Frågan om marknadshyror handlar om makt och pengar. Och att både makt och pengar förflyttas från vanligt folk till till redan rika.
Det finns inga gratisluncher brukar det heta. Men att äga en hyresfastighet återkommer ständigt som tips på såväl internationella som svenska investerarsajter, när det kommer till hur man skaffar sig en så kallad passiv inkomst. Alltså en inkomst som kräver en del startarbete, men sedan rullar på av sig själv. En regelbunden inkomst med minimal arbetsinsats. En pengamaskin. Sajten rikakvinnor.se tipsar exempelvis om investeringar i hyresrättsfastigheter i USA som en bra källa till passiv och kontinuerlig inkomst på grund av ett fördelaktigt regelverk. Man kan också investera specifikt i så section 8-områden, där de boende beviljats hyreshjälp av staten, så inkomsterna är garanterade.
Vissa skulle mena att denna situation inte råder i Sverige då vi har hyresreglering. Men att äga hyresfastigheter i Sverige är trots det ingen dålig affär. Hyresgästföreningen har i fjorton år tagit fram rapporten ”Är det en bra affär att äga hyreshus? – Privatvärdarnas ekonomi i södra Skåne”, och konsekvent visat att svaret på den frågan är: Ja. I senaste rapporten kunde de visa att vinsten per hyreskrona ligger på 24,2 procent.
Mer pengar rullar in, utan att mer arbete har lagts ned. Pengamaskinen tickar på. Frågan är om det är hyresgäster och våra skattepengar som via bostadsbidragen ska betala för den lyxen.
Drömmen om att tjäna stora pengar när man sover kommer allt närmare med marknadshyror. Att förvalta en fastighet blir inte dyrare bara för att området blivit populärare och hyrorna därmed kan höjas. Det enda som händer är att vinsten ökar. Mer pengar rullar in, utan att mer arbete har lagts ned. Pengamaskinen tickar på. Frågan är om det är hyresgäster och våra skattepengar som via bostadsbidragen ska betala för den lyxen.
Det finns ett ord för detta inom ekonomin. Oförtjänt inkomst. Alltså inkomster som inte kommer sig av att man producerar något, förbättrar sin produkt eller ökar sin produktivitet. Utan som bara kommer sig av en värdestegring eller genom monopol eller begränsad tillgång. En oförtjänt inkomst. I boken The value of everything går ekonomen Mariana Mazzucato igenom vad som historiskt har betraktats som värdeskapande.
Hon visar hur vi idag har ett synsätt som säger att allt som skapar en vinst är värdeskapande, oavsett om något har producerats eller inte, oavsett om vinsten uppstått genom spekulation. Hon visar hur detta genom den ekonomiska historien har varit en omdiskuterad och högst politisk fråga. Länge betraktades inte markägare och hyresvärdar som värdeskapande, utan som verksamheter som endast extraherade pengar ur ekonomin.
I slutändan handlar frågan också om makt. När hyror istället för att kollektivförhandlas med representanter för hyresgästerna kan sättas av hyresvärdar på en marknad, har makt och inflytande tagits ifrån oss. Men de maktlösa har också verktyg.
Det här var inte tankar som endast Marx och vänsterekonomer vädrade. Även klassiska liberala ekonomer som Adam Smith och David Ricardo såg det på detta sätt. Ricardos hjältar var industrikapitalisterna som återinvesterar sin vinst i ökad produktion, skurkarna var markägarna som sög ut pengar ur ekonomin och slösade bort dem på extravagant livsstil. Adam Smith menade man för ekonomins bästa måste begränsa rentiererna, alltså de som extraherar pengar ur ekonomin utan att producera något, som exempelvis finanssektorn (som tjänar pengar på pengar), fastighetsmarknaden (som tjänar pengar på att en begränsad tillgång ökar i värde eller genom monopol). Det är de här krafterna vår regering och dess samarbetspartier, samt högeroppositionen, vill släppa fria. Möjligheten till oförtjänt inkomst.
I slutändan handlar frågan också om makt. När hyror istället för att kollektivförhandlas med representanter för hyresgästerna kan sättas av hyresvärdar på en marknad, har makt och inflytande tagits ifrån oss. Men de maktlösa har också verktyg.
Hyresvärdarna kommer att ha makten, regelverket och lagarna på sin sida. Till sin hjälp kommer de ha Kronofogden och även om det behövs polishandräckning om de behöver vräka hyresgäster som inte längre kan betala för sig.
Vad har vi? Vi har varandra. Vi har förmågan att gå samman och ställa till kaos. I avhandlingen En fackförening för hemmen, som Arbetaren tidigare skrivit om, beskriver Hannes Rolf hur hyresgäströrelsen gick från att vara väldigt aktivistisk, med direkt aktion i form av blockader, hyresstrejker och massuppsägningar till en städad förhandlingspart med makt och inflytande över bostadsmarknaden.
Om hyresgästernas representation genom Hyresgästföreningen inte längre har något inflytande borde den aktivistiska sidan återupplivas.