På Danderyds sjukhus säger barnmorskorna upp sig. I Göteborg har barnmorskestudenter startat ett upprop för bättre arbetsmiljö och i Lycksele stänger förlossningen över jul och nyår. Landets barnmorskor har fått nog efter år av underbemanning och undermålig arbetsmiljö.
Uppsägningarna regnar in från barnmorskorna på Danderyds sjukhus. Där har 42 av 97 barnmorskor sagt upp sig inom loppet av en vecka.
Bakgrunden till uppsägningarna är svår underbemanning och barnmorskebrist, som under de senaste åren lett till otaliga övertidstimmar inom förlossningsvården.
– Läget är ohållbart, det är alldeles för många vittnesmål som beskriver arbetspass som är patientosäkra och helt orimliga, säger Elin Hallgren, Svenska barnmorskeförbundets lokala ordförande i Stockholm.
Maria Persson, överläkare och verksamhetschef för kvinnosjukvård och förlossning på Danderyds sjukhus, skriver i ett mejlsvar till Arbetaren att ledningen på sjukhuset arbetar med att finna hållbara lösningar både kort- och långsiktigt. Hon skriver att ledningen vill skapa förutsättningar för en förbättrad arbetsmiljö för barnmorskor och undersköterskor på förlossningen och på eftervården.
– Jag är mycket orolig då det i nuläget är 42 barnmorskor som sagt upp sig. Situationen är mycket bekymmersam och jag beklagar verkligen att arbetsbelastningen varit så stor under lång tid att man ser detta som enda utväg, svarar Maria Persson via mejl.
Hon berättar att sjukhuset har stängt tre förlossningsrum till följd av rådande situation.
– Om en kvinna söker sig hit och vi inte har en plats kommer vi att hjälpa till att hitta en plats på ett annat sjukhus i Stockholm. Vi har alltid ett nära samarbete med de andra förlossningsklinikerna i Stockholm och det är så här vi alltid jobbar när vi inte har möjlighet att ta emot patienter. I vår verksamhet finns alltid en god beredskap för oväntade händelser och vi arbetar alltid för att patientsäkerheten ska kunna garanteras, skriver hon.
Även på Södersjukhuset i Stockholm är läget akut. Den 28 oktober sade fyra chefsbarnmorskor upp sina chefsuppdrag. Redan i september hade de, tillsammans med tre andra vårdenhetschefer, avsagt sig arbetsmiljöansvaret på grund av läget på sjukhuset.
Södersjukhuset kommenterar situationen i ett pressmeddelande den 20 oktober, och menar att det är svårt att rekrytera ersättare.
“En förklaring är att fler barnmorskor sökt sig till mödravård och andra mottagningar för att få andra arbetstider. Under pandemin har sjukfrånvaron ökat, vilket inneburit att fler än vanligt fått täcka upp för kollegor som varit sjukskrivna eller vabbat. Vi har också haft pensionsavgångar under hösten vilket försvårat vår situation ytterligare”, skriver Maria Sjöstrand, verksamhetsområdeschef för Kvinnosjukvård/förlossning på Södersjukhuset, SÖS, i pressmeddelandet.
Till följd av nödläget har SÖS har upprättat en krisgrupp och Region Stockholm tillsatt en förlossningssamordnare vid namn Nicole Silverstolpe. Den 2 november säger hon till Dagens Nyheter att ett första förslag på åtgärdsplan finns klart och att region Stockholms sjukhusdirektörer är överens på flera punkter. Hon går inte in på några detaljer, men säger att det bland annat handlar om en uppdaterad arbetstidsmodell.
– Det är svårt att säga hur lång tid det tar men det kan gå snabbare än vad man tror. Engagemanget är stort och ibland kan svåra grejer göras snabbt när krisen är nära, säger Nicole Silverstolpe till Dagens Nyheter.
Den ansträngda situationen har lett till att barnmorskor som arbetar i Region Stockholm samlades på ett digitalt stormöte under onsdagen för att diskutera krisen. Även barnmorskor från andra regioner var inbjudna som åhörare.
Elin Hallgren berättar att 560 barnmorskor anmälde sig till mötet vars syfte var att få en samlad bild av situationen för barnmorskorna i regionen.
Problemen inom förlossningsvården ska vara lösta inom ett år, sade regionrådet Irene Svenonius (M) i intervju i Sveriges radio den 3 november, och pekade på målsättningen en barnmorska per födande kvinna. Hon fick många kritiska frågor om hur snabbt åtgärderna skulle sättas in och när man kunde räkna med en trygg förlossningsvård i Stockholm.
Den 1 november kom även nyheten att förlossningen och BB på Lycksele lasarett stänger tre veckor över jul och nyår. Det innebär att gravida från inlandet behöver åka till Umeå eller Skellefteå för att föda sina barn, något som även hände i somras. För vissa innebär detta att de har upp till 40 mil till närmsta förlossningsklinik. Cirka 30 gravida berörs av den kommande nedstängningen.
– Vi har inte kunnat få tag på hyrbarnmorskor i tillräcklig utsträckning för att kunna ha fullt ut öppet på alla tre enheter under jul och nyårshelgerna, säger Brita Winsa, sjukvårdsdirektör på Lycksele BB, till P4 Västerbotten.
Erika Häggblad, ordförande för svenska barnmorskeförbundet i Västerbotten, säger till SVT Västerbotten att barnmorskebristen inte är något nytt i Lycksele.
