Floden Meghna är mycket viktig för både Indien och Bangladesh eftersom närmare 50 miljoner människor försörjer sig i dess stora deltaområden. Samtidigt skulle befolkningarna på båda sidor om gränsen kunna utnyttja flodens resurser på ett bättre sätt genom ett ökat samarbete.
Kajol Miah är en risodlare från den bangladeshiska delen av Meghnas floddelta. Samtidigt finns det en stor efterfrågan på ris från Bangladesh i de orter som ligger på den indiska sidan av samma område.
Det är bara ett exempel på hur ett bättre samarbete om de resurser floden ger upphov till skulle kunna gynna befolkningarna i båda länderna.
Raquibul Amin, Bangladeshs representant för Internationella naturvårdsunionen, IUCN, säger att konceptet bygger på en resursfördelning som inte bara handlar om själva vattendraget – utan även om de varor och produkter som vattnet ger upphov till.
Han menar att en sådan uppgörelse även skulle gynna Meghnas vatten och leda till en bättre förvaltning av floden.
Raquibul Amin säger att konceptet bygger på en princip om en rättvis fördelning av resurserna, som ska gynna alla parter. Detta till skillnad från andra internationella uppgörelser som främst är inriktade på själva vattenresursen. Ett sådant avtal är den uppgörelse om Ganges som upprättades mellan Indien och Bangladesh 1996, och som är inriktad på en fördelning av vattenvolymer.
Enligt Raquibul Amin borde dock uppgörelserna snarare fokusera på den nytta som vattenresurser ger upphov till, samt hur en gemensam förvaltning av floder kan förbättra ekonomiska möjligheter och ekosystems-tjänster från vattensystemen.
Meghna-deltat är mycket stort, där en något större del ligger i Indien medan resten ligger nedströms inne i Bangladesh.
Fokuset på gemensam nytta skulle göra det möjligt för båda länderna att engagera sig i en gemensam förvaltning av skogar och våtområden.
Raquibul Amin, IUCN
Nästan allt vatten i floden har dock sitt ursprung på den indiska sidan av gränsen, och det som sker uppströms påverkar det som sedan flyter nedströms. Stora mängder sediment kommer med floden från Indien, där detta sediment i sin tur skapar problem i våtmarksområden på den bangladeshiska sidan.
Nu pågår dock en dialog om ett utökat samarbete. Detta inom ett större projekt som drivs av IUCN och är inriktat på flera flodområden i regionen.
– Fokuset på gemensam nytta skulle göra det möjligt för båda länderna att engagera sig i en gemensam förvaltning av skogar och våtområden, säger Raquibul Amin.
Han betonar att de miljömässiga förhållandena i floddeltat även är avgörande för flodvattnet, och att de båda länderna skulle kunna komma överens om förvaltningen av skogarna i området. Dessa är viktiga för att motverka översvämningar och hantera slam – vilket är två stora utmaningar för fiskare och jordbrukare i den bangladeshiska delen av floddeltat.
Miah, som bor i ett våtmarksområde i Netrakona-distriktet i Bangladesh, säger att hans region återkommande drabbas av översvämningar.
– Vi som bor här är beroende av våra risfält, eftersom det är den enda gröda som går att odla här. Men våra odlingar drabbas av återkommande översvämningar och det gör livet problematiskt, säger Miah.
Hur det går för regionens risodlare har en även en betydelse för matsäkerheten i Bangladesh eftersom en femtedel av allt ris som produceras i landet kommer härifrån.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.