Samtidigt som protesterna fortsätter i Myanmar har flera svenska fackförbund inom offentlig sektor skickat ett öppet brev till Myanmars ambassad i London. De kräver demokrati och fackliga rättigheter för landets arbetare.
– Slå ner diktaturen, vi är förenade, skrek sjuksköterskor samtidigt som de tågade genom Myanmars största stad Yangon under helgen. Bilar tutade som en stödjande gest åt demonstranterna, rapporterar den japanska nyhetsbyrån Kyodonews.
– Vi vårdpersonal leder denna kampanj, vi uppmanar all statlig personal ansluta sig till oss, säger sjuksköterskan AyeMisan till tidningen the Hindu och syftar på den civila olydnad-kampanjen som pågår runt om Myanmar som ett protest mot militärkuppen den 1 februari då landets nyss omvalde ledare Aung San Suu Kyi avsattes av militären. Själv deltar hon i en av protesterna i Yangon.
Demonstrerande sjuksköterskor har blivit en symbol för motståndet mot militärkuppen som skedde för lite drygt två veckor sedan. Sjuksköterskor vägrar att arbeta om inte militärjuntan tar ett steg tillbaka, släpper de fängslade politikerna och accepterar det demokratiskt valda styret.
Många av de uppgifter de här personerna har krävs för att samhället ska fungera. Det här är ett fackligt sätt att visa på ett missnöje – att vägra utföra arbete.
Ruben Wagman, påverkans- och policyrådgivare på Union to Union
– Mitt intryck är att det är människor som kräver demokrati. Många av de uppgifter de här personerna har krävs för att samhället ska fungera. Det här är ett fackligt sätt att visa på ett missnöje – att vägra utföra arbete, säger säger Ruben Wagman, påverkans- och policyrådgivare vid Union to Union och menar att det är ett effektivt sätt att sätta tryck mot auktoritära regimer som inte respekterar demokratin.
För att stötta den fackliga kampen, samt demokratirörelsen, i Myanmar så har flera svenska fackförbund skickar ett öppet brev till Myanmars ambassad i London.
– De är våra offentliganställda vänner där borta som arbetar med att bejaka sina demokratiska rättigheter, säger Nina Bergman, internationell sekreterare vid Vårdförbundet – ett av fackförbunden som skrivit under brevet.
Hon pekar på att det som nu händer är speciellt viktigt för Vårdförbundet då det är just de offentliganställda, varav många inom hälso- och sjukvård, som gått ut på gatorna.
– De har gått ut och strejkat, samtidigt som hälsopersonalen säger att det är vi som stått vid frontlinjen mot covid-19, vi som tar hand om vår befolkning och vi som ska klara den här krisen. Vi vill också sträcka ut vår kamp så att den också ska innefatta våra demokratiska rättigheter, säger Nina Bergman.
I brevet till Myanmars ambassad står följande: ”Vi har tyvärr fått åtskilliga rapporter om arbetare som blir trakasserade, fängslade och om kränkningar av fackliga rättigheter. Vi kräver att de demokratiskt valda politikerna omedelbart och villkorslöst släpps fria och att den demokratiska utvecklingen tillåts fortsätta.”
Enligt rapporter som Vårdförbundet tagit del av har arbetare på över 70 sjukhus i Myanmar deltagit i protesterna.
Innan de första fria valen hölls i landet 2015, var Myanmars fackliga rörelse tvingad att arbeta i exil från Thailand. Men i takt med demokratiseringen och liberaliseringen som tog fart i och med valet 2015, som kallats landets första fria val, har rörelsen kunnat återkomma och arbeta i landet.
Men förbättringarna har varit små, och gått långsamt. Enligt Världsfacket ITUC:s globala rättighetsindex ligger landet på nivå fyra av fem – där fem är den sämsta. I klartext betyder det att det sker systematiska kränkningar av fackliga rättigheter i landet.
Under senaste senaste åren har det bland annat rapporterats om strejkande textilarbetare som blivit allvarligt skadade efter ha attackerats, samt flera gripanden av fackligt aktiva i landet, enligt ITUC.
– Det är vanligt med repression och förtryck i arbetslivet mot fackligt arbete. Inte minst mot minoriteter, säger Ruben Wagman.
