I USA säger arbetare upp sig i allt högre takt och på kinesiska sociala medier sprids idéer om att hoppa av ekorrhjulet som tycks snurra allt snabbare. Jon Weman skriver om hur pandemin gjort ett hack i de livsmönster vi upprepar varje dag och hur det i sin tur kan komma att påverka synen på arbete.
”Stängt, vi har alla sagt upp oss”.
Skylten utanför en Burger King-restaurang i Nebraska blev snabbt viral i juli i år. Den tidigare restaurangchefen, Rachael Flores, förklarade för lokala medier att nio av tretton anställda slutat samtidigt i protest mot låg lön och dåliga arbetsförhållanden, däribland att luftkonditioneringen i det stekheta köket varit trasig i månader. Flores berättade att hon själv lagts in på sjukhus för uttorkning vid ett tillfälle.
Skylten blev också något av en symbol för fenomenet ”den stora uppsägningsvågen”. ”The Great Resignation”, som fenomenet kallas på engelska, är en pågående trend där anställda efter Covid-19-restriktionernas slut lämnar sina jobb i en utsträckning som inte setts på länge. Hittills är det främst en tendens som noterats i USA, men i någon utsträckning också i exempelvis Storbritannien.
Inom just restaurangsektorn rapporterade Business Insider anekdotiska exempel från runtom USA om restauranger som fått korta sina öppettider eller hålla stängt under delar av veckan på grund av arbetskraftsbrist. I en opinionsundersökning gjord av jobbsökarsidan Joblist uppgav en tredjedel av de som arbetat inom branschen att de inte tänker återvända. Ett av skälen var ”oförskämda gäster”.
Att arbeta hemifrån har för många varit första gången de upplevt en radikalt annorlunda tillvaro
I april i år, kort efter att de flesta restriktioner lyfts, sade fyra miljoner amerikaner upp sig från sina jobb. Det var då den högsta siffran någonsin. Flest, runt 650 000, hade arbetat inom handeln.
I juni slogs rekordet igen med 5,6 miljoner uppsägningar. Och fler överväger att göra det. I en Yougov-undersökning från augusti svarade 55 procent att de funderar på att byta jobb.
Trots att arbetslösheten fortfarande ligger runt 5 procent, varnade amerikanska Handelskammaren i juni för arbetskraftsbrist i sektorer som hotell och restaurang, handel och transporter.

Foto: Privat
Uppsägningsvågen verkar ha två olika epicenter: en med människor som lämnar lågavlönade, osäkra anställningar på restauranger, lager, i varuhuskassan och liknande. Och ett annat epicenter i mer eller mindre kvalificerade kontorsarbeten.
Om den första gruppen motiveras av allmänt missnöje med arbetsförhållandena, är den andra mer direkt pandemirelaterad: det är arbetare som för första gången arbetat på distans i någon större utsträckning.
Flera företag som hastade med att kalla tillbaka sina anställda till kontoren mötte starka negativa reaktioner. Sommaren såg protester från anställda på exempelvis Apple och Europeiska Centralbanken mot återgången till normala rutiner.
Podden All Things Co-op noterar att de allra flesta, i den övre medelklassen och nedåt, är vana vid att under arbetsdagen vara i stort sätt konstant kontrollerade och styrda. Att arbeta hemifrån har för många varit första gången de upplevt en radikalt annorlunda tillvaro. Ytliga förändringar i sådant som ”ledarstil” lär inte lösa den motsättningen, resonerar de.
Varför fenomenet hittills tycks vara mycket tydligare i USA än i Europa och andra jämförbara länder som Japan eller Australien, är svårt att säga.
En relativt lägre arbetslöshet, sämre arbetsförhållanden till att börja med, och att frånvaron av anställningstrygghet innebär att det är mindre av en uppoffring att lämna ett tidigare jobb, spelar förmodligen alla in.

I Kina har samtidigt en debatt blossat upp bland unga kring begreppen ”inveckling” och att ”ligga platt”. Det första började som en smal akademisk term, men blev viral tack vare en bild på en student i trafiken som surrat fast en laptop vid sin cykel. Det har beskrivits som fenomenet att springa allt snabbare bara för att lyckas hålla sig kvar på samma plats. En upplevelse hos dagens unga av ökande krav för minskande belöningar.
Sun Liping, sociolog på Tsinghua-universitet, kritiserar begreppet för att vara vagt och inte peka ut vare sig orsaker eller ansvariga för fenomenet. Samtidigt speglar fenomenet en utbredd stämning bland främst högutbildade unga.
Miljarder människor runtom i världen tvingades plötsligt in i en ny vardag, samtidigt som vedertagna samhälleliga sanningar vändes upp och ned
Ännu större viral spridning fick idén om att ”ligga platt” på det censurerade kinesiska nätet, ofta uttryckt via bilder på katter och andra djur som just ligger på rygg. Uttrycket innebär att hoppa av ”ekorrhjulet”, bryta med idealet om att studera hårt, jobba hårt, bli framgångsrik och konsumera – istället gör man det minimalt nödvändiga för att överleva. Man lever blygsamt och får tid över att vila och ha kul. Något av en motsvarighet till 60-70-talets ”hoppa av”-fenomen, fast mindre romantiserat och mer pessimistiskt.
Fenomen som ”ligga platt” är en del av en komplex process där Kina brottas med sin kapitalistiska utveckling, som också inkluderar en vänstervridning i den officiella retoriken som övergett Deng Xiaopings gamla slagord om att det är patriotiskt att vilja bli rik. Det i sin tur är ett uppsving för gammaldags maoism. Men det är inte den mentalitetsförändring regeringen vill se. Officiella medier har, efter att först försökt ignorera det, fördömt fenomenet att ”ligga platt”.
Liping påpekar däremot att trots att fenomenet varit synligt i form av trender på kinesiska sociala medier, syns det för tillfället inte i statistik från den verkliga världen. Antalet unga som verkligen väljer att ”ligga platt” tycks än så länge vara marginellt.
Det bestående har en stor makt. Bara för att ett utbrett missnöje existerar, som den virala spridningen av ”ligga platt”-memes ger bevis för, betyder det inte att det omsätts i handling. Det livsmönster som vi upprepar varje dag reproducerar sig själv och det väger normalt tyngre än våra drömmar och funderingar över något radikalt annorlunda.
Men pandemin gjorde ett stort hack i den reproduktionen.
Miljarder människor runtom i världen tvingades plötsligt in i en ny vardag, samtidigt som vedertagna samhälleliga sanningar vändes upp och ned: miljontals arbetare i låglöneyrken fick exempelvis ett erkännande av att de trots allt var ”samhällsnödvändiga”. Människor tvingades på det sättet att se sin tidigare tillvaro utifrån och inse att något annat var en faktisk möjlighet – ”ett annat liv är möjligt”, för att parafrasera en gammal slogan. Det återstår att se vart det kommer leda och om det kommer sprida sig i vidare cirklar över världen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.