Uppsala stadsteater berättar vidare om Salomon August Andrées evigt fascinerande pojkäventyr till Nordpolen. Här får äventyrarna gestalta den vilsna och brutala patrarkalitet som ledde så fel under det sena 1800-talet och fick förödande effekter in i vår tid.
Det är i år jämt 150 år sedan det sägs att de bevingade orden ”Doktor Livingstone I presume” sägs ha yttrats av Henry Morton Stanley, en brittisk-amerikansk journalist och kolonisatör – upptäcktsresande som det kallats. Det mytiska mötet med den skotske missionären och upptäcktsresande David Livingstone stod i skarp kontrast till sin kontext; den belgiske kung Leopold som finansierade Stanleys äventyr hade året innan börjat sin rasande rovdrift av Kongo, så svår att till och med höga herrar som fördelade Afrika mellan sina länder till slut reagerade och han blev tvångsutlöst av den belgiska staten (som fortsatte i samma stil) 1908.
Stanleys skriverier om landet väckte nyfikenhet och det som pågick spreds ut i världen. Så småningom började etiska frågor väckas och övriga koloniala brutaliteter riskerade att ifrågasättas. Det som pågick i Afrika borde stanna där medan gummi, kakao och konst blev handelsvaror i Europa.
De tre männens personligheter bygger på verkligheten men har renodlats; Andrées försök till att hålla sig strikt vetenskaplig och hans undergivenhet då han konfronteras med sina misstag och svek. Frænkel oborstade uppbröstande som snarast grundar sig i osäkerhet och ensamhet.
Under samma tid, det sena 1800-talet, då de vita fläckarna på världskartan, alltså platser där den vite mannen inte satt sin fot, skedde kampen om Nordpolen. 42-årige Ingenjör Salomon August Andrée från Gränna fick med sig två unga äventyrare, den 24-årige fotografen Nils Strindberg och civilingenjören Knut Frænkel, 26 år gammal, på färden till Svalbard där ballongen som skulle föra dem över Nordpolen väntade.
Äventyret som redan från början var närapå dömt att misslyckas, en enorm risk som Andrée var beredd att ta och som han verkar ha förminskat, föll med ballongen efter ett par dagar. Efter en två månader lång vandring över isarna, långt från det utstakade målet, steg de i land på Vitön där deras skelett hittades av en slump 30 år senare.
Andrées misslyckade expedition, fascinerande i sin snopenhet och gåtan som svävade över expeditionen i så många år, har skildrats i många böcker och filmer, men alltid ställts i relation till tidens manliga identitetsprojekt. Att resa till en främmande plats och erövra den var att delta i tidens erövring av planetens framtid.
Vad vi vet om de tre unga männens färd finns att läsa i framförallt vetenskapliga dagboksanteckningar som Andrée noggrant skrev, men även i anteckningar, brev och fotografier producerade av Strindberg. Skeletten, föremål och kläder har analyserats och man har i dag en någorlunda klar bild över sjukdomar och skador som drabbade männen i den hårda miljön under den annalkande vintern.
Det fanns gott om isbjörn som de sköt och åt, men som också utgjorde ett farligt hot. För den som vill fördjupa sig i detta konkreta finns inte minst läkaren och författaren Bea Uusmas fascinerande Expeditionen: min kärlekshistoria från 2012 – där finns de flesta frågeställningarna, och många svar, uppradade.
När det gäller det sociala dramat mellan de tre vet vi inte lika mycket. Anteckningarna berättar om väder, kampen mot motgångar, observationer av djur och mineraler, sjukdomar och dess botande. Beslut som togs i samråd och ibland av expeditionens ledare själv när det rådde oenighet. Kanske en känsla av tvivel. Man sjöng Kungssången och tänkte på kung Oscar den II på hans 25-årsjubileum den 18 september.
Jonas Österberg Nilsson har skapat en berättelse som handlar om den känslomässiga och sociala sidan av situationen. De tre männens personligheter bygger på verkligheten men har renodlats; Andrées försök till att hålla sig strikt vetenskaplig och hans undergivenhet då han konfronteras med sina misstag och svek. Frænkel oborstade uppbröstande som snarast grundar sig i osäkerhet och ensamhet.
Och så den unge hjälten Strindberg med sin romantiska kärlekshistoria som han tvingar på de andra, samtidigt som han är plikttrogen in till slutet med sitt fotograferande. De ryker ihop – väl skrikigt i första akten, men med desto finare kontrast när de närmar sig varandra i insikten om att de inte kommer att överleva. En urfin föreställning med vacker och fantasifull scenografi av regissören i samarbete med Nina Fransson.
Den 10 november sände också Vetenskapsradion Historia ett avsnitt som tar mötet mellan Stanley och Livingstone som avstamp för att diskutera kolonialismen av Afrika, och Kongo i synnerhet. I avsnittet diskuterar Tobias Svanelid tillsammans med vetenskapshistorikern David Nilsson vid KTH och Etnografiska museets Michael Barrett hur Europas erövringar av ”det mörkaste Afrika” har trådar in i vår tid. Programmet ligger SR Play.
Den 11 november 2021 rapporteras så att det svenska Lundin Energy-äventyret 1997–2003 i dåvarande Sudan i samarbete med militärregimen äntligen ska rannsakas. En sådan brutalitet hade för 150 år sedan belönats med festligheter med Oscar II närvarande, som Kongo-aktivisterna som Vetenskapsradion Historia berättar om. Än idag grävs brottsligheter utomlands, som undanstoppande av företagsvinster eller barnsexbrott. Men det som göms i snö riskerar att förr eller senare dyka upp. Det har historien lärt oss.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.