Utredningen om fri hyressättning på nyproduktion ska lämna förslag på nya regler om en vecka. Men utifrån det som nu är känt varnar nu professor Irene Molina för ökad segregation och klassklyftor på lång sikt. Enligt henne kommer hyreshöjningseffekterna smitta av sig även på det äldre bostadsbeståndet.
Om ett förslag införs i linje med vad som nu framkommit ur regeringens utredning om fri hyressättning för nyproduktion tar Sverige ett steg mot ett ”ovärdigt mänskligt lidande”. Så beskriver Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF), Uppsala Universitet, den riktning mot marknadshyror som hon ser som Sverige slå in på.
”Jag kan inte komma på ett enda exempel i hela världen på att fri sättning av hyresnivåerna skulle påverka rätten till bostad i någon positiv riktning. En sådan politik skulle istället snabbt och tveklöst leda till mer segregation, vräkningar, hemlöshet, mer trångboddhet, social exkludering, och etnisk diskriminering”, skriver hon till Arbetaren i en mejlintervju.
Regerings kommande förslag om fri hyressättning för nyproducerade lägenheter har skapat mycket debatt redan innan utredningen på måndag förväntas lämna sitt förslag. Den planerade reformen, som är en följd av januariavtalet mellan Regeringen, Liberalerna och Centerpartiet, ska ge hyresvärdar möjlighet att själva bestämma hyran.
Såsom reglerna ser ut nu så är hyresvärdar tvungna att förhandla med hyresgästföreningen innan den höjer hyrorna. Men enligt regeringens direktiven till utredaren ska ett nytt system ge möjligheten att välja bort den processen när det gäller nyproduktion. Enligt uppgifter till DN så måste en hyresvärd kunna motivera höjningen, men en godkänd motivering är att området blivit mer attraktivt.
Irene Molina är öppet kritisk till grunderna för utredningens kommande förslag och säger att hon hoppas att det aldrig blir verklighet. Just nu befinner hon sig i Los Angeles, USA, och hon ser staden som ett skräckexempel på följderna av en ”liberaliserad bostadsmarknad”.
”Detta kan alltså i längden leda till att folk som inte har råd måste flytta, en variant av tvångsförflyttning eller bortdrivning. Vi kallar också det för renovräkning. Ökad segregation är en ganska säker konsekvens också eftersom när en gång läget börjar spela in som faktor, kommer gentrifiering att sätta fart i de så kallat attraktiva områdena i staden.”, skriver Irene Molina.
Ett sådant förslag ger naturligtvis mera makt över bostadsmarknaden till både nationella, och transnationella hyresvärdar, som till exempel Hembla i Stockholm, som dragit på sig mycket uppmärksamhet för det sättet de missköter fastigheterna där de etablerar sig. På konsumenternas sida, blir det de med höga inkomster bosättning, medan de fattiga inte kan tillgå nyproduktion över huvud taget.
Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala Universitet
Direktiven från regeringen och det kommande förslaget från utredningen gäller bara nyproducerade lägenheter. Men enligt Irene Molina finns det stor anledning att befara att hyreshöjningarna får effekter även på det äldre bostadsbeståndet. Hon säger att det går att se att tidigare förändringar i regelverket fått den effekten, men att tvånget att förhandla med hyresgästföreningen hittills förhindrat hyresnivåerna från att skena. Men redan nu får ofta hyresvärdarna rätt till högre höjningar än hyresgästföreningen gått med på.
”Tar man bort det tvånget kan hyresvärden argumentera vilt för en riktigt hög hyra, till exempel genom att hävda ett privilegierat läge. Vi har sett sedan tidigare att nya praxis, och ännu mer när det stöds av någon ny lag eller bestämmelse, påverkar hyresnivåerna även på äldre bestånd, genom renovering med omotiverade hyreshöjningar. Ett problem vi ser där är att i liknande situationer, beslutar i hyresnämnden mer än 90% av fallen till hyresvärdens fördel”, skriver hon.
Hon ser segregering och ökade klassklyftor som en given följd av ett förslag i linje med regeringens direktiv.
”Ett sådant förslag ger naturligtvis mera makt över bostadsmarknaden till både nationella, och transnationella hyresvärdar, som till exempel Hembla i Stockholm, som dragit på sig mycket uppmärksamhet för det sättet de missköter fastigheterna där de etablerar sig. På konsumenternas sida, blir det de med höga inkomster bosättning, medan de fattiga inte kan tillgå nyproduktion över huvud taget”, skriver Irene Molina.
Enligt utredningens direktiv ska utredaren hovrättsrådet Kazimir Åberg lämna förslag till regeringen den 31 maj. Regeringen skriver i direktiven att målsättningen är att en proposition utifrån förslagen ska kunna presenteras för omröstning i riksdagen i början av 2022 och kunna träda i kraft senare under samma år.