Transport har lämnat in en stämningsansökan mot Foodora i Arbetsdomstolen. För första gången ska en svensk domstol pröva arbetstagarbegreppet i förhållande till anställda inom gigekonomin.
– Det är otroligt viktigt att vi får ett besked i AD. Man har aldrig bedömt ett liknande fall tidigare, säger Annett Olofsson, ombud på LO-TCO rättsskydd.
I onsdags väckte Transportarbetareförbundet talan i ett mål i Arbetsdomstolen mot Foodora. Målet rör en man som började arbeta som matbud på Foodora i slutet av mars 2019. När mannen bad om att få byta transportmedel från cykel till moped blev han tillsagd att träffa avtal med Paysalary, ett så kallat egenanställningsföretag. Han fortsatte dock att använda Foodoras arbetsutrustning och kläder, och arbeta med hjälp av Foodoras app och teknologi. Paysalary betalade endast ut lönen.
I juni 2021 kunde matbudet plötsligt inte logga i i Foodoras app och fick därför inga nya pass. I stämningsansökan till Arbetsdomstolen skriver facket att medlemmen skickades mellan Paysalary och Foodora utan besked om varför han blivit av med jobbet.
Transport menar att Foodora är den verkliga arbetsgivaren och att Paysalary enbart är ett löneadministriativt företag.
– Det ligger i vårt intresse att driva frågan till domstol och få en dom som säger vad det är som gäller. För det ska väl inte gå att kringgå anställningsskyddet genom att ta in ett bolag som i praktiken bara betalar ut lön? Vem ska då ha arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar?, säger Mats H Andersson, central ombudsman på Transport till Transportarbetaren.
Utslaget i AD kan komma att bli viktigt för framtida mål. Det är första gången som ett svenskt fack, med hjälp av LO-TCO Rättsskydd, prövar arbetstagarbegreppet i arbetsdomstolen mot företag inom gigekonomin.
Annet Olofsson är ombud på LO-TCO rättsskydd, som driver Transports ärende i Arbetsdomstolen.
– Det här kommer bli väldigt intressant också för framtida mål. Det gäller personer som utför arbete under otroligt utsatta förhållanden. Det är egentligen en form av modernt slavarbete det handlar om. Det är otroligt viktigt att vi får ett besked i AD. Man har aldrig bedömt ett liknande fall tidigare.
Rättsprocessen kan enligt Annett Olofsson komma att ta tid. Transport lämnade in stämningsansökan på onsdagen och Foodora ska nu få tid på sig att svara. Därefter kommer Arbetsdomstolen sätta ut ett datum för en första förhandling, vilket kan ske i början på nästa år. Men Annett Olofsson tror att målet kan vara avgjort i slutet på 2022 och att det finns goda chanser för facket att vinna.
– När man tittar på kriterierna som är allmänt vedertagna för vad som gäller för att en person ska räknas som anställd, så har jag svårt att se att man kan komma fram till något annat än att Foodora varit arbetsgivaren, säger hon.
Annett Olofsson, ombud
Har det spelat någon roll för målet att Foodora tecknat kollektivavtal med Transport?
– Inte för den här tvisten. Men rent praktiskt spelar det roll för att vi kan väcka talan i Arbetsdomstolen direkt. Det förutsätter att det finns ett kollektivavtal, säger Annett Olofsson.
Utan kollektivavtal hade medlemmen själv behövt ta ärendet till tingsrätten, med uppbackning av facket, innan det varit möjligt att föra frågan vidare till AD.
Frågan om leveransbud ska räknas som anställda av plattformsföretag eller egenanställda har lyfts i flera länder i Europa och på ett internationellt plan förs nu diskussioner om att reglera gigsektorn.
– Det kan finnas med i argumentationen så småningom när målet ska avgöras. Det är ett internationellt fenomen. Men sedan är det ju en svensk arbetsdomstol som ska pröva målet efter lagar och regler som gäller här, säger Annett Olofsson.
Spanien blev i våras det första landet i EU som påbörjade en lagstiftningsprocess för att erkänna gigarbetares rätt till anställningstrygghet. Fallet togs då upp i rätten av en tidigare anställd på Glovo.
Arbetaren har också tidigare rapporterat om hur brittiska uberförare efter en långdragen tvist i våras vann i rätten och nu fått rätt till både minimilön och bättre arbetsvillkor.
Samtidigt har Uber och andra gigjättar mött bakslag när det kommer till den omtvistade giglagen ”proposition 22” i USA, som gett rätt till vissa förmåner, men cementerat förarnas roll som icke anställda oberoende konsulter. I Kalifornien slog i augusti den Högsta delstatsdomstolen fast att lagen, genom att bland annat förbjuda kollektivavtalsförhandling, strider mot konstitutionen och därför inte kunde tillämpas.
Foodoras pressekreterare Johanna Lindskog Lindell skriver i ett mejl till Arbetaren att företaget inte tagit del av stämningsansökan och därför inte kan kommentera målet.
