Efter ett år av bondeprotester lovar Indiens premiärminister Narendra Modi att häva de kontroversiella jordbrukslagarna. Seema Kulkarni, från jordbruksnätverket MAKAAM, välkomnar beskedet men kräver att de jordbrukande kvinnornas krav uppfylls.
Protesttältlägret i utkanten av huvudstaden New Delhi restes redan i november 2020 och under det gångna året har tiotusentals bönder protesterat runt om i landet. Över 700 demonstranter har dött på grund av extrema temperaturer, coronavirus och brutalt polisvåld.
– Vi välkomnar beslutet att upphäva lagarna och ser det som en seger för alla de bönder – kvinnor och män – som stått ut under ett helt år, säger Seema Kulkarni från nätverket MAKAAM som stödjer kvinnor i jordbruket.
– Vi som representerar kvinnor i jordbruket och som deltagit i protesterna under året kräver att även kvinnornas krav uppfylls.
Seema Kulkarni, från nätverket MAKAAM
Bönderna har hela tiden menat att de nya jordbrukslagarna skulle möjliggöra för stora privata jordbruksföretag att ge sig in i jordbruket och slå sönder småbrukarnas inkomster.
De tre lagarna, som antogs i september 2020, handlar i stora drag om att tidigare garanterade minimipriser för basgrödor såsom ris, lök och vete elimineras och om att tidigare skyddade marknaderna i varje delstat öppnas upp för multinationella företag med kapacitet att spekulera på råvaror. Den tredje lagen handlar om att stävja konflikterna som förväntas uppstå. Detta genom att strypa småbrukarnas möjlighet att anmäla och driva rättsprocesser mot aktörer inom agroindustrin.
Lagarna har väckt utbrett missnöje bland bönderna eftersom de anses gagna storföretag på böndernas bekostnad om subventionssystemet slopas och om de tvingas sälja sina produkter till företagen för ett billigare pris.
Modi har motiverat beslutet med att en jordbruksreform behövs för att höja produktiviteten och locka till sig fler privata investeringar. Men Indiens bönder menar att deras liv har stått på spel, vilket motiverat dem att ta sig ut på gatorna och förflytta sig till Delhi, där ett protestläger funnits sedan förra året.
Att landets premiärminister helt plötsligt gör en u-sväng och ändrar sitt beslut, att stå fast vid den antagna jordbruksreformen, kom som en överraskning.
Anledningen är stundande val i folkrika delstater – Uttar Pradesh och Punjab – där Modis hindunationalistiska parti BJP historiskt haft starkt stöd.
Trots löftet att häva de omstridda jordbrukslagarna med start i december, och uppmaningar till demonstranterna att vända hemåt, fortsätter de landsomfattande bondeprotesterna.
– Vare sig beslutet är politiskt eller inte, så är det en seger för bonderörelsen. Vi är väldigt glada, även om kampen är långt ifrån över, säger Kulkarni.

Kulkarni menar att bönderna kommer fortsätta sina protester på plats utanför Delhi ända tills parlamentet officiellt har upphävt lagarna
– Vi kräver att garantipriserna återinförs. Men också att alla anmälningar och åtal mot bönder och aktivister från det gångna året dras tillbaka, samt att de som är inblandade i fall av våldsattacker mot bönder ställs inför rätta, säger Seema Kulkarni.
Modi gick ut med nyheten om att häva lagarna under ett tv-tal under den religiösa högtiden Guru Purab, då sikherna i Punjab firar sikhismens grundare, den första guruns, Guru Nanak Devs födelsedag.
Sikherna i Punjab har hört till jordbrukslagarnas häftigaste motståndare och Modi försökte till en början angripa dem med hindunationalistiska attacker, som största delen av bönderna reagerade starkt mot.
Bondeorganisationen Samyuk Kisan Morcha som har organiserat protesterna, välkomnade Modis besked samtidigt som man försäkrade att protesterna fortsätter tills lagarna har hävts och regeringen garanterar att systemet med fasta priser för en del produkter, återinförs.
Över hälften av Indiens drygt 1,4 miljarder invånare lever på jordbruket, som dock endast utgör 15 procent av Indiens bruttonationalprodukt. Kvinnorna står för 80 procent av jordbruksarbetet men är inte erkända som jordbrukare.
MAKAAM har engagerat sig för änkor som lämnats med skulder och hela försörjningsbördan när deras män har begått självmord. Indiska bönder som begår självmord beskriver Seema Kulkarni som den yttersta manifestationen för landets jordbrukskris. Bakom varje man som tar sitt liv finns en kvinna – utan rättigheter.
– Vi kräver skuldavskrivning, men också att kvinnorna erkänns som jordbrukare och får både ekonomiskt och socialt stöd. I de familjer som har mark, måste även kvinnorna registreras som ägare, sade hon till Arbetaren i en intervju i februari.
Aldrig förr har så många indiska kvinnor deltagit i protester, som under de pågående månadslånga bondeprotesterna. Förutom att ansluta sig till kraven på att premiärminister Narendra Modis tre nya jordbrukslagar upphävs, kräver kvinnorna att de erkänns som jordbrukare och ges rätt till mark.
– Vi som representerar kvinnor i jordbruket och som deltagit i protesterna under året kräver att även kvinnornas krav uppfylls. Det måste innebära större strukturella reformer som ger ökad tillgång till resurser för kvinnliga jordbrukare, säger Kulkarni.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.