Chiles tillträdande regering under den nya vänsterpresidenten Gabriel Boric kommer att ställas inför flera utmaningar. Den fortsatt stora inflyttningen av papperslösa migranter från Venezuela är en av de stora frågorna.
Migrationen till Chile från krisens Venezuela har kantats av en växande främlingsfientlighet – men också av solidaritet. Klart är att frågan blir en av de största som landets nya regering måste hantera efter att den tillträder den 11 mars.
Det unga paret Brenda och Jaiden är bara en av många venezuelanska familjer som på senare tid har tagit sig till Chile utan giltiga dokument, via orten Colchane som ligger på gränsen till Bolivia. Brenda var höggravid när hon i början av februari anlände till Santiago tillsammans med sin man Jaiden deras lilla son.
– Det enda jag önskar mig är att kunna arbeta så att vi kan försörja oss, säger Jaiden.
Efter mindre än två veckor i Chile födde Brenda sitt andra barn på ett sjukhus i Santiago, och strax därpå reste Jaiden till en ort sju mil söder om huvudstaden för sin första arbetsdag på ett jordbruk.
Enligt borgmästaren i gränsorten Colchane kom det upp emot ett tusen nya migranter om dagen över gränsen från Bolivia bara under januari. Han uppger samtidigt att trycket blivit alldeles för stort för den lilla orten uppe i Anderna, som har knappa 1 400 invånare.
Det enda jag önskar mig är att kunna arbeta så att vi kan försörja oss.
Jaiden
Motståndet mot de papperslösa migranterna har med tiden ökat i Chile. I höstas tände demonstranter i den nordliga hamnstaden Iquique eld på tält som tillhörde nyanlända migranter.
– Vi befann oss där när det hände och det var fruktansvärt, berättar 27-åriga Yenire.
Hon och hennes partner Leonardo har tagit sig från Caracas till Chile tillsammans med parets två barn. När de befann sig i Iquique drabbades Yenire av ett missfall.
Nyligen blossade nya oroligheter upp i landet, efter att en lastbilschaufför hade avlidit på en motorväg mellan de nordliga städerna Antofagasta och Mejillones. Tre migranter pekades ut som ansvariga för dödsfallet – och händelsen utlöste protester där demonstranter krävde att landets gränser ska stängas.
Nyligen presenterade den avgående högerpresidenten Sebastián Piñera en ny immigrationslag, som bland annat innebär att det ska bli lättare att deportera papperslösa migranter. Inrikesminister Rodrigo Delgado har samtidigt förklarat att många fler migranter bör utvisas.
Många med utländsk bakgrund uppger att de känner av det hårdnande klimatet. En av dem är den venezuelanska journalisten Lorena Tasca, som säger att hon inte längre känner sig bekväm i Chile, där hon bott sedan 2014. Samtidigt är hon mycket kritisk mot hur delar av de chilenska mediernas beskriver migranter.

Under valkampanjen utlovade den tillträdande presidenten en ”ordnad och säker migration” och att landet ska säkerställa att man lever upp till sina internationella åtaganden och arbetar inkluderande.
Forskaren Luis Eduardo Thayer vid Silva Henríquez katolska universitet arbetade för Gabriel Boric under valkampanjen. Han säger att det viktigaste är att myndigheterna återtar kontrollen över landets gränser och skaffar sig en tydligare bild över läget.
– Just nu vet vi inte hur många migranter som har anlänt, vilka de är eller hur deras situation ser ut, säger han.
Chile har under de senaste decennierna blivit en allt viktigare destination för migranter från flera latinamerikanska länder – på senare tid främst från Venezuela. Enligt FN:s flyktingorgan har fler än sex miljoner människor lämnat Venezuela sedan 2014, i takt med att den sociala och politiska krisen i landet förvärrats.
Chile har en befolkning på 19,4 miljoner och hade enligt beräkningar nästan 1,5 miljon migranter under 2020. Venezuelanerna utgör den klart största gruppen.
Rodolfo Noriega, som kommer från Peru och är ordförande för migrantorganisationen Fundación Defensoría Migrante, säger att en av de viktigaste frågorna är att de som befinner sig i Chile också har – eller erbjuds – uppehållstillstånd. Han menar att det är positivt att den tillträdande regeringen tycks vara inne på samma linje, och även vill genomföra insatser för att öka integrationen på arbetsmarknaden.
I slutet av januari gick samtidigt flera medlemmar av den delegation som arbetar med landets nya författning ut med ett förslag om att legalisera statusen för alla som för närvarande är bosatta i landet.
Delegationen ska lägga fram ett förslag på en ny författning som ska ersätta den som stiftades under Augusto Pinochets styre. Deras arbete ska vara klart till nästa sommar och sedan ska befolkningen ta ställning till förslaget genom en folkomröstning.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.