Inför sensommaren har bärplockare gett sig ut i de svenska skogarna. När det kommer till den kommersiella bärplockningen reser många hit från Thailand via bemanningsföretag. Hur går den ekonomin ihop och hur ser villkoren ut?
Det talas om ett rekordår vad gäller bär. Redan har tonsvis av det dyrbara hjortronet plockats i landets skogar och mossmark, trots att det bara är början på säsongen.
I Sverige är det Kommunal som tecknar avtal med bärföretagen, och enligt avtal har bärplockarna rätt till en garantilön på cirka 22 000 kronor. En lön som ska gälla oavsett om det inte finns bär nog som motsvarar lönen.
Men allt är inte guld och gröna skogar. I en rapport skriven av Delmi, Delegationen för migrationsstudier, från 2019 intervjuades 165 thailändska bärplockare i Sverige. En tredjedel av de intervjuade uppgav att de fått ut mindre än den kollektivavtalade garantilönen. Många av dem visste inte ens om att de hade rätt till en sådan.
Resultatet i rapporten visar på att kostnaderna kopplade till bärplockandet är höga då det i genomsnitt tar 1,6 månad av arbete i Sverige för att täcka kostnaderna för att ta sig hit.
– De svenska kollektivavtalen är bra i sig, men de funkar inte som de ska när det gäller utländsk arbetskraft i bärbranschen. Flera av de bärplockare vi har intervjuat har berättat att deras thailändska arbetsgivare olovligen bett dem att välja mellan att få lön på ackord eller garantilön. Och de flesta väljer ackord eftersom att de vill ha möjlighet till att tjäna så mycket som möjligt, säger Charlotta Hedberg som är docent vid Umeå universitet och en av rapportförfattarna.
I rapporten står även att uppdragsgivarna i Sverige ofta gör avdrag på lönen för bostad, mat och tillgång till bil. Det innebär att den genomsnittlige bärplockaren kommer tillbaks till Thailand med ungefär 17 000 kronor efter en säsong i Sverige. Siffran motsvarar tre gånger en genomsnittslön i Thailand för samma tidsperiod.
– Arbetet är hårt och intensivt. Man kan se tröttheten inskrivet i ansiktet när bärplockarna kommer tillbaks på kvällarna. Det finns en möjlighet att tjäna ganska bra men det finns ingen säkerhet och det är oftast så att det är bärplockarna som får bära riskerna, säger hon.
Charlotta Hedberg menar att grundproblemet är att det förväntas så enormt stora mängder bär. Från Sverige exporteras varje år cirka 25 000 ton frysta bär. Hon menar att om förädlingsgraden ökade här i Sverige skulle pressen på att plocka så stora mängder bär minska och villkoren förbättras.
– Utöver det behöver transparensen förbättras – vart går avgifterna som bärplockarna betalar till bemanningsföretagen? Det är svårt att kontrollera och mycket tyder på att bärplockarna betalar mer för att komma hit än vad det faktiskt kostar, säger hon och fortsätter:
– Många bärplockare behöver ta banklån för att ha råd till att betala avgifterna till bemanningsföretagen, säger hon.
För att komma undan avgifterna som bemanningsföretagen tar ut i Thailand föreslår rapportförfattarna bland annat att bärplockare som etablerat kontakt med uppdragsgivare i Sverige ska starta arbetskooperativ. Via dessa kan de då hoppa över mellansteget och kostnaderna som de thailändska bemanningsföretagen innebär, och istället teckna direkta kontrakt med bärföretag på plats i Sverige.
Björn Lundström är regionalt skyddsombud för Kommunal och har bland annat Älvsbyn som område. Han berättar att han gjort flera skyddsronder på anläggningar för blåbärsplockare.
– För att ha tillträde måste vi ha medlemmar på arbetsplatsen. Om inte behöver vi bli inbjudna av arbetsgivaren, säger Björn Lundström.
År 2019 lade dåvarande regering fram en proposition om att regionala skyddsombud ska få tillträde till arbetsplatser som saknar fackliga medlemmar. Förslaget röstades ned i Riksdagen.
Hur har anläggningarna som du besökt sett ut?
– De bor trångt, men där jag varit hittills har det sett rätt bra ut utöver det. Men då har jag också bara varit på de anläggningar som vi blivit inbjudna till, säger han.
Han berättar att det är svårt att kontrollera om lönerna betalas ut på ett korrekt sätt, eftersom att uppdragsgivaren i Sverige betalar de thailändska bemanningsföretagen som i sin tur betalar ut lönerna.
Hur bedömer du att regler om arbetstid åtföljs?
– Inte jobbar de åtta timmar om dagen och arbetsgivarna brukar säga att de inte kan hindra dem från att plocka bär, säger Björn Lundström.
Vad tycker du behövs för att säkra bärplockarnas villkor?
– Jag tycker det behövs en juridisk huvudman som är ansvarig för den thailändska verksamheten här i Sverige. Men också att vi lättare ska kunna kontrollera att arbetarna får den lön de har rätt till, säger han.
