Sergei Kolos och fem kollegor lurades på totalt 160 000 kronor i uteblivna löner, efter att i flera månader har arbetat med bygget av Amazons kontor i Sverige. Nu har lönerna betalats tillbaka av ett annat företag, högre upp i entreprenörskedjan, enligt lagen om huvudentreprenörsansvar. Men fortfarande står Magni AB, företaget som anställt dem, kvar på Byggnads lista över företag med kollektivavtal.
Det var i höstas som Sergei Kolos tillsammans med flera lettiska kollegor reste till Sverige för att arbeta med bygget av Amazons nya kontor i Sergelhuset. De arbetade för underentreprenören Magni AB, och blev utlovade en lön på upp till 137 kronor i timmen. Men när jobbet avslutades fick arbetarna endast en bråkdel av ersättningen, och lurades på sammanlagt 160 000 kronor i uteblivna löner.
Sergei Kolos tog kontakt med fackföreningen Stockholm LS av SAC Syndikalisterna och senare kunde facket möta entreprenören Swebel Bygg, som anlitat Magni AB, för en förhandling. Nu har lönerna betalats av Swebel Bygg, men Magni AB har från början vägrat både förhandling och löneutbetalning.
Det är Vasakronan, Sveriges största fastighetsbolag, som ansvarar för beställningen och som hyr ut till Amazon Web Services. Vasakronan har använt sig av M3 Bygg som huvudentreprenör, som anlitat Swebel Bygg AB som i sin tur anlitat Magni AB. Samtliga företag har kollektivavtal med Byggnads.
Trots de missförhållanden som uppdagats står Magni AB fortfarande kvar på Byggnads lista över företag med kollektivavtal, den så kallade ”Kollektivavtalskollen”. En lista som kunder ska kunna använda för att kontrollera företaget.
Emil Boss, förhandlingssekreterare Stockholm LS
Emil Boss, förhandlingssekreterare på Stockholm LS och krönikör i Arbetaren, har drivit ärendet. Han menar att tecknandet av kollektivavtal kan underlätta för byggföretag att bedriva en kriminell verksamhet.
– Som Riksrevisionen nyligen slog larm om finns det väldigt många byggföretag som exploaterar migranter å det grövsta. Trots att Byggnads inte har medlemmar på firmorna så tecknar cheferna kollektivavtal. Detta gör de för att få tillgång till de stora pengarna i de lite finare entrepenadkedjorna. Riksrevisionen larmar om att LO inte klarar att kontrollera huruvida kollektivavtalen följs eller inte. Det innebär att kollektivavtalen blir en stor hjälp för maffian. Det är problematiskt, säger Emil Boss.
Han menar att kollektivavtalet blir en slags kvalitetsstämpel för företagen att verka.
– Jag kan namnge ett tjugotal byggbolag som betalar svarta löner, låter arbetare jobba 16 timmar i streck, inte betalar löner på flera månader eller på annat sätt utnyttjar och lurar människor. Alla har kollektivavtal med Byggnads, så att de får jobba åt de stora byggbolagen. Det är inget problem för skurkarna att betala ut svarta löner och förfalska ID06-kort på Skanska eller Peabs projekt.
– Alla dessa fejkade kollektivavtal i LO-yrkena gör att kollektivavtal i sig inte är en garant för någonting alls. Det blir extra problematiskt efter lagändringen om strejkrätten. I dag får facken i Sverige enbart gå i konflikt för just kollektivavtal. Då måste avtalen vara mer än tomma bolagscertifieringar.
När Arbetaren ringer upp Tomas Kullberg, ordförande för Byggnads Stockholm-Gotland, säger han att det inte är svårt att teckna kollektivavtal med facket. I det specifika fallet med bygget av Amazons kontor hade Magni AB avtal med Byggnads sedan 2018.
– När vi tecknar avtal lönegranskar vi företagen, men det finns en försening med ett par månader. Om företaget nyanställer arbetare efter det att kollektivavtalet tecknats kan vi inte se det. Det finns heller inget krav i avtalet på att man ska redovisa dag ett när man anställer.
Tomas Kullberg menar att det finns kriminella nätverk bland byggföretagen som utnyttjar arbetare, men att det är ett problem att arbetarna inte går med i facket förrän anställningen är slut.
– Många hamnar i en beroendeanställning hos arbetsgivaren. De flesta migrantarbetare kommer till oss först när anställningen är slut eller när de blivit hemskickade, och då blir det svårare för oss att driva ärendet.
Tomas Kullberg, ordförande Byggnads Stockholm-Gotland
Har ni någon strategi för att förändra arbetssättet kring detta?
– Vi har påbörjat en process där vi granskar företagen för att se om de verkligen gör rätt, men det tar tid eftersom det handlar om kanske 5 000 företag i bara Stockholmsregionen som vi måste åka ut till och besöka. Sedan har vi en struktur där vi lönegranskar de företag som tecknat kollektivavtal med oss, men ibland blir det svårt just på grund av den här förskjutningen där man inte ser vilka som nyanställs. Det gör oss lite blinda rent krasst. Nu försöker vi också titta på hur vi kan få de här företagen att redovisa vilka arbetsplatser de har. Om de är under 900 timmar ser vi nämligen inte vilka arbetsplatser de är på, säger Tomas Kullberg.
Behövs det fler arbetsinspektörer?
– Ja det gör det, men framförallt ska man lägga kravet på entreprenörerna. Vasakronan ska vara kravställande som beställare, och likaså underentreprenörerna. Det finns en liggare som alla företag måste fylla i och Skattemyndigheten ska hålla koll på vilka som jobbar på arbetsplatserna och se till att företagen inte rundar systemet.
Kommer Magni AB stå kvar på avtalskollen på Byggnads hemsida?
– Ja i nuläget står de kvar, eftersom vi då kan förhandla med företaget. Det finns en vinst för oss att de har ett kollektivavtal, då kan vi förhandla och ställa krav på företaget mot det avtalet. Annars blir de ännu mer osynliga för oss och kommer utnyttja människor på en ännu större marknad där vi inte kan se eller nå dem överhuvudtaget. I dag har vi möjligheten till kontakter och förhandlingar med företagen.
Men finns det inte en risk att andra företag anlitar Magni AB, fastän de inte följer kollektivavtalet?
– Den risken finns alltid ändå, oavsett om man har avtal eller inte. Fokus borde ligga på att huvudentreprenören ser till att företaget följer avtalet. Det är de som tar in företagen som har det stora ansvaret.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
