Arbetsmiljöverkets senaste rapport om lärares arbetsmiljö rapporterar om risker, en forskningsrapport pekar på höga stressnivåer bland lärare och Lärarförbundets statistik visar att lärare har en högre arbetsbelastning och psykisk ansträngning än andra yrken.
– Lärare utsätts ofta för en konstant belastning och att utrymmet för återhämtning är knappt, säger Joakim Ramberg är docent och forskare vid Stockholms universitet.
– Vi har gjort väldigt många inspektioner och kan konstatera att man skolor ofta inte har någon rutin och struktur för att undersöka arbetsmiljön och ta reda vilka risker man har i arbetsmiljön, säger Kristian Hansson, sakkunnig i frågor kring minderåriga, skola och utbildning hos Arbetsmiljöverket.
Sen kan man fundera på vad det beror på. Skolans styrning är generellt en knepig miljö, skolan styrs enligt nationella riktlinjer och det gör det svårt att arbeta med miljön på skolan,
Kristian Hansson, sakkunnig på Arbetsmiljöverket
Enligt Kristian Hansson är det upp till arbetsgivaren att undersöka och hålla koll på de anställdas välmående på arbetsplatsen.
– Sen kan man fundera på vad det beror på. Skolans styrning är generellt en knepig miljö, skolan styrs enligt nationella riktlinjer och det gör det svårt att arbeta med miljön på skolan, säger han.
Kristian Hansson ser en tydlig indikation på situationen utifrån antalet sjuksrivna lärare.
– Hur det än ligger till så är grunden att du helt enkelt inte får bli sjuk på jobbet. Det finns många som ställer krav på lärare i dag. Det är föräldrar, elever och skola. Så de jobbar i en kravfylld miljö. Sjukskrivningarna har inte ökat i relation med de anmälningar vi får om tillbud och ohälsa. Under 2020 fick vi in 10 000 incidentrapporter.
Lärarnas riksförbund genomförde en undersökning detta året, som tidningen Skolvärlden rapporterat om. Ett representativt urval av förbundets medlemmar frågades kring deras arbetssituation. Många lärare, framförallt grundskolelärare, upplever sitt yrke pressande. Statistik visar att minst hälften av lärarna känner sig känslomässigt dränerade flera gånger i månaden (53 procent), två av fem lärare känner sig utmattad flera gånger i månaden, innan arbetspasset (39 procent). Nästan hälften av lärarna meddelar att de känner sig utarbetade flera gånger i veckan (53 procent), och hälften av lärarna rapporterar att de är utarbetade minst en gång i månaden (52 procent).
Att ha möjlighet till att påverka sin egna arbetssituation påverkar arbetshälsan och hur lärarna mår. I dag är man mer styrd av yttre faktorer i skolan, än tidigare.
Joacim Ramberg, docent och forskare vid Stockholms universitet.
Även en forskningsrapport från Specialpedagogiska institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet visar att Sveriges lärare arbetar med höga stressnivåer. Joakim Ramberg är docent och forskare vid Stockholms universitet.
– Lärare utsätts ofta för en konstant belastning och att utrymmet för återhämtning är knappt.
Enligt Joacim Ramberg pekar andra studier på att lärarnas autonomi är lägre än tidigare och att det spelar in i det generella måendet på arbetsplatsen.
– Att ha möjlighet till att påverka sin egna arbetssituation påverkar arbetshälsan och hur lärarna mår. I dag är man mer styrd av yttre faktorer i skolan, än tidigare, säger han och fortsätter:
– Det blir på spekulationsnivå, men att ha ett högre självbestämmande över den pedagogiska planeringen tror jag skulle leda till en bättre situation. Men även att ta bort den administrativa bördan som ökat väldigt mycket. Många lärare utför även sociala bitar inom yrket, som de kanske inte har verktyg till, eller heller inte ligger inom utbildningen till att de ska göra det.
En utmärkande aspekt i forskningen, tycker Joacim Ramberg, är att upplevelsen av det sociala sammahanget bland kollegorna spiller över på individens upplevelse av stress.
– Det är viktigt vilka människor man har kring sig, och att stressen inte kommer enbart inifrån sig själv. En känsla av sammanhang gör att man upplever arbetssituationen begriplig och hanterbar, säger han.