Cyklopens förlag har gett ut berättelsen om turerna kring upphovsrätt. Roande och fullt bekant surrealism, skriver Johan Jacobsson Franzén, som läst den.
Tidigare i höstas gav Mark- och miljödomstolen tummen ned till LKAB:s mångåriga ansökan om ”tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad gruvverksamhet och produktion av malmkoncentrat och pellets m.m”. I ett officiellt pressmeddelande angående denna avvisning förkunnade LKAB:s miljöchef Linda Bjurholt att ”det känns rent Kafkaliknande”. Och alla – även de som inte läst en enda av Franz Kafkas böcker – förstod direkt hur hon menade.
Adjektivet ”Kafkaliknande” är ju sedan länge en del av det svenska vardagsspråket. Redan 1969 använde journalisten Torsten Ehrenmark det i en travsportkrönika. Knappar du in det i sökmotorn DuckDuckGo får du upp sida efter sida med träffar.
Att beskriva något som Kafkaliknande kan med andra ord upplevas som tämligen klyschigt. Ändå tänker jag här och nu göra just det. För grundpremissen, vändorna och visst språkbruk i Cyklopenbibliotekets förlags första bok Möjlig kränkning av upphovsrätten är inget annat än Kafkaliknande.
Lördagen den 29 november 2008 bränner en grupp nazister ned kulturhuset Cyklopen i Stockholmsförorten Högdalen. Om deras mål är att skrämma och fördriva så misslyckas de totalt – i september 2013 står Cyklopen 2.0 klart. Liksom sin föregångare är det brukarstyrt och självbyggt, men till skillnad från sin föregångare har det permanent bygglov (och väggar av flamsäker polykarbonatplast).
Gräsrotsaktivistpannor slås om inte blodiga, så åtminstone ömma mot oförstående, oresonliga paragrafryttarväggar. Dråpliga situationer uppstår. Existentiella frågor ställs.
Eller som den ideella föreningen Kulturkampanjen, som ”håller igång” Cyklopen, uttrycker det på cyklopen.se (30 november 2016): ”Natten till i dag för åtta år sedan brann Cyklopen 1.0 // Vila i frid gamla vän. // Nuvarande Cyklopen står stadigt kvar, dubbelt så stort, trippelt så fett.”
Ovanstående djupt kända hyllningsnotis utgör, hur märkligt det än låter, startpunkten för Möjlig kränkning av upphovsrätten. Dess korta textrader illustreras nämligen av ett fotografi taget under kvällen då Cyklopen 1.0 försvann i lågorna – ett fotografi Kulturkampanjen tror sig ha en muntlig överenskommelse med fotografen om att få använda.
Men Copyright Agent – ett Köpenhamnsbaserat företag som ”samarbetar med ett antal ledande bildbyråer och fotografer för att säkra deras upphovsrätt på Internet” och ”skyddar originalitetens ekosystem” – hyser motsatt uppfattning om det sistnämnda. Så i februari 2020 skickar de tre mejl till Cyklopen och kräver 950 kronor i ”ersättning för standardlicenspriset” å TT Nyhetsbyråns vägnar. ”TT Nyhetsbyrån äger den berörda bilden (…) Då ni inte har ett avtal med varken TT Nyhetsbyrån eller fotografen av bilden, anses publiceringen vara en överträdelse av upphovsrätten”, skriver de.
”Vid en överträdelse av upphovsrätten har upphovsmannen rätt till kompensation enligt §54 i upphovsrättslagen.”
Och en segdragen digital kamp tar sin början. Möjlig kränkning av upphovsrätten består av mejlväxlingen mellan parterna i det här målet (ärendenummer TTN-0106-0919) samt utdrag ur Cyklopens interna chatt. Labyrintiska, smått mardrömslika och uppgivna stämningar krälar över dess 68 sidor.
Kulturkampanjen hävdar sin rätt och påkallar det oetiska i Copyright Agents agerande medan Copyright Agent skickar hårt mallade svar och kravbrev. Världssyner kolliderar. Gräsrotsaktivistpannor slås om inte blodiga, så åtminstone ömma mot oförstående, oresonliga paragrafryttarväggar. Dråpliga situationer uppstår. Existentiella frågor ställs.
Allt är, som sagt, Kafkaliknande … och himla läsvärt. Hur det slutar? Det tänker jag inte avslöja, men jag kan i alla fall säga så här mycket: Liksom Josef K. i Kafkas roman Processen får Kulturkampanjen sista ordet.
Mina känslor för Cyklopen och Kulturkampanjen har alltid varit odelat positiva. Efter att ha slukat Möjlig kränkning av upphovsrätten slår mitt hjärta än hårdare för dem. Länge må Cyklopen fortsätta ”fungera som ett stöd i vardagen men samtidigt påminna om att vardagen skulle kunna se helt annorlunda ut”. Länge må Cyklopenbibliotekets förlag ge ut böcker.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.