Landets första motorväg skulle bli en av världens mest moderna, men slutade i en tunnel. Det hårt skuldsatta Montenegro har nu varken råd att fortsätta bygget, eller att betala tillbaka lånet till Kina. Nu riskerar landet konsekvenser, och bli ett offer i raden för Kinas “skuldfälle”-diplomati.
Motorvägsbygget gick från att vara ”århundradets projekt” till ”vägen till ingenstans”. Planen var en 180 kilometer lång väg som förbinder hamnen Bar i södra Montenegro, med Serbiens huvudstad Belgrad. Att koppla samman landets största hamn och Balkans största stad skulle innebära både mer handel och allmänt starkare band mellan länderna.
Med start 2014 beräknades en av världens dyraste motorvägar att stå färdig 2020. Men nu har det nästan en miljard euro stora lånet från Kina förbrukats. Byggnadsarbetet har stannat upp, högt över en liten bergsby, leder två purfärska vägar in i en tunnel. Och slutar där. Mitt i ingenstans. Efter att 40 av 180 kilometer väg anlagts.
För att finansiera projektet sökte landets president Milo Đukanović lån först hos både Europeiska investeringsfonden och Internationella valutafonden. Men fick ett nej från bägge, då projektet ansågs för ambitiöst och ekonomiskt riskabelt. Trots att två oberoende rapporter avrådde bygget accepterades ett lån från Kina. Lånet på knappt en miljard euro, lika mycket som en fjärdedel av landets BNP, skulle bekosta den svåraste delen av motorvägen, som mest består av broar och tunnlar.
Projektet har från start kantats av orosmoment, hemlighetsmakeri och korruptionsanklagelser. Stor majoritet av dokumentationen har hemligstämplats. Skulden har stigit i takt med dollarns uppgång, UNESCO menar att floden Tara har skadats, och det har framkommit att 240 miljoner euro tilldelats byggnadsbolag med kopplingar till presidenten.
Presidenten Milo Đukanović och det Demokratiska socialistpartiet har insisterat för motorvägen under flera regeringar, men partiet förlorade majoritet under parlamentsvalet 2020. Nu är det istället moståndspartiet som ska försöka förhandla om återbetalning och förlängning av lånet med Kina, för att undvika konsekvenser.
Men, den nya regeringen finner sig i ett låst läge. Återstående del av motorvägen beräknas kosta dubbelt så mycket som första sektionen. Samtidigt har Montenegros ekonomi gått nedåt rejält, med orsak av minskad turism under pandemin. Statsskulden är stigande, och under 2020 översteg skulden 100 % av landets BNP. Redan 2018, när landets ekonomi inte såg lika mörk ut som idag, identifierade Center for Global Development landet som ett av åtta länder hamna i en ekonomisk högriskzon med anledning av lån från Kina.
En motorväg som förbinder Serbien med det adriatiska havet i Bar är ännu en pärla i Xi Jinpings pärlband. 2013 presenterade den kinesiske presidenten ett världsomfattande projekt. Belt and Road Initiative, även kallat för ”Den nya sidenvägen”, är ett infrastrukturprojekt som stärker både Kinas ekonomiska och geopolitiska position i Europa. Hans vision är att skapa ett utvidgat nätverk av järnvägar, motorvägar, energirörledningar, sjövägar och strömlinjeformade gränsövergångar. Västerut, genom Centralasien, till Europa. Och söderut mot Sydostasien genom Indien och Pakistan.
Verktyget till detta är att investera i länder, som ofta inte kan utveckla infrastrukturprojekt utan Kinas finansiering, men med stora hållhakar till Kina.
Enligt den amerikanska public service-radion NPR, så har den kinesiska Eximbanken rätt att ta över land i Montenegro, såvida det inte tillhör militären eller har diplomatiskt syfte. Vid eventuell skiljedom ska det avgöras på kinesisk mark, under kinesisk lag. Det har förekommit tidigare att Kina tagit över både anläggningar och mark av länder som som inte lyckats återbetala sitt lån. Exempelvis hamnen Hambantota i Sri Lanka, när landet inte höll låneavtalet föll rätten att leasea hamnen i 99 år i Kinas händer. Tajikstan har tvingats att ge bort 1,159 kvadratkilometer av Pamirbergen till Kina, som nu har all rätt att gräva efter guld och andra mineraler.
Det är ungefär 60 länder som involverats inom Belt and Road Initiative, och Kina har förvärvat många fördelar för sin generositet. Exempelvis måste Ecuador sälja 80-90 procent av sin råolja till Kina fram till 2024 som villkor för ett lån. 70% av Djiboutis statsskuld är till Kina, och idag har Kina byggt upp både en militärbas, och en skattefri handelszon i landet. Ett annat verktyg i Belt and Road Initiative är rena upphandlingar. 2016 köpte Kina majoriteten av den grekiska hamnen Piraeus, med mål om att göra den till den största handelshamnen i Europa.
Tidsfristen för första återbetalningen av Montenegros lån var under juli, detta år. Redan i april kontaktade Montenegro EU, och önskade om hjälp med återbetalningen.
– EU är redan den största ekonomiska bidragsgivaren till Montenegro, den största investeraren och tredje största handelspartnern, sa talesmannen Peter Stano under en presskonferens, och fortsatte:
– Vi står vid deras sida, men kommer inte återbetala lån som innefattar en tredje part.
I juli meddelade mediebyrån Reuters att Montenegro lyckats förhandla fram ett avtal med två amerikanska och en fransk bank.
– Vi har sänkt räntan på lånet från Kinesiska Eximbanken, från 2% i dollar till 0.88% i euros, sa finansministern Milojko Spajic, som även gått ut med att första återbetalningen på 33 miljoner dollar är återbetald.
En sådan nedskänkning räknas, enligt regeringen, bespara landet på nästan 8 miljoner euro årligen. Och kan hjälpa NATO-medlemmen och EU-kandidaten Montenegero, att återhämta sig från sin ekonomiska förlust på 15% under 2020.
Det har meddelats att motorvägen kommer stå färdig under november 2021.