Efter 20 år av övervakning från den tyska säkerhetstjänsten tar den marxistiska dagstidningen Junge Welt strid mot sin extremiststämpel. Gabriel Kuhn om varför tidningen Junge Welts existens bör försvaras.
Den 12 februari fyllde den tyska dagstidningen Junge Welt 75 år. Junge Welt är en av två landsomfattande dagstidningar i Tyskland som finns kvar från DDR-tiden. Neues Deutschland är den andra. Junge Welt förstår sig själv i dag som en ”vänsterorienterad, marxistisk dagstidning” med fokus på sociala frågor och internationalism. Den ägs av ett kooperativ och är oberoende av politiska partier.
Trots att den fortfarande läses mest i de så kallade ”nya förbundsländer” i Östtyskland är den populär bland aktivister i hela landet. Tidningens skribenter representerar ett brett spektrum av strömningar inom vänstern. Några har kopplingar till Tysklands kommunistparti, andra har sin bakgrund i den autonoma rörelsen.
År 1998 nämns Junge Welt för första gången i årsrapporten av Tysklands Verfassungsschutz (VS). Under rubriken ”Oberoende vänsterextremistiska publikationer” står det att ”tidningen med den största upplagan och de största resurserna är den vänsterextremistiska dagstidningen Junge Welt”. Tidningen anklagades för ”DDR-nostalgi” och för att tilltala den ”våldsbejakande vänstern”.
Sedan 1998 har Junge Welt funnits i varenda av VS årsrapporter. Den vänsterextremistiska stämpeln är därmed djupt förankrad i offentligheten. Junge Welt anklagas av VS bland annat för att ”glorifiera socialistiska stater” och för att ”stödja kampen för samhällsalternativ”, tydligen en extremistisk bedrift.
Efter mer än 20 år av övervakning fick Junge Welts redaktörer nog. I mars 2021 skrev de ett öppet brev till alla partigrupper i Tysklands riksdag. Redaktörerna påpekade de negativa konsekvenserna som extremiststämplingen har för tidningen, allt ifrån att tidningen nekas reklamyta i lokaltrafiken och på tågstationer och att stormarknadskedjor vägrar att sälja den till att hemsidan är spärrad i offentliga bibliotek och att fångar inte får ta emot den. Det finns till och med tryckerier som vägrar trycka andra tidningar bara för att de innehåller en Junge Welt-annons.
Junge Welt anklagas av VS bland annat för att ”glorifiera socialistiska stater” och för att ”stöda kampen för samhällsalternativ”, tydligen en extremistisk bedrift.
Brevet ledde till att Vänsterpartiet begärde en förklaring av Tysklands regering för Junge Welts extremiststämpling. Svaret var förvånansvärt ärligt: ”Målet är att göra offentligheten medvetna om tidningens fientliga inställning mot grundlagen, något som i sin tur ska omöjliggöra tidningens verksamhet.”
Dock är det en invecklad juridisk fråga om en tidning faktiskt kan hota grundlagen. VS finns för att försvöra grundlagen mot grupperingar som angriper den. Kan en tidning göra det? VS är medveten om problematiken och påstår därför att Junge Welt egentligen inte är någon tidning utan en ”sammanslutning av personer” vars syfte är att ”upprätta ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle”.
I en artikel från september 2021 svarar Junge Welts verkställande direktör Dietmar Koschmieder så här på påståendet: ”Syftet med Junge Welt inte är att upprätta ett socialistiskt/kommunistiskt samhälle. Syftet med Junge Welt är att det finns en vänsterorienterad, progressiv dagstidning i Tyskland.”
Detsamma påpekar Junge Welts nuvarande chefredaktör Stefan Huth när Arbetaren söker honom några dagar innan 75-års-jubileet. När det gäller Junge Welts extremiststämpling och övervakning, så finns det för Huth ”ingen liknande fall i Västeuropa”. Han betonar också att det handlar om ”mycket mer än bara Junge Welt”; myndigheterna vill svartmåla antikapitalism och socialism överhuvudtaget.
I september 2021 inledde Junge Welt en rättsprocess. Tidningen kräver av den tyska regeringen att alla anmärkningar om Junge Welt i VS rapporter tas bort och att tidningens övervakning förklaras för olaglig. Sådana rättsprocesser kan ta lång tid. För advokaten och människorättsaktivisten Rolf Gössner tog det 20 år innan en domstol år 2018 förklarade att VS decennielånga övervakning av honom hade brutit mot lagen. Första målsättningen i Junge Welts rättegång är därför en tillfällig strykning av alla anmärkningar i VS-rapporterna. Domstolens beslut väntas om några veckor.
Att extremiststämplingen av en tidning påverkar dess arbete bekräftar även Arbetarens historia. Fanny Hökby är en av redaktörerna till Arbetarens 100-års-jubileumsbok som ska släppas av Federativs förlag i år. När Arbetaren pratar med henne om Junge Welts fall berättar Hökby att det inte bara var Arbetarens journalister som drabbades när tidningens övervakning var som störst under andra världskriget, men även tidningens försäljare. Och när syndikalismen förknippades med kravaller, omstörtning och till och med terrorism efter protesterna mot EU-toppmötet i Göteborg 2001 fann sig Arbetarens redaktörer uteslutna från det offentliga samtalet.
Karakteristiskt nog är det framför allt redan utsatta personer vars röster tystas ner.
Att skribenter för Junge Welt blir påverkade av tidningens extremiststämpling kan även undertecknad själv bekräfta. Jag rapporterar emellanåt för tidningen om utvecklingen i Norden. Att intervjupartner hoppar av när de förstår att jag skriver för Junge Welt händer ofta. Det kanske inte är överraskande när den tredje meningen i den engelska Wikipedia-artikeln om Junge Welt lyder: ”German authorities categorize it as a far-left medium hostile to the constitutional order.”
Berlin. Bild: Junge Welt
Karakteristiskt nog är det framför allt redan utsatta personer vars röster tystas ner. När jag ville prata med en ung svensk journalist för en artikel om den svenska kriminalitetsdebatten fick jag följande svar: ”Jag vill egentligen prata med Junge Welt, men det kan ge väldigt negativa konsekvenser för mig i att hitta jobb inom journalistbranschen. Det är redan tufft som det är, i synnerhet för mig som har invandrarbakgrund, så jag har inte råd att riskera ett nytt hinder.” Det är inte förvånande att Junge Welts redaktörer tycker att rättegången mot den tyska regeringen inte bara handlar om olaglig övervakning utan om press- och åsiktsfrihet.
Det finns flera principiella anledningar till varför Junge Welts journalistiska arbete ska försvaras. Det handlar om politisk pluralism, demokratiska rättigheter och om press- och åsiktsfrihet. För fackliga aktivister i Sverige finns det också specifika anledningar.
Det är Junge Welt som oftast rapporterar i Tyskland om arbetsplatskamp i Norden. I slutet av förra året fanns det artiklar om konflikten hos onlinejätten Zalando, och bara för ett par veckor sedan publicerades en intervju med SAC-organisatören Pamela Otarola om ”städgate” och det svenska skuggsamhället. En sådan rapportering måste kunna fortsätta.
