Igår presenterade regeringen en utredning om åtgärder för att stoppa exploatering av arbetskraftsinvandrare. Utredningens förslag är överraskande progressiva, menar Emil Boss.
I dagsläget agerar arbetslivskriminella byggbolag som att det inte finns någonting att oroa sig över. Den gångna veckan har Solidariska byggare förhandlat med ett stort byggbolag med 30 anställda, stor omsättning och flera parallella byggprojekt igång. Fem minuters kontroll visar att bolaget betalar arbetsgivaravgifter för fyra anställda, resten arbetar alltså svart.
Genom våra kontakter vet vi att bolaget inhyser papperslösa i sina egna lagerlokaler och en friggebod. Villkoren har varit under all kritik. Låga löner, uteblivna löner, informella avsked, livsfarlig arbetsmiljö. Bolagets ställningar har saknat fallskydd och det hade troligtvis varit en tidsfråga innan någon arbetare förolyckas. Olyckan skulle då sannolikt ha gömts undan och aldrig ha nått Arbetsmiljöverket. Svartarbetarna arbetsleddes helt fräckt via SMS från ägarens egen mobil, från det officiella firmanumret.
Utredningen föreslår följande: Den lag om människoexploatering som finns idag fungerar inte. Därför ska det blir brottsligt i sig att ge arbetskraftsinvandrare usla villkor, inte bara om det förekommit tvångsaspekter eller vilseledande.
Anledningen till att det ser ut såhär i svensk byggindustri är att kriminella bolagsägare har insett att deras verksamhet är tämligen riskfri. Det värsta som kan hända är att de får använda den generösa konkurslagstiftningen, men vinsterna har då redan omvandlats till större villa och bättre bil. För dessa herrar (för det är oftast herrar) var gårdagens presskonferens i Riksdagen dåliga nyheter.
Efter alla larmrapporter om utnyttjade arbetare tillsatte regeringen en utredning om vilka åtgärder som kan vidtas för att stoppa utnyttjandet. Förslagen är förvånansvärt progressiva. Utredningen föreslår följande: Den lag om människoexploatering som finns idag fungerar inte. Därför ska det blir brottsligt i sig att ge arbetskraftsinvandrare usla villkor, inte bara om det förekommit tvångsaspekter eller vilseledande.
Om en sådan lag kom på plats (och fungerade) skulle det innebära en risk för fängelsestraff för bolagsägare som den som vi förhandlade med i veckan. Det vore utmärkt, eftersom det drabbar förövaren personligen. Ytterligare förslag är att kriminalisera försäljning av arbetstillstånd, införa skadeståndsrätt för arbetare vars arbetstillstånd förstörs av företagens fiffel, rätt till rimliga boendeförhållanden och fortsatt samordning av övervakande myndigheter.
Årets olika politiska utspel har känts som slag i luften eftersom de fokuserar på begränsning av arbetares möjligheter, men utredningens förslag går i en annan riktning, densamma som Riksrevisionen föreslog vid årets början, nämligen att göra det svårare att bedriva arbetslivskriminella bolag.
Ännu är förslaget inte verklighet. Erfarenheter visar också att nya lagar kan visa sig obrukbara, som lagen om människoexploatering. Men skulle utredningens förslag realiseras vore det ett stort steg i rätt riktning, ett steg på vägen mot värdiga villkor för alla som bygger landet.