– Vi har sagt att det kommer att bli konsekvenser, att vi inte kommer att ha öppet för att vi inte har tillräckligt med folk. Men regionen har sagt att det kommer att lösa sig och vi har sagt ”nej, det kommer det inte att göra” och det har vi sagt i 10 års tid, säger Erika Häggblad till SVT Västerbotten.
I Göteborg har barnmorskestudenter startat ett upprop för bättre arbetsmiljö inom förlossningsvården på Östra sjukhuset. De har skickat ett öppet brev med 12 krav till socialminister Lena Hallengren. Bland annat handlar det om att ha möjlighet till rast under arbetspassen, 12 veckors arbetsintroduktion och en fungerande sommarbemanning.
Samira Osman är barnmorska, liksom förtroendevald och skyddsombud för Svenska barnmorskeförbundet, på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Hon började arbeta som barnmorska på sjukhuset 2018. Då upplevde hon att verksamheten fungerade väl. De nyanställda fick bland annat 12 veckors introduktion till arbetet och erbjöds mentorskap. Det bidrog till att 23 nyexaminerade barnmorskor började på sjukhuset det året.
– Men så ser det inte ut längre. För mig är det förvånansvärt att ett arbetssätt som var så lyckat och som gett så goda resultat inte finns kvar. Att vi var så många innebar att vi kunde vara en barnmorska per födande, och statistik från det året visar att allvarliga bristningar liksom akuta kejsarsnitt minskade det året, säger hon.
I dag ser läget annorlunda ut menar hon. Hon tror att det bland annat är centraliseringen inom förlossningsvården som ligger till grund för situationen. Hon vill hellre se flera små enheter så att man kan skilja på riskpatienter och friska patienter.
– Risken med centraliseringen är att man klumpar ihop alla födande i en stor grupp, och tänker att alla förlossningar är lika på ett sätt som inte skiljer på vad som är friskt och vad som är risk. Problemet med det är att vi inte ser det friska längre, utan bara det sjuka, säger Samira Osman.
Hon berättar att i somras var det så många som 3 248 pass som behövdes täckas upp, vilket ledde till att en förlossningsavdelning stängdes. Något som i sin tur resulterade i att vissa kvinnor behövde föda inne på intagningsrum, där det saknas bra sängar och tillgång till smärtlindring.
– Att stå som barnmorska med en kvinna som håller på att föda, som ber om smärtlindring utan att kunna ge det, det tar mycket på oss barnmorskor, säger hon och tillägger:
– Klockan tickar, nu har vi chansen att göra en förändring innan vi står inför sommaren 2022. Då kanske barnmorskor är för rädda för att jobba, säger hon.
I ett mejlsvar till Arbetaren kommenterar socialminister Lena Hallengren situationen i landet. Hon skriver att det från nationellt håll görs stora satsningar och att regeringen sedan 2015 avsatt 7,6 miljarder kronor till förlossningsvården och kvinnors hälsa, och under nästkommande år kommer att satsa ytterligare 1,5 miljarder.
Risken med centraliseringen är att man klumpar ihop alla födande i en stor grupp, och tänker att alla förlossningar är lika på ett sätt som inte skiljer på vad som är friskt och vad som är risk. Problemet med det är att vi inte ser det friska längre, utan bara det sjuka.
Samira Osman, barnmorska och skyddsombud
“Pengarna ska bland annat gå till regionernas arbete med en sammanhållen vårdkedja från graviditet till förlossning och eftervård. SKR [Sveriges kommuner och regioner, red.anm] redovisar årligen vilka insatser som gjorts och nästa redovisning sker i mars 2022. Jag förutsätter att de regioner som väljer att ta del av medlen använder dem i enlighet med överenskommelsens intentioner. Socialstyrelsen har fått i uppdrag att utforma nationella riktlinjer för förlossningsvården. Regeringen har också beslutat om flera myndighetsuppdrag för att stödja utvecklingen av en kunskapsbaserad vård”.
Eva Nordlund är ordförande på professionsorganisationen Svenska barnmorskeförbundet, som också är en del av fackförbundet SRAT inom Saco.
– Det har pågått en långvarig söndring inom förlossningsvården. Det har skjutits till pengar från regeringen via Sveriges kommuner och regioner, men det är uppenbart att pengarna inte nått hela vägen fram när belastningen är så stor att barnmorskor inte orkar stanna kvar. Nu har bägaren runnit över, säger hon.
Varför tror du bägaren runnit över just nu?
– Det hände något när barnmorskecheferna på bestämde sig för att sätta ned foten och gå från SÖS. Det har jag inte varit med om förut. Där någonstans kom gnistan. De slutade balansera två roller, där de samtidigt ska kämpa för sin personal och vara lojala mot sin ledning, säger Eva Nordlund.
Vilka förändringar vill du se?
– Det ska vara ett nationellt krav att kvinnor ska ha en barnmorska vid sin sida när hon föder. Man ska inte bli lämnad ensam, säger hon och fortsätter:
– Om man kunde fokusera på en familj i taget, skulle arbetsmiljön bli mycket bättre för barnmorskorna. Vi behöver luft i systemet för att kunna ge kvinnor och deras familjer det dem behöver. Då kommer även de medicinska utfallen bli bättre, säger Eva Nordlund.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
