Transpersoner diskrimineras på arbetsmarknaden. Det kom fram i en unik experimentell studie gjord av tre forskare vid Linköpings universitet förra året.
– Resultatet visar att en transman kan diskrimineras för att vara trans i mansdominerade yrken, men också för att vara man i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg, som är en av forskarna bakom studien.
Sedan 2017 är könsidentitet och könsuttryck en av de sju diskrimineringsgrunderna i svensk diskrimineringslag. Transpersoner, det vill säga personer som identifierar sig med ett annat kön än det de tilldelades vid födseln, uppger ofta att de utsätts för diskriminering i arbetslivet.
Under år 2020 kom det in 49 anmälningar till Diskrimineringsombudsmannen (DO) rörande diskriminering som har samband med könsidentitet och könsuttryck. Några av dessa gällde arbetslivet och utbildningsområdet, men de flesta var kopplade till hälso- och sjukvård.
I en experimentell studie från Linköpings universitet samma år undersöktes diskriminering mot transpersoner i ett initialt skede på arbetsmarknaden.
Till grund för studien har tre forskare skickat 2 224 jobbansökningar i vilka det framkommer att personen någon gång under livet gjort ett namnbyte.
– Det som är unikt med vår studie är att det är en experimentell studie – den första i sitt slag, som undersöker arbetsgivares diskriminering av transpersoner, genom ett så kallat korrespondenstest, säger Mark Granberg, doktorand i nationalekonomi vid Linköpings universitet, en av forskarna bakom studien.
Korrespondenstest är en vanlig metod när man undersöker diskriminering och innebär att testpersoner inte visar sig för arbetsgivaren utan skickar skriftliga ansökningar. Korrespondenstester kan dock endast fånga förekomsten av diskriminering i det allra första steget i ansökningsprocessen.
Mark Granberg säger att det även kan förekomma diskriminering vid löneförhandlingar och vid befordran, men det ligger utanför studien.
– Vårt resultat visar att en transman kan diskrimineras för att vara trans i mansdominerade yrken, men också för att vara man i kvinnodominerade yrken, säger Mark Granberg och tillägger:
– I och med att arbetsgivare diskriminerar utifrån olika grunder går det i princip inte att bedöma varför en transperson har diskriminerats i ett enskilt fall, om inte arbetsgivaren explicit säger varför.
Studien visar också på att betydligt färre transpersoner kallas till intervju för arbeten inom mansdominerade branscher än cismän.
– Enligt en ekonomisk definition så innebär det här en förlust för företagen. Arbetsgivarna betalar i princip en kostnad för att diskriminera, det vill säga om de är villiga att ta en person som är sämre bara de tillhör ”rätt grupp”. Det är dessutom en förlust för samhället, då vi ej använder våra knappa resurser på bästa möjliga sätt, säger han och fortsätter:
– Det är även en förlust för samhället i stort – att rätt person inte hamnar på rätt plats. Liksom att den personens produktivitet inte kan komma till gagn för marknaden. För alla inblandade blir det en förlust både i ekonomisk och moralisk mening.
Vad skulle vara bra åtgärder?
– Information är viktigt, och där finns mycket att göra. I en annan studie som jag medverkat i, om könsdiskriminering, så ser vi att diskriminering mot kvinnor i mansdominerade sektorer verkar ha gått ner, och är relativt låg i dag. Det hade nog blivit ett helt annat resultat om vi gjort den studien för låt säga tio eller tjugo år sedan. Det tyder på att diskussioner och driv kring frågan har lett till förändringar, säger Mark Granberg.
Sverige har en könssegregerad arbetsmarknad. Skulle situationen för transpersoner förbättras på arbetsmarknaden om vi lyckades bryta den?
– Den kopplingen kan man göra. I vår studie kategoriserar vi yrkena som mans- och kvinnodominerade och mixade. I de mixade yrkeskategorierna ser vi i princip inga skillnader alls mellan antalet transpersoner som kallas till intervjuer jämfört med cispersoner.
– Det handlar nog om att de arbetsgivare som söker personal har en bild av vad de är ute efter. Är det då en starkt kvinnodominerad bransch, så är det troligt att de förväntar sig att kvinnor söker tjänsterna och tenderar då att leta efter en sådan kandidat. Det skulle säkert minska om branscherna överlag var mer balanserade, säger Mark Granberg.
Tidigare studier visar att transpersoner upplever diskriminering på olika sätt i arbetslivet. I en amerikansk studie från 2011 anger hälften av transpersonerna som deltog att de utsatts för bland annat trakasserier på arbetet. Men det har saknats experimentella studier om diskriminering av transpersoner på arbetsmarknaden, som inte bygger på självrapporterade erfarenheter.
Ulrika Westerlund som ledde en särskild utredning om transpersoners rättigheter år 2017 konstaterade då att transpersoners arbetsvillkor är väldigt osynliga. Allt från att ”vi har inte sådana medlemmar” till föreställningar om att ”hälsan tiger still” florerar.
Det framkom då att transpersoner far illa på svensk arbetsmarknad. Över hälften av alla transpersoner ansåg att deras arbetsförmåga var begränsad på grund av fysisk eller psykisk sjukdom och de hade nästan dubbelt så hög arbetslöshet som arbetskraften i sin helhet.
Många transpersoner hade dåliga erfarenheter av myndigheter och andra institutioners möjligheter att hjälpa dem, och sökte därmed sällan hjälp.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
