När Solcellsföretaget Svea Renewable Solar AB ”valde” bort Elektrikerna framför att teckna avtal med Tingvallabro Fackförening avtalsshoppade de bort fackligt inflytande, enligt Elektrikerna. Men hur skiljer sig avtalen åt? Arbetaren tittar närmare på avtalen tillsammans med arbetsrättsjuristen Frederick Batzler som ser ett mardrömsscenario förverkligas.
När Elektrikerna ville teckna avtal med solcellsinstallatörföretaget Svea Renewable Solar tog företaget istället kontakt med Tingvallabro Fackförening. Nu gäller de senares avtal och elektrikerna är utestängda från inflytande. I ett mail som Arbetaren tagit del av motiverar företaget sitt ”val” av Tingvallabros avtal med att det kunde erbjuda en ”flexibilitet”, som inte Elektrikernas hade. Enligt Frederick Batzler, arbetsrättsjurist och tidigare facklig organisatör på SAC – Syndikalisterna visar jämförelsen av fackens avtal att vad de avtalsshoppat är att befrias från fackligt inflytande.
– Det är det de vill ha, mer flexibilitet och mindre fackligt inflytande. Det finns stora materiella skillnader, men det allra viktigaste är att företaget slipper Elektrikerförbundet och utestänger fackligt inflytande, säger han.
Redan vid första anblick skiljer sig avtalen åt genom sin fysiska tyngd. Medan Tingvallabros avtal för samtliga anställda på Svea Solar AB är 16 sidor långt är Elektrikernas Installationsavtal tio gånger så långt med sina 160 sidor. Då har inte heller det senares omfattande bilagor räknats med. Ett avtal kan givetvis inte bara mätas utifrån sin textmängd, men enligt Frederick Batzler är det i det här fallet signifikativt på en skillnad.
– I Elektrikernas avtal har du fullt med tvistelösningar, skiljedomsförfaranden och förhandlingsordningar som ger facket mer inflytande. Det är ett sätt att försöka se till att arbetstagarsidan har inflytande vilket är helt icke-existerande i Tingvallabro-avtalet. Det som är anmärkningsvärt är den totala avsaknaden av arbetsmiljöreglering.
Elektrikerbranschen, såväl som Byggbranschen i stort, är en farlig bransch och i Elektrikernas avtal läggs stor vikt vid att säkra en god arbetsmiljö. Det har en egen anmälningsordning av arbetsmiljöproblem, en kollektivavtalsmekanism som går längre än arbetsmiljölagens möjligheter för skyddsombud att göra så kallade 6:6a-anmälningar. Skyddsutrustning är detaljerat reglerat och det finns möjlighet att lägga veto mot farliga arbetsförhållanden. Till det kommer en hel bilaga som reglerar rätten till arbetsmiljöutbildningar, hälsoundersökningar och tvistelösningar.
Tingvallabros avtal har en paragraf som berör arbetsmiljö. Den säger att de anställda utser skyddsombud och att utbildning av dessa betalas av arbetsköparen ”om inget annat är överenskommet”. Men i ett tilläggsavtal på dryga två sidor anges att ”anställda har inte rätt att kräva en utbildning och arbetsgivaren har inte rätt att kräva att arbetstagaren genomför utbildning”.
– Det säger mycket om skillnaden i inställning. Elektrikerna har gått långt för att försäkra sig om att anställda och ombud har den utbildning som krävs. Man fattar att skyddsarbetet kräver mer än in andra branscher, säger Frederick Batzler.
Elektrikeravtalet har också en egen bilaga som reglerar användandet av bemanningsföretag, med given förhandlingsordning och en skrivelse som särskilt reglerar att inhyrning inte får användas för att kringgå lagen om anställningsskydd. Bemanning nämns inte med ett ord i Tingvallabros avtal.
Bestämmelser om traktamente vid arbete på annan ort är omfattande i Installationsavtalet. I Tingvallabro det en fråga som görs upp mellan chef och anställd individuellt. Även frågan om eventuell prestations- eller ackordlön är i Tingvallabros avtal en fråga för individuell uppgörelse med chefen.
Samtidigt är det uppenbart att Tingvallabro-avtalets författare sneglat på Elektrikernas avtal. Flera paragrafer är ordagrant kopierade, däribland skrivningen om arbetstidsförkortning.
Lönerna i sig sticker ut. Tingvallabro-lönerna är aningen högre, men avtalet saknar å andra sidan den reglerade lönetrappa som återfinns i Elektrikernas avtal. Men även när det gäller de anställdas direkta villkor så finns det en detalj som sticker ut. I Tingvallabros tilläggsavtal finns en reglering som ersätter Arbetstidslagens begränsning av antalet övertimmar som arbetsköparen får lägga ut. Medan Arbetstidslagen medger max 50 timmar övertid på en månad och max 200 timmar per år, kan Svea Solar, enligt nuvarande avtal lägga 80 timmar på fyra veckor och 300 timmar per år. I Elektrikernas avtal gäller arbetstidslagen och enbart 150 timmar per år vid skiftarbete.
– Det är synnerligen anmärkningsvärt att ge arbetsgivaren den möjligheten. Där har du en gigantisk skillnad, säger Frederick Batzler
Detta är typexemplet på hur man som arbetsköpare tillämpar den nya lagen. Det går att göra så eftersom den viktigaste mest centrala biten i ordningen som fanns nu är borta, den fria strejkrätten.
Fredrik Batzler, arbetsrättsjurist.
Enligt Frederick Batzler motsvarar Svea Renewable Solars agerande precis den modell för avtalsshopping som både arbetsrättsliga experter och fackliga organisatörer, däribland han själv, varnade för i samband med inskränkningen av strejkrätten i Augusti 2019. Men till skillnad från Kurt Junesjö som ändå kan känna en bitter tillfredställelse att få rätt mot LO:s, TCO:s och Svenskt Näringslivs avfärdande, beskriver han det bara som ”ren misär”.
– Detta är typexemplet på hur man som arbetsköpare tillämpar den nya lagen. Det går att göra så eftersom den viktigaste mest centrala biten i ordningen som fanns nu är borta, den fria strejkrätten. Det finns ingenting elektrikerförbundet kan göra. Nu sitter de där med sitt andraavtal, grattis. Ibland är det verkligen inte kul att ha haft rätt.
I det mardrömsscenario som experterna målade upp ingick framväxten av så kallade gula fackförbund, som antingen kontrolleras eller går arbetsköparnas ärenden. Gula fackförbund som kunde träda in och teckna sämre avtal så fort ett traditionellt fack krävde det. Tingvallabro Fackföreningen förnekar dock bestämt till Arbetaren att de skulle delta i avtalshopping, dumpa villkor eller vara ett gult fack. Det övertygar dock inte Frederick Batzler.
– Jag har inga problem att kalla dem ett gult fack för de har möjliggjort avtalsshopping och de möjliggör att facket utestängs från inflytande utan att kompensation. De fyller funktionen av ett gult fack och det kvittar vad de själva säger eller kallar sig. I praktiken är de det ändå.
