På 90-årsdagen av Ådalshändelserna, då fem arbetare dödades när militär sköt in i en demonstration, planeras flera evenemang. Dock blir de gemensamma arrangemangen, som marschen längs demonstrationens färdväg, reducerade på grund av pandemin.
I dag, den 14 maj är det 90 år sedan militären sköt mot en demonstration mot strejkbryteri i Ådalen, och dödade fem arbetare, varav en var tjugoåriga Eira Söderberg som stod vid sidan av och tittade på.
Fortfarande lever händelserna starkt i bygden även om i dag det knappast finns någon i livet som var närvarande och minns vad som hände. Militärens eldgivning skadade också fem personer i tåget. Som bakgrund till tragedin var svält och arbetslöshet i Västernorrland i spåren av depression i USA och Europa, i kombination med ett starkt och rött politiskt engagemang i Ådalen.
I oktober 1930 gick arbetarna vid sulfatfabriken vid Marmaverken i Hälsingland ut i strejk efter annonserade lönesänkningar och andra försämrade arbetsvillkor. Strejker, sympatistrejker och andra stridsåtgärder spred sig till fabriker runt om i Ångermanland, inte minst sedan företagen genom sin gemensamma redarförening börjat organisera in strejkbrytare. Den 13 maj ankom 60 strejkbrytare till Sandviken, där de attackerades av ilskna arbetare vid Graningeverkens massafabrik.

Dagen därpå samlades Transportarbetareförbundet i Frånö Folkets hus i Kramfors, representanter för hela fackföreningsrörelsen i Ådalen var på plats, och man beslutade om omedelbar strejk vid alla sågverk och massafabriker i Ådalen. Från mötet avgick demonstrationståget, med upp till 4 000 deltagare, mot Lunde där strejkbrytarna var förlagda.
I Lunde beordrades den inkallade militären av sitt befäl kapten Nils Mesterton att öppna eld och fyra deltagande män i tåget, mellan 18 och 35 år gamla, avled på plats liksom en kvinna som stod som åskådare vid sidan av. Dödsskjutningarna chockade den svenska fackföreningsrörelsen och allmänheten. SAP och LO var splittrade i skuldfrågan, och kunde inte ensidigt fördöma myndigheter, polis och militär.
Myndighetspersoner och militärer, bland dem Mesterton åtalades men frikändes, däremot dömdes flera arbetare för ledarskap vid upplopp och kravaller i dessa dagar till straffarbete i upp till två och ett halvt år.
Varje år brukar skotten i Ådalen brukar uppmärksammas på något sätt i trakten, och särskilt på jämna årsdagar. På 85-årsdagen 2016 arrangerade föreningen Ådalsmarschen, som samlade en mängd organisationer och föreningar, bland andra SAC – Syndikalisterna, Seko och Vänsterpartiet en marsch längs demonstrationsvägen från Frånö till Lunde.
Också i år fanns större planer från flera håll på att göra om evenemanget, men smittspridningen, som är exceptionellt hög just i Kramforstrakten har satt käppar i hjulet för detta.

Elme Ämting-Selja, i Sundsvalls LS av SAC som är en drivkraft i Ådalsmarschen och har bokat Frånö Folkets hus under årsdagen, berättar att det ringer en hel del människor som vill uppmärksamma årsdagen av en av de historiska händelserna i svensk arbetarhistoria.
– Vi uppmanar inte folk att komma, jag tror inte ens vi kommer att släppa in folk i huset, säger hon, men kommer att finnas här för att hjälpa dem som vill gå demonstrationsvägen.

Kramfors kommun ger ekonomiskt bidrag till flera andra arrangemang och har märkt ut demonstrationsvägen med nya skyltar som ritats av konstnären Janne Björkman. Han har också gjort en karta över trakten som kommer att delas ut.
Den 14 maj kommer Studio Svanös podcast Ådalen 31 ett lanseras, och under sommaren och hösten presenteras teater- och musikföreställningar, liksom visning av Bo Widerbergs film Ådalen 31, från 1969.
Elme Ämting-Selja, som arbetar på Föreningsarkivet Västernorrland, berättar också att hon just fått besked om att en stor institution har beviljat arkivet 100 000 kronor till en utställning om Ådalshändelserna 1931, vilket innebär att regionen skjuter till lika mycket. Utställningen ska turnera i länet under hösten och arkivet har anlitat Actit Kommunikation. Utställningstexterna kommer att skrivas av författaren Roger Johansson vars bok om händelserna i Lunde, Kampen om historien, utkom 2001.