Under fjolåret, som var djupt präglat av pandemin, fick den fackliga organiseringen vittna både fram- och motgångar. Fackliga organisationer har bland annat kunnat samarbeta med myndigheter för att att skapa bättre smittskydd på arbetsplatser. Men samtidigt har motsättningarna skärpts och flera strejker brutit ut på olika industrier – särskilt inom kläd- och textilindustrin där arbetare krävt bättre villkor och högre löner.
Det är alltid en risk för fackligt aktiva personer att sticka ut hakan i en politiskt tuff situation. Sedan är de också samhällsbärande personer, som arbetar i en sektor som behövs, så de är dubbelt utsatta.
Nina Bergman, internationell sekreterare på Vårdförbundet
– Det är en jättestor tillbakagång vi ser. Men det belyser samtidigt vikten av stöd till fackliga organisationer. Att det ska finnas demokratiska organisationer i de här sköra demokratierna eller sköra länderna. Och att de finns internationell solidaritet i de här frågorna, säger Ruben Wagman, och pekar på att stora ansatser som tagits från många länder för det illegitima militärstyret.
Att det är just hälso- och sjukvårdspersonal som står längst fram, de som å ena sidan har stor makt med sitt yrke men å andra sidan själva i och med yrket är utsatta för en risk, menar Nina Bergman gör deras situation ännu tuffare.
– Det är alltid en risk för fackligt aktiva personer att sticka ut hakan i en politiskt tuff situation. Sedan är de också samhällsbärande personer, som arbetar i en sektor som behövs, så de är dubbelt utsatta. De vill bidra till ett fungerande samhälle med samhörighet och trygghet, men samtidigt blir de personliga utsatta för att de är fackligt aktiva, säger Nina Bergman.
Militärjuntan har använt valet i november 2020 som ett argument för kuppen, där Aung San Suu Kyis parti NLD vann klart. Militären sade att valen inte hade skett korrekt och att de ämnar att ha ett nytt val, men det har inte sagts när detta val ska ske. Därefter har det också rapporterats om att juntan har jagat och fängslat oppositionella. När valet skedde i november gick både flera människorättsorganisationer och FN:s generalsekreterare Antonio Guterres ut med att det var lång ifrån fritt, bland annat då flera etniska grupper inte tillåtits att rösta.
Aung San Suu Kyi, som avsattes som ledare i och med militärkuppen, har under senare år fått motta stor kritik från omvärlden efter att vägrat att ta ansvar för utrotningen av folkgruppen rohingya i landet. En folkgrupp som varit ständigt åsidosatt genom landets historia, och ses av många i Myanmar som ”bengaler”, vilket syftar på att de anses vara illegala immigranter från Bangladesh. De har varken medborgarskap i Myanmar eller har tillgång till landets medborgeliga rättigheter. Men inom Myanmar har denna ställning gällande rohingyerna istället givit henne ett starkare stöd – speciellt bland landets största folkgrupp burmeser.
Men bilden av Suu Kyi har i Myanmar varit splittrad redan då hon kom till makten vid valet 2015. Splittringen hänger ihop med landets komplexa historia sedan självständigheten 1948 och rättigheterna för landets många folkgrupper.
Aung San Suu Kyi tillhör den största folkgruppen burmeser, personer från andra grupper har tidigare visat sitt missnöje med hennes styre som de menar gynnat den egna gruppen och att minoriteter blivit orättvist behandlade.
Utöver den muslimska folkgruppen rohingya, så är Myanmar en skådeplats för ett av världens längsta nu pågående krig – vilket förs mellan olika etniska minoriteter och staten vilka till största del tillför folkgruppen burmeser.
The Ta’ang National Liberation Army (TNLA) är en av ett tiotal aktiva militanta etniska grupper i landet som slåss mot landets militär. Utöver dessa finns omkring det dubbla antalet militanta etniska grupper som ligger i vapenvila. Konflikterna i landet har pågått sedan självständigheten från Storbritannien 1948 och flera av grupperna kämpar för ett federalt självbestämmande. Många av grupperna som tillhör olika etniska minoriteter har blivit marginaliserade av den, innan militärkuppen, etniska burmesdominerande regeringen NLD.
Samtidigt som juntans gripanden fortsätter och ett nytt val planeras har fängslade Suu Kyi fått nya anklagelser mot sig, rapporterar CNN. Enligt hennes advokat ska det röra sig om brott mot landets katastroflag. Hon har tidigare åtalats för brott mot Myanmars import- och exportlagar.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
