Sedan vårens landsomfattande protestvåg i Colombia har aktivister börjat uppleva störningar och censur i sociala medier. Samma sociala medier som varit viktiga för att avslöja människorättsövergrepp från säkerhetsstyrkor.
– Numera är sociala medier helt avgörande verktyg i proteströrelser, både för de som vill ha förändring och för de som sitter på makten, säger författaren Mattias Beijmo som specialiserat sig på frihet och förtryck på internet.
En föreslagen skattereform i april blev startskottet för en landsomfattande protestvåg i Colombia. Reformen skulle bland annat höja momsen på basvaror och slå hårt mot de mest utsatta. Nu har gatuprotesterna lugnat ner sig, men frustrationen sjuder fortfarande hos stora delar av befolkningen.
Den är ett resultat av decennier präglat av fattigdom, korruption och våld. Med inspiration från grannlandet Chile demonstrerade colombianerna 2019 och igen 2020. Det senaste året har pandemin förvärrat situationen ytterligare och fler än någonsin deltog i vårens och sommarens demonstrationer. Tusentals fall av polisvåld har registrerats av människorättsorganisationer i Colombia sedan demonstrationerna startade.
Natalia är antropolog och befinner sig under vårt videosamtal i maj i delstaten Meta, ungefär tre timmar från huvudstaden Bogotá. Där jobbar hon med före detta gerillamedlemmar i deras process att återintegreras i samhället. Natalia heter egentligen något annat, men på grund av hotbilden mot människorättsaktivister i Colombia vill hon vara anonym.
Den här dagen demonstrerar runt 2 500 personer i Meta. Natalia måste arbeta och kan därför inte delta, men hon stödjer protesterna. En fråga som står i centrum, både på lokal nivå och i den nationella strejkrörelsen, är fredsavtalet som skrevs 2016 mellan regeringen och FARC-gerillan.
– Fredsavtalet handlade inte bara om att sätta stopp för gerillan och den väpnade konflikten, utan också om förändringar i fördelningen av land. Det skulle lösa en mängd strukturella problem och gynna inte bara före detta gerillamedlemmar, utan alla som vill ha tillgång till land i Colombia, säger Natalia.
Natalia har märkt att betydelsen av sociala medier har blivit särskilt stor under den här protestvågen. Det är delvis på grund av pandemin. Restriktioner har gjort att folk är mer aktiva på internet i allmänhet och sociala medier har blivit ett sätt att visa sitt stöd för proteströrelsen utan att behöva utsätta sig för risken på gatan.
– Jag ser bland mina vänner att alla lägger upp saker om det här. Så var det till exempel inte under protesterna 2019. Även om sociala medier var viktigt då med, så var vi mer fokuserade på demonstrationerna på gatorna, säger hon.
Men Natalia har varit med om att material som laddats upp på Instagram har försvunnit efter några timmar. Hon berättar om sina vänner i Bogotá som lagt upp stories med kvantitativ data över hur många som skadats av säkerhetsstyrkor, siffror framtagna av alternativa nyhetsbyråer, för att senare upptäcka att inläggen tagits bort.
– Det var som ett tekniskt fel, det var väldigt konstigt, säger Natalia.
Numera är sociala medier på flera sätt helt avgörande verktyg i proteströrelser, oavsett om det är i Colombia, Syrien, Belarus eller USA med Black Lives Matter.
Mattias Beijmo, journalist
Mattias Beijmo har under de senaste 20 åren specialiserat sig på samhällets digitalisering och digital övervakning. Han är författare till ”De kan inte stoppa oss”, en reportagebok om Syrien och internet som verktyg för både frihet och förtryck.
– Numera är sociala medier på flera sätt helt avgörande verktyg i proteströrelser, oavsett om det är i Colombia, Syrien, Belarus eller USA med Black Lives Matter. Där har sociala medier ett antal funktioner, både för de som vill ha förändring och för de som sitter på makten. Det är ett tveeggat svärd, säger han när vi hörs på telefon.
Att den colombianska säkerhetstjänsten har tillgång till, och använder, avancerad övervakningsutrustning är det ingen tvekan om, menar Mattias Beijmo. Ju mer människor använder internet för att kommunicera, diskutera, koordinera och organisera sig, desto större blir intresset för en repressiv stat att investera tid och pengar i att övervaka. Och här har Sverige en roll med i spelet.
– Vi är ett av de världsledande länderna i att exportera den här typen av övervakningsutrustning, säger Mattias Beijmo.
Laura Novoa är från Colombia men bor i Lund. Hon kom hit som aupair för 15 år sedan och tack vare en förälskelse blev hon kvar. Laura Novoa var under våren med och arrangerade flera manifestationer i Malmö för att visa stöd för och uppmärksamma den uppblossade konflikten i Colombia.
