Ansträngd ekonomi och färre asylsökande kan leda till att Flyktinghälsan i Malmö läggs ned. Kritiker mot förslaget menar att papperslösa nu riskerar att gå miste om vård de har rätt till.
Flyktinghälsan i Malmö erbjuder hälso- och sjukvård till asylsökande. Enheten öppnades 2006 och finansierades då av Migrationsverket och Region Skåne. Men sedan 2015 är den en filial till Kryddgårdens vårdcentral, och nu riskerar den att stängas.
– Vi har fått besked om att vi ska lägga ned den 1 juli. Jag tycker det är väldigt hastigt med tanke på att nedläggningen här kräver att övrig primärvård har kompetens i att ta emot asylsökande och papperslösa, säger sjuksköterskan Åsa Wieslander.
Vi har en samlad erfarenhet med att bemöta besvär som hänger ihop med flykt, krigstrauma eller tortyr.
Åsa Wieslander, sjuksköterska på Flyktinghälsan
Hon har arbetat med papperslösa sedan 90-talet och berättar att den erfarenhet hon och kollegorna har är en unik kunskap och en kompetens som kommer gå att förlorad.
– Vi har en samlad erfarenhet med att bemöta besvär som hänger ihop med flykt, krigstrauma eller tortyr. Efter att ha träffat många personer som kommit som flyktingar vet man mer precis vad de har råkat ut för. Det som kommer hända här är att många kommer sluta i denna förvaltning då de inte tror på centralorganisationen, säger hon.
Åsa Wislander ser det extra problematiskt att nedstängningen så fall kommer ske under coronapandemin.
– Våra patienter saknar personnummer och kan därmed inte ha bank-id. Det gör att de inte kan ringa och boka en tid till en vårdcentral om de tror att de har covid-19. Därför har vi behållit den öppna mottagningen här och även inrättat infektionsrum där vi kan ta in personer direkt som söker med coronasymptom.
Beslutet om nedstängning är ännu inte taget av Region Skåne. Men, enligt förslaget ska Flyktinghälsan stängas den 1 juli. Men enligt Maria Ohlson Andersson, primärvårdschef för sydvästra Skåne i Region Skåne, finns det tre huvudanledningar.
– Vi resonerar att vi vill göra Regionens uppdrag likartade, men det är även en minskande andel asylsökande och så finns det en ekonomisk del med det hela, säger hon.
Tanken är att asylsökande och papperslösa personer ska söka vård på andra vårdcentraler.
– Primärvården har redan i dag uppdraget att göra hälsoundersökningar på nyanlända, så uppdraget är inte okänt. När det gäller patientsäkerhet så gör vi en riskanalys, där vi tar reda på risker för patienter och hur vi ska minimera dessa, säger Maria Ohlsson Andersson.
Risken är att man inte söker vård när man behöver den kan innebära att man blir sjukare vilket i sin tur innebär att fler behöver uppsöka akuten.
Ann Norén, enhetschef på Stadsmissionshälsan
Organisationer inom Malmö kommun är kritiska till att Flyktinghälsans nedläggning och ser det som att en ytterst viktig instans skulle försvinna. Ann Norén som är enhetschef på Stadsmissionshälsan berättar att de har ett nära samarbete med Flyktinghälsan, både vad gäller asylsökande och EU-medborgare i utsatthet.
– Tillgängligheten till vård minskar för en målgrupp som redan lever i stor utsatthet. Risken är att man inte söker vård när man behöver den kan innebära att man blir sjukare vilket i sin tur innebär att fler behöver uppsöka akuten. En nedläggning skapar ett mänskligt lidande men är också en samhällsekonomisk fråga, säger hon.
Joakim Månsson Bengtsson som är regional samordnare för Läkare i världen hävdar att nedstängningen av Flyktinghälsan kommer skapa problem på flera plan.
– Jag tror att många inte får den vården de har behov av och rätt till om Flyktinghälsan läggs ned. Under den perioden de bytte lokaler så hade vi en fördubbling av patienter som kom till oss. Man tar ett steg tillbaka från samhällets sida om den läggs ned, speciellt om man inte ser till att andra vårdinrättningar har kunskap och kan förhålla sig till lagstiftningen. Vi är väldigt oroliga och tänker att målgruppen kommer vara väldigt oroliga.