”Men det är också den enda faktor som vi aldrig pratar om – män är kraftigt överrepresenterade bland de misstänkta för brott. Om vi talar generellt så vet vi att män oavsett var de är födda, oavsett vilka föräldrar de har, så är de i jämförelse med kvinnor betydligt oftare misstänkta, åtalade och dömda.” Maria Robsahm om vikten av att lyfta fram könsdimensionen i BRÅ-rapporten.
Det handlar inte om var man är född.
Det handlar inte om kultur eller etnicitet.
Det handlar om kön.
Återigen en rapport från BRÅ.
Som en nyhet presenteras att människor med utländsk bakgrund har större andel misstänkta för brott. Det är ingen nyhet.
Från Finland känner vi till att svenska män är åtta gånger vanligare som misstänkta för våldtäkt än inrikes födda finska män. Beror denna skillnad på kultur? Eller etnicitet? Den som vill hitta en förklaring till siffrorna i rapporten från BRÅ bör nog börja med en förklaring till den finska statistiken.
Men det är också den enda faktor som vi aldrig pratar om – män är kraftigt överrepresenterade bland de misstänkta för brott.
Låt mig istället prata om det som är nyheter i BRÅ-rapporten. Och det som vi aldrig pratar om.
En av nyheterna är att antalet misstänkta för brott har minskat med ca 20 procent mellan 2007 och 2018. Och det har minskat i alla de fyra grupper som BRÅ delar in befolkningen i:
1) Inrikes födda med båda föräldrar inrikes födda
2) Inrikes födda med en förälder utrikes född
3) Inrikes födda med båda föräldrar utrikes födda
4) Utrikes födda
Detta är en av nyheterna.
Men det pratas inte om det.
Varför?
En annan nyhet som vi inte pratar om är att en fjärdedel av de människor som är med i studien är över 65 år.
I den här gruppen är få misstänkta för brott. Totalt sett ca 1 procent mot 4 procent totalt. Den här gruppen är också dominerad av inrikes födda personer med inrikes födda föräldrar. Nio av tio som har fyllt 65 är inrikes födda och har inrikes födda föräldrar.
Detta påverkar naturligtvis slutsatserna.
Men det centrala som vi inte pratar om har vi känt till sedan länge. Siffrorna finns i BRÅ-rapporten även om fokus inte ligger där.
Det centrala är att detta handlar om män. Det är män som misstänks, män som lagförs och män som sitter i fängelse. Det är män som begår brott.
Men det är också den enda faktor som vi aldrig pratar om – män är kraftigt överrepresenterade bland de misstänkta för brott.
Om vi talar generellt så vet vi att män oavsett var de är födda, oavsett vilka föräldrar de har, så är de i jämförelse med kvinnor betydligt oftare misstänkta, åtalade och dömda.
Även de män som är inrikes födda med inrikes födda föräldrar har nästan dubbelt så stor andel misstänkta för brott som utrikes födda kvinnor.
Tittar vi på våldsbrott så är den könsmässiga snedvridningen ännu större.
Det forskas för litet om detta. Det publiceras för få rapporter om detta. Är vi så vana vid att det är så här det ser ut, att vi inte bryr oss längre?
För att förstå varför människor begår brott och hur vi kan motverka brottsligheten så krävs genomgripande forskning som är fokuserad på denna könsdimension.
Den som tror att det handlar om var en människa är född eller vilken kultur hon är uppväxt i kan inte förklara varför denna födelseplats eller kultur bara skulle prägla män. Och varför män födda i Sverige med föräldrar födda inrikes skiljer sig så mycket från kvinnor med samma kultur och inrikes födda föräldrar.
Tills vi pratar om detta kan vi väl fokusera på en glädjande nyhet som BRÅ-rapporten ger oss. Att antalet misstänkta har minskat med en femtedel på drygt tio år.
Och den som inte bryr sig om kvinnor som utsatts för brott av en inrikes född man med inrikes födda föräldrar har mitt totala förakt.