– Jag tycker inte att det finns tillräckligt med information här i Sverige om vad som händer i Colombia. Det är frustrerande att det inte dyker upp mer på nyheterna, säger Laura Novoa när vi talas vid på telefon.
För att hänga med i vad som händer följer Laura Novoa alternativa medier på internet. Hon tycker att de större nyhetsbolagen i Colombia ger en vinklad nyhetsbild. Men det är en uppfattning hon fått sedan hon flyttat till Sverige.
– Det var först när jag kom hit, vid 22 års ålder, som jag började ifrågasätta saker. Jag upptäckte att det fanns andra sanningar om verkligheten och att det fanns människor som verkligen hade det illa ställt, säger Laura Novoa.
Laura Novoa har många vänner i Colombia som är politiskt aktiva. Genom dem har hon fått ta del av mycket videomaterial.
– Folk spelar in allt. De skickar ljudklipp live och berättar vad de gör och vad de ser, så allt är online nu, säger Laura Novoa.
Det våld Laura Novoa har sett människor utsättas för av polis och säkerhetsstyrkor har berört henne och hon har varit väldigt aktiv i att dela vidare material på Instagram och Twitter.
Men en vecka efter att protesterna startade började hon få problem med att skicka och lägga upp videoklipp. Det kunde stå att materialet var för stort eller att uppkopplingen var för dålig, något hon aldrig upplevt tidigare.
– Några dagar senare fick jag höra från en alternativ nyhetskanal att de blev censurerade. De gick ut med att om ni vill dela eller skriva något, ändra ordningen på bokstäverna så att algoritmerna inte upptäcker det. Använd filter och om du använder Tiktok: sjung vad du vill få sagt. Då tänkte jag: vad är det som händer? Det här hade jag aldrig upplevt förut, säger Laura Novoa.
Mattias Beijmo berättar att en teknik som lärs ut av militärkonsulter är att stänga av internet för att några timmar senare sätta på det igen. För att kompensera för tiden utan uppkoppling ökar aktiviteten på internet drastiskt och det blir då lättare att spåra individers aktivitet. Det är ett knep som regimer ofta använder vid stora demonstrationer.
Huruvida den tröga internetuppkopplingen som Laura Novoa har upplevt är en medveten strategi från den colombianska säkerhetstjänsten, eller orsakas av ett överbelastat telenät, är inte fastställt. Men många har upplevt att de har fått saker borttagna från sociala plattformar.
Det uppger Erik Jennische, chef över Latinamerikaavdelningen på svenska Civil Rights Defenders, över telefon. Något han menar bör tas på allvar.
– Det behövs rejäla utredningar om vem som är ansvarig, säger han.
Det finns fruktansvärt mycket material från de här demonstrationerna, som människorättsorganisationerna och medierna kan använda för att belägga människorättskränkningar.
Erik Jennische, chef över Latinamerikaavdelningen på svenska Civil Rights Defenders
Bland aktivister på gatan i Colombia är frågan om digital säkerhet förhållandevis ny och det är svårt att mäta hur stor medvetenheten är. Men hos människorättsorganisationer och nyhetsbyråer är kunskapen större, och den ökar kontinuerligt.
– I den colombianska människorättsrörelsen har frågan om digital säkerhet blivit betydligt mer påtaglig under den senaste tidens protester, säger Erik Jennische.
Men även om inlägg tagits bort från sociala medier så är informationsflödet omfattande. Och det, menar Erik Jennische, bör ses som något mycket positivt.
– Det som är intressant nu är att omfattningen av publicerat material är enorm. Det finns fruktansvärt mycket material från de här demonstrationerna, som människorättsorganisationerna och medierna kan använda för att belägga människorättskränkningar. Nu utmanas de traditionella medierna i Colombia i nyhetsbevakningen, det sätter press på dem att bli bättre, säger han.
Det faktum att folk spelar in vad som händer under demonstrationerna och sänder live på sociala medier, och att det sedan finns organisationer som har kompetensen att använda sig av materialet och skriva rapporter om det, har stor betydelse menar Erik Jennische. Videomaterialet är en viktig del av underlaget i de rapporter som redovisar siffror på bland annat våldsattacker från polis och attacker på journalister.
Tekniken för att spåra och identifiera personer som sprider viss information blir hela tiden bättre och billigare och därmed också ett viktigare och farligare vapen i konflikter. Men Mattias Beijmo ser också att personer som protesterar blir modigare.
– Jag skrev om Sovjet för ett tag sen och det verkade som att efter tag, när folk visste att alla runtomkring var angivare, då pratade man fritt istället. Kanske är det liknande nu. Man vet att Whatsapp inte är säkert, men det viktigaste är att nå ut med budskapet, säger Mattias Beijmo.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
