Den Höge representanten för det internationella samfundet i Bosnien, varnar om en eskalerande konflikt i landet. Detta, efter upptrappade och återkommande separatistiska hot och handlingar från den bosnienserbiske ledaren Milorad Dodik.
– Det är typisk “brinkmanship”, att driva en politik som är på randen till en aktiv konflikt, säger Sanimar Resic, balkanexpert.
Christian Schmidt utsågs nyligen till omvärldens Höge representant i Bosnien, en roll som inrättades efter kriget på 90-talet, med uppgift att se till att fredsfördraget efterlevs. Han varnar i en rapport till FN, att hotet om en ny konflikt är “väldigt stort”, och att det finns en överhängande fara att landet kan splittras.
Milorad Dodik, serbernas representant i landets presidentråd, har hotat med att dra sig ur statliga institutioner, inklusive armén. I ett decennium har hans autokratiska politik byggt på att entiteten Republika Srpska ska bli autonomt. Nu hotar han att att splittra landets armé, och istället återskapa en serbisk styrka, samt utesluta den bosniska armén från Republika Sprska.
Det är typisk ”brinkmanship”, att driva en politik som är på randen till en aktiv konflikt.
Sanimar Resic, historiker vid Lunds universitet
Om hotet blir till verklighet menar Christian Schmidt att ytterligare internationella styrkor kommer att behövas för att förhindra ett nytt krig. Han påpekar i rapporten att Dodiks hot och handlingar inte bara äventyrar freden och stabiliteten i landet och regionen, utan kan leda till att själva Daytonavtalet som tecknades 1995 upphävs.
Sanimir Resic är historiker och docent vid Lunds universitet, där han undervisar om Balkans historia. Han menar att Milorad Dodik driver på konflikten.
– Det eskalerar hela tiden. Han tycker inte om Bosnien, och använder allt i sin makt, som en av tre federala presidenter till att söndra. Detta utan respekt för någon annan. Han obstruerar och vill se hur långt han kan driva sin politik, säger Balkanexperten Sanimir Resic, historiker vid Lunds universitet, och tillägger:
– Det är typisk “brinkmanship”, att driva en politik som är på randen till en aktiv konflikt.

Bosniens presidentråd består av tre presidenter, dessa verkar som ordförande i turordning och representerar landets tre stora etniciteter. Den kroatiske representanten Zeljko Komsic, den bosnienserbiske medlemmen Milorad Dodik, samt den bosniske ledaren Sefik Dzaferovic. Milorad Dodiks upptrappning av den radikala politiken kan vara en taktik inför stundande val 2022.
I och med fredsavtalet 1995 delades landet in i två semi-självständiga entiteter: serbdominerade Republika Srpska, samt en kroatisk-bosnisk federation. För att samtliga folkgrupper ska representeras bildades ett presidentråd, där tre presidenter turas om att vara ordförande.
Resultatet blev en svag politisk apparat, där politiska beslut ofta är svåra att genomföra. Dessutom tillsattes också tjänsten som tysken Christian Schmidt innehar, som ett fredsövervakande organ med vetorätt gällande inhemska politiska beslut.
Schmidts föregångare, den österrikiske diplomaten Valentin Inzko, tvingade igenom en ny lag i juli innan han lämnade sin post – att det ska bli förbjudet att förneka folkmordet på bosniska muslimer under kriget. Förbudet förargade Milorad Dodik, som därefter valde att avsluta samtliga politiska förhandlingar. Detta försatte landet i ett politiskt dödläge, och inga nya lagar har diskuterats i parlamentet på flera månader.

Antalet smittade och döda av Covid-19 har ökat markant i landet under hösten. Enbart 12 % av invånarna är fullt vaccinerade, och dödstalet per dag är just nu högre än av det var under belägringen av staden 1992-1996. Samtidigt har politiker avslöjats ha förskingrat pengar som skulle åt kampen mot pandemin.
I Bosnien är många av åsikten att den senaste tidens hot och handlingar från Dodiks håll är lätta att vifta bort. Han har en egen tradition av att eskalera hot för att sedan dra sig tillbaka. Men sedan sommaren har Dodik gjort flera nya utspel, och i rapporten till FN lyfter Schmidt en oroväckande utveckling.
I september genomförde den bosnienserbiska polisen en provocerande “anti-terrorist”-övning på berget Jahorina. Ett av de berg bosnienserbiska armén utgick från under belägringen av Sarajevo 1992-1996, där minst 5 000 civila mördades.
– Det är en typisk taktik för att skrämma folk. Vi pratar om det här, vad tror du då folket i Bosnien pratar om då? Han bygger sakta upp ett parallellsamhälle, genom att till exempel skapa en egen armé. Till slut kanske bosniakerna tröttnar, ber honom att dra åt helvete och ta med sig Republika Srpska, och låta bosniakerna vara i fred. Sen när allt är bäddat för det, trycker man på knappen en dag och inväntar ett internationellt erkännande, säger Sanimir Resic.
Politiska experter och inhemsk media menar att utvecklingen är oroväckande då landet befinner sig i en djup social kris. Administrativa och politiska organ, utbildningssystem och sjukvård fallerar i allt högre grad. Sarajevos luft är kraftigt förorenad, och i kombination med pandemin är dödstalen just nu fler per dag än under kriget. Politiker har avslöjats med korruption i samband med pandemiåtgärder. Detta bäddar för en radikal propaganda från Dodiks håll som hotar freden i Bosnien.

Sanimir Resic är Balkanexpert och hisotriker vid Lunds Universitet. Han har skrivit flera böcker om Balkans historia.
– Det är svårt som det redan är i Bosnien, då det är decentraliserat med 10 kantoner, två entiteter, samt ett presidentråd som inte kan komma överens om något. Dodik vill få de andra att fatta ett beslut utan honom, och begå ett misstag. Då kan han dra igång en cirkus, tycka att det är nog och lämna landet. Frågan är då, var vi kommer att landa, säger Sanimir Resic.
I dagsläget har EU en fredsbevarande styrka på 700 personer i landet. Men Sanimir Resic tycker att EU behöver vara tuffare i Bosnien. Han menar att den tidigare Höge representanten Paddy Ashdowns lade ett konstruktivt förslag 2004, nämligen att ta in Bosnien i EU via en gräddfil.
– EU-protektoratet har ingen kraft i landet. Dodik har uttalat sig om det är förnedrande med den Höge representanten, och att vissa lagar inte gäller serber i landet. Bara ett sådant uttalande räcker till att han avsätts. Detta har internationella samfundet undvikit dock, då det skulle kunna eskalera konflikten från ett kallt, till ett varmt krig, säger Sanimir Resic.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.