Filmaren Hogir Hiroris nya dokumentär Sabaya berättar om personer som med små medel envetet arbetar för att befria de fångna kvinnor som IS håller gömda i flykting- och interneringslägret al-Hol. En berättelse om terror och skräck, men också om kamp för humanism och lycka.
Flyktinglägret al-Hol i nordöstra Syrien räknas som ett av världens farligaste. Allteftersom de Syriska Demokratiska Styrkorna, SDS, i vilket kurdiska styrkor i kamp mot IS ingår, tog över större områden från IS flydde alltfler av terrororganisationens offer hit.
Så småningom har lägret fått allt större roll som interneringsläger för tillfångatagna IS-krigare, deras familjer och sympatisörer i väntan på rättegång.
Med dem finns deras slavar. Bland dem tusentals yazidiska kvinnor och flickor som IS-anhängarna, efter att ha mördat deras bröder och fäder, tvångsgift och utnyttjat sexuellt och som slavar. De kallas som filmens titel: Sabaya.
Många av flickorna var barn när de kidnappades och vissa kan inte längre tala sina föräldrars språk, kurdiska, utan bara arabiska.
I september i år skriver Röda korset att två barn i veckan dör i al-Hol. Situationen har knappast blivit lättare att kontrollera.
Många har under den upp till femåriga slavtiden, tvingats betjäna flera män i rad, i en situation som är fullt jämförbar med prostitution under tvång. Fortfarande gömmer IS-sympatisörerna flickorna eftersom de kan säljas och betraktas som en vara.
Det är inte så lätt att få ihop röran kring lägrets olika funktioner kring flykting- respektive fångläger. Uppgifter från Röda korset i januari 2020 säger att det då levde omkring 70 000 människor där och att tusentals av dem var barn, minst ett hundratal föräldralösa.
I september i år skriver Röda korset att två barn i veckan dör i al-Hol. Situationen har knappast blivit lättare att kontrollera. Radikaliseringen snarare ökar stadigt, än minskar.
Frivilliga vid Yazidi Home Center, YHC, i området har tagit som sin uppgift att spåra upp de omkring 2 000 yazidiska kvinnorna som fortfarande är försvunna. Lätt beväpnade gör de efter tips räder in i al-Hol, ofta på natten, för att hitta de hårt beslöjade, livrädda unga kvinnorna som har fått nya namn och födelsedata av IS.
Det framgår inte precis när operationerna vi ser i filmen pågår. Det verkar vid tidpunkten finnas stöd från lägerledningen att YHC går runt och förhör folk för att sedan frita flickor och kvinnor från de IS-familjer som försöker hålla dem gömda.
IS-kvinnorna som gömmer och handlar med de tillfångatagna kvinnorna svär inför de sökande männen att de inte känner till några yazidiska flickor.
Men en efter en hittas de unga kvinnorna och tas med till friheten, vilket kan utlösa biljakt och andra farliga situationer. Till att börja med åker de befriade till Mahmouds familj där hans fru, dotter och lille pojke har en stor uppgift att få de traumatiserade kvinnorna att få ett litet fotfäste.
Den svensk-irakiske filmaren Hogir Hirori, som gjorde den guldbaggebelönade The Deminer om en kurdisk minröjare, och i år vann World Cinema Documentary för Sabaya på Sundance filmfestival, följer med på räd efter räd efter flera tips och ledtrådar.
Männen från YHC besöker jättefängelset Hassake där 15 000 IS-militärer trängs. De avslöjar ibland saker om de yazidiska fångarna. I en scen försöker en man valhänt dölja de mörkaste sidorna av tvångsgiftet med en yazidisk kvinna, tills han skamset erkänner att han har full vetskap om verkligheten bakom ”äktenskapet”.
Flera operationer görs där tidigare befriade kvinnor frivilligt går in i lägret igen, och under sina förklädnader i burka, blir informatörer till Yazidi Home Center.
De befriade kvinnorna har ofta ingen familj kvar. De har bevittnat hur fäder och bröder mördats och när de kommer ut i frihet efter åratal av sexuell tortyr talar de om sin plåga och om sin önskan att dö.
Att då få se en utslagen kvinna som börjar tro på livet, knyta kontakter och le av lycka över att hitta en moster är förstås starkt gripande.
Ändå finns här också tragiska omständigheter som är svårlösta. En kvinna, som fött barn efter sexuella övergrepp av de män som mördat hennes familj, har svårt att få sitt barn accepterat av den släkt som finns kvar för henne. Det är en typ av problematik som nästan utan ord förmedlas starkt i Hiroris film.
Enligt filmen har, när den gjordes, 206 yazidiska kvinnor räddats av YHC. Tio gånger så många återstår att finna och befria. Samtidigt mobiliserar IS och Turkiet jagar SDS.
Sabya är en skrämmande film om grymhet på gränsen till vad man kan föreställa sig, men även om dess motsats: stor humanism.
