Människorättsorganisationer varnar för att framstegen i kampen mot könsstympning, framför allt i Afrika, hotas av pandemin. När skolorna har varit stängda har det blivit vanligare med ingreppet. I år riskerar fyra miljoner flickor att könsstympas.
Det bakslag i kampen mot könsstympning som pandemin inneburit är ett hårt slag för flickor och kvinnors rättigheter. När könsstympning förekommer är det oftast en lokal, traditionell rit som utförs för att markera att en flicka blir kvinna, vilket oftast görs innan en dotter ska giftas bort.
För de enskilda flickorna innebär det enorm smärta i samband med det tortyrliknande ingreppet. På lång sikt är det förknippat med intensivt lidande och en lång rad hälsoproblem såsom upprepade infektioner, smärta vid toalettbesök, menstruation och samlag samt allvarliga problem i samband med förlossningar.
Om man tittar på den statistik som finns tillgänglig så visar den att år 2014 hade 21 procent av flickorna och kvinnorna mellan 15 och 49 år könsstympats i Kenya. Samma siffra var 38 procent år 1998.
Anu Ala-Rantala, utvecklingsfrågor på finska ambassaden i Kenya
När stora delar av samhället har stängts ner under pandemin har många, framför allt kvinnor och mödrar, inte haft möjlighet att bidra till sina familjers försörjning. På den afrikanska kontinenten arbetar många inom den informella arbetsmarknaden, vilket har varit förbjudet eller omöjligt under de hårda nedstängningarna.
När familjerna har förlorat sina inkomster har behovet att hålla nere kostnaderna pressat fler familjer än vanligt till att gifta bort sina döttrar. Barnäktenskapen har inneburit att familjerna fått ekonomisk ersättning och samtidigt fått en mun mindre att mätta. Det är en av förklaringarna till att en del familjer har valt att könsstympa sina döttrar, menar Annette Gothóni som är verksamhetsledare för barnrättsorganisationen World vision Finland som bland annat arbetar i Kenya.

Enligt FN uppskattas runt två miljoner fler flickor att utsättas för könsstympning under det kommande decenniet på grund av pandemin, och 13 miljoner fler flickor förväntas giftas bort i barnäktenskap fram till år 2030. 20 miljoner flickor riskerar att inte få gå tillbaka till skolan. Även tonårsgraviditeterna uppskattas öka.
I pandemins inledande fas kom tidigt varningar om att våld mot kvinnor i hemmen ökade i samband med nedstängningar av olika slag. Enligt UN Women är det dock endast tolv procent av världens länder som försökt göra något åt det växande problemet.
FN har uppskattat att ett halvår med nedstängningar i världen riskerar att leda till 31 miljoner fler fall av könsrelaterat våld än normalt.
Allt detta är nedslående siffror för de organisationer som arbetar för flickors och kvinnors rättigheter. Särskilt i ljuset av att man innan pandemin hade fört en framgångsrik kamp mot våld och övergrepp i många länder under tiotals år.
Ju mer vi pratar om det och ju fler som arbetar för förändring, desto bättre resultat kommer vi att få i kampen mot könsstympning.
Annette Gothóni, verksamhetsledare på World vision Finland.
I Kenya, ett av de länder där könsstympning förekommer, finns lagstiftning som förbjuder ingreppet sedan ett drygt decennium tillbaka. Även presidenten, Uhuru Kenyatta, har fördömt könsstympning.
– Om man tittar på den statistik som finns tillgänglig så visar den att år 2014 hade 21 procent av flickorna och kvinnorna mellan 15 och 49 år könsstympats i Kenya. Samma siffra var 38 procent år 1998. Vi ser alltså en nedåtgående trend under längre tid, säger Anu Ala-Rantala som leder Finlands utvecklingssamarbete på ambassaden i Nairobi, Kenyas huvudstad.
Men även där råder nu oro för bakslag i arbetet.

– Om arbetet fortsätter på alla nivåer, från att trycka på regeringen till att arbeta med det lokala styret och civilsamhället, så går det att bekämpa ingreppet på sikt, säger Anu Ala-Rantala.
Annette Gothóni, från barnrättsorganisationen World vision Finland, hoppas på att arbetet kommer att återgå i rätt riktning då den globala situationen stabiliseras.
– När flickor får chansen att växa upp, gå i skolan och hitta ett arbete ger det på sikt en positiv effekt på hela familjen. När det blir ett allt vanligare exempel på att skapa en bättre framtid kommer fler att vilja bryta traditionen, som inte har något med religion att göra, i framtiden, säger Annette Gothóni, och tillägger:
– Det kräver dock att vi hela tiden uppmärksammar situationen. Ju mer vi pratar om det och ju fler som arbetar för förändring, desto bättre resultat kommer vi att få i kampen mot könsstympning, säger hon.
En viktig sak handlar om att man måste tala om sex. Många unga kvinnor som är könsstympade vet inget annat än att sex är förknippat med smärta. Därför krävs det att tabun om att tala om sex bryts.
I Sverige har biståndsmyndigheten Sida meddelat att man ökar sitt stöd till ett FN-program med målet att utrota könsstympning i 16 länder i Afrika till 2030. Satsningen “betyder mycket för att inte arbetet ska avstanna nu under coronapandemin”, enligt Dag Sundelin, regional chef för Sidas arbete med frågorna i Afrika söder om Sahara.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.