Chicagos poliskår har skjutit ihjäl 12 minderåriga sedan 2013. Detta är det högsta antalet i USA. I veckan antogs staden ny polisreform som innebär att utvalda civila medborgare nu ska få en inblick i organisationen av stadens poliskår, och därmed även kunna påverka hur den utformas. Detta efter flera års påtryckningar från gräsrotsrörelser.
Tonårige Laquan McDonalds sköts 2014 till döds av en polisman i Chicago. Fallet tystades ned, men i samband med att justitiedepartementet genomförde en granskning av Chicagos poliskår släpptes en inspelning av mordet. Den visade att polismannen Jason Van Dyke träffade offret med 16 skott, när Laquan försökte gå bort från polisen. Granskningen pekade även på att stadens polismän regelbundet överträdde stadens svarta och latinamerikanska invånares rättigheter, men sällan hölls ansvariga.
När Lori Lightfoot valdes till stadens borgmästare i maj 2019 utlovade hon stora förändringar, bland annat inom poliskåren. Hon tryckte på att hon skulle genomdriva en nyordning, där civila medborgare skulle få en inblick i stadens poliskår och dess arbete. Detta inom 100 dagar. Men innan detta blev verklighet inträffade nya polisingripanden, där 13-årige Adam Toledo och 22-årige Anthony Alvarex sköts till döds av polisen inom loppet av tre dagar.
Sedan 2016 har heta diskussioner förts mellan mellan aktivister, domare och stadens tjänstemän om hur man ska återbygga invånarnas förtroende för poliskåren. Kåren har skjutit ihjäl flest minderåriga i hela landet sedan 2013, 12 stycken.
Gräsrotskoaliationerna Civilian Office of Police Accountability (COPA) och Police Board och Grassroots Alliance for Police Accountability (GAPA), representerar tillsammans mer än 100 organisationer och tiotusentals människor. De har från varsitt håll drivit två olika lösningar för en reform, men de senaste månaderna har de gått ihop och haft diskussioner med borgmästare Lightfoot. Förra helgen nåddes slutligen en kompromiss, vilken nu innebär att civila för första gången har möjlighet att delta vid beslutsfattarnas bord. Borgmästare Lighfoot uttalade sig:
”Efter en helg med produktiva förhandlingar är vi glada att meddela att parterna har nått en överenskommelse om en föreslagen ersättningsförordning för civil tillsyn av Chicago Police Department, Civilian Office of Police Accountability och Police Board. Om den antas skulle den ge en historisk, förändrad och balanserad inställning till civil tillsyn,” sade Lightfoot.
En av de mest aktiva gräsrotsrörelserna är Chicago Alliance Against Racist and Political Repression. Deras viceordförande, Jazmine Salas, uttalade sig i Chicago Tribune i samband med att reformen antogs:
”Jag vill att vi är på det klara med vem som kämpade för detta resultat. Det var inte borgmästaren, det var folket. Detta är ingen vinst för henne, detta är en vinst för folket i Chicago, en vinst för de rörelser som demonstrerat på gatorna sedan mordet på Laquan McDonald”.
Med den nya förordningen kommer den valda tillsynsnämnden i förlängningen kunna påverka och godkänna delar av regleringen av polisavdelningar, polisstyrelser och utredningspolitik. Man får även befogenhet att både kunna utse och sparka chefen för utredningsbyrån COPA. Den nya reformen kommer även innebära att alla stadens 22 polisdistrikt får en vald civil övervakare. Detta innebär i praktiken att de olika distriktens invånare nu har möjlighet att påverka vem som blir lokalpolis.
Under en presskonferens efter beslutet berättar Anthony Driver, politiskt ombud för facket SEIU Healthcare Ilinois/Indiana, att reformen kommer att ”få Chicago att gå från sämst till bäst i landet vad det gäller regelverket kring det polisiära ansvaret”.
