På måndagen inleddes ett extrainkallat möte inom FN:s generalförsamling med anledning av den ryska invasionen av Ukraina. Kritiken är mycket hård från omvärlden – men frågan är vilka konsekvenser det ryska agerandet kommer att få för landet inom FN.
Det extrainsatta mötet är det första av sitt slag på 40 år som inkallats av FN:s säkerhetsråd. När det inleddes på måndagen var kritiken massiv mot Rysslands invasion av Ukraina, som genomförs i strid med FN-stadgan.
FN:s generalförsamling med dess 193 medlemmar är världsorganisationens huvudorgan.
I slutet av förra veckan lyckades Ryssland undgå ett fördömande i säkerhetsrådet genom att utnyttja sin vetorätt mot en föreslagen resolution. Men i generalförsamlingen var kritiken mycket hård från över ett hundra talare under måndagens långa debatt.
Hittills är det dock oklart om Ryssland kommer att utredas för krigsbrott med anledning av att civila dödas i det pågående kriget. En annan fråga gäller det osannolika scenariot att Ryssland skulle kunna bli uteslutet ur generalförsamlingen. Detta var något som drabbade Sovjetunionen i samband med att FN:s föregångare, Nationernas förbund, uteslöt landet i slutet av 1939, efter Sovjets angrepp på Finland.
Louis Charbonneau, chef för Human Rights Watchs FN-avdelning, uppger att Ryssland kan ha överskridit sina befogenheter då landet utnyttjade sitt veto vid säkerhetsrådets möte. Detta eftersom Ryssland som uppenbar part i målet borde ha lagt ner sin röst, enligt Louis Charbonneau.
Endast Ryssland röstade emot resolutionen, medan landets allierade, Kina, tillsammans med Indien och Förenade arabemiraten i stället valde att lägga ner sina röster.
Om Ryssland hyste förhoppningar om att på det sättet kunna tysta FN så misslyckades de dock grundligt, konstaterar Louis Charbonneau, med hänvisning till det historiska specialmötet i generalförsamlingen.
Vår förhoppning är att generalförsamlingen ska anta en kraftfull resolution som kräver att de mänskliga rättigheterna och internationella humanitära lagarna respekteras, att civila skyddas och som utkräver ansvar för krigsbrott och övergrepp.
Louis Charbonneau, chef för Human Rights Watchs FN-avdelning
I veckan kan organet komma att enas om en resolution som fördömer Ryssland. En sådan skulle visserligen inte vara juridiskt bindande, men ha stor politisk tyngd.
– Vår förhoppning är att generalförsamlingen ska anta en kraftfull resolution som kräver att de mänskliga rättigheterna och internationella humanitära lagarna respekteras, att civila skyddas och som utkräver ansvar för krigsbrott och övergrepp, säger Louis Charbonneau.
Han menar att det också snabbt bör tillsättas en kommission med uppgift att utreda om krigsbrott begås i samband med konflikten.
– De behöver känna till att om du bryter mot krigets lagar så kommer du att ställas till svars för dina brott.
Senaste gången säkerhetsrådet kallade in ett krismöte i generalförsamlingen var 1982, i samband med en kris på Golanhöjderna.
År 1974 uteslöts Sydafrika från generalförsamlingen, efter att organet i en resolution året innan hade slagit fast att apartheid skulle betraktas som ”ett brott mot mänskligheten”. Få tror dock att generalförsamlingen kommer att ta ett liknande beslut mot Ryssland nu, eftersom landet är en av säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar med vetorätt.
Thomas G. Weiss, vid tankesmedjan Chicago Council on Global Affairs, säger att Ryssland genom sitt agerande, och sina hot om att använda kärnvapen, gjort sig till en internationell paria. Men samtidigt menar han att det inte finns några möjligheter att landet kommer att stängas av inom FN.
– Som alla vet är reglerna olika för stormakterna och för andra medlemsländer, konstaterar han.
Samtidigt betonar Thomas G. Weiss att den internationella uppslutningen mot Ryssland tydligt visar hur isolerat landet blivit.
Jens Martens, chef för tankesmedjan Global Policy Forum i Bonn, säger att den nuvarande krisen återigen har visar hur förlamat FN:s säkerhetsråd är på grund av de permanenta medlemmarnas vetorätt. De fem länderna med vetorätt – Ryssland, Kina, USA, Storbritannien och Frankrike – har enligt honom ständigt stått i vägen i arbetet för att lösa globala konflikter.
Jens Martens säger att det extrainkallade mötet i generalförsamlingen var den enda möjliga möjligheten för FN:s medlemsländer att tydligt fördöma det ryska brottet mot FN-stadgan.
– Mötet visar också att FN:s visioner i högsta grad har förblivit relevanta. Det kommer sannolikt inte att påverka Putins inställning, men kan ge moraliskt stöd till de ryska medborgarorganisationer och oppositionella grupper som är motståndare till kriget och kämpar för fred och demokrati, säger han.
Vid måndagens möte betonade Ukrainas FN-ambassadör Serhij Kyslytsia att ett fullskaligt krig nu har brutit ut i centrala Europa för första gången sedan FN bildades.
– Om inte Ukraina överlever kommer inte den internationella freden att överleva, sade han.
Ambassadören varnade samtidigt för att om inte FN bemöter krisen så riskerar världsorganisationen att bli irrelevant.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.