Vattencykeln, alltså vattnets kretslopp, intensifieras varnar den nya rapporten från IPCC. Det innebär ökad risk för storm och översvämning.
Världen kunde fick under juli 2021 se extremt regnfall bli till översvämningar som svepte med sig hundra år gamla hem i Europa, skapade jordskred i Asien och dränkte tunnelbanor i Kina. Mer än 900 personer har dött i förödelsen. I Nordamerika bekämpades skogsbränder under en intensiv torka som påverkade vatten- och elförsörjning.
Vattenrelaterade katastrofer kan bli extremt destruktiva, och klimatförändringarnas påverkan på dessa extrema väderhändelser är allt mer uppenbar.
I den nya IPCC-rapporten, som publicerades den 9 augusti, varnar IPCC för att vattencykeln har intensifierats och kommer att fortsätta intensifieras i takt med att planetens temperatur stiger.
Rapporten, som jag har jobbat med som medförfattare, dokumenterar en ökning i både extrem nederbörd med ökat regn i de flesta regioner och extrem torka i Medelhavsområdet, sydvästra Australien, sydvästra Sydamerika, Sydafrika och västra Nordamerika. Den visar också att både extrem nederbörd och extrem torka kommer att bli vanligare med ökad uppvärmning.
Varför intensifieras vattencykeln?
Vattnet cirkulerar i ett kretslopp genom miljön och rör sig mellan atmosfär, hav, land och reservoirer av fruset vatten. Det kan falla som regn eller snö, sippra ned i marken eller i ett vattendrag, förenas med havet, frysa till, eller förångas tillbaka till atmosfären. Växter tar upp vatten ur marken och släpper ut via sina blad genom transpiration. De senaste decennierna har det skett en övergripande ökning i nederbörd och förångning av vatten.

Ett antal faktorer ligger bakom den intensifierade vattencykeln, men en av de viktigaste är att ökade temperaturer höjer den övre gränsen för luftfuktighet. Det i sin tur ökar potentialen för mer regn.
Denna aspekt av klimatförändringarna är långtgående belagd och bekräftad: Det är förväntat enligt basala fysiska lagar, det har förutsetts av dataprojektioner och det kan redan uppfattas via observationer och insamlad data över ökad regnmängd som korrelerar med varmare temperaturer.
Att förstå detta är inte bara viktigt i förberedelser för katastrofala scenarier. Vatten är också en grundläggande resurs i våra ekosystem, våra samhällen och inte minst vårt jordbruk.
Vad betyder detta för framtiden?
En intensifierad vattencykel innebär att både torra och blöta extremer ökar och att vattencykeln på ett generellt plan blir mer ombytlig, dock ej likadant över hela världen. Regnintesiteten väntas öka på över de flesta landområden, medan ökad torka är att förvänta i Medelhavsområdet, sydvästra Sydamerika och västra Nordamerika.
Globalt kommer dagliga extrema nederbördshändelser att öka med 7 procent med varje grad som jordens medeltemperatur ökar. Rapporten visar också att många andra aspekter av vattencykeln kommer att förändras på extrema sätt i samband med att temperaturen ökar, glaciärer kommer att krympa, snösäsonger kommer att bli kortare, tidigare snösmältning och kontrasterande förändringar i monsunregn, vilket kommer att påverka vattentillgången i regioner med miljarder människor.
Vad kan göras?
Gemensamt för dessa aspekter av vattencykeln är att högre utsläpp av växthusgaser leder till större effekter. IPCC utfärdar inga policyrekommendationer. I stället lägger panelen fram den vetenskapliga fakta som krävs för att utvärdera olika politiska vägval. Resultaten visar vad effekterna av olika politiska beslut sannolikt skulle bli.
Något som i rapportens vetenskapliga underlag står klart är att för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål krävs omedelbar handling från att snabba och storskaliga minskningar av växthusgasutsläpp. Oavsett vilken målsättning man har, står det klart att svårighetsgraden av klimatförändringarnas effekter står i relation till växthusgasutsläppen. Minskade utsläpp ger minskade konsekvenser. Varje fraktion av en grad räknas.
Mathew Barlow, professor i klimatvetenskap, University of Massachusetts Lowell
Översättning: Annie Hellquist
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.