel med det. Att människor begått övergrepp i jakt på makt betyder inte att sexualiteten nödvändigtvis är en våldsam kraft i den bemärkelsen, utan kanske ett av flera verktyg. Det går att läsa det som att sexualiteten i alla tider i huvudsak baserat sig på lust, samtycke, etik och nyfikenhet på andras sexualitet.
En frustrerad undring är ändå varför bildmaterialet är så snålt. En inlaga i färg med foton på allt från de vulvaliknande gravkammaringångar som nämns i boken, till fler återgivningar av hällristningar av olika erotiska slag, till medeltida konst med samkönat sex hade förhöjt kunskaperna (och njutningen) enormt.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.