Just nu befinner sig ett tjugotal medlemmar i Stockholms byggsyndikat i krigets Ukraina. Sedan det ryska överfallet mot landet, som inleddes den 24 februari, har det utropats total mobilisering. Flera ukrainska fackmedlemmar tjänstgör nu i kriget.
För bara ett par månader sedan var Roman Vovt i Sverige och monterade gipsväggar. Han är en av många ukrainska arbetare som arbetat under usla förhållanden inom den svenska byggsektorn. Efter en tid i Sverige gick han med i Stockholms byggsyndikat, en branschorganisation inom SAC, för byggarbetare där majoriteten kommer från länder utanför EU. Ursprungligen gick han med för språkkurserna som erbjöds, men han insåg snabbt att firman där han jobbade för runt 70 kronor i timmen utnyttjade honom och han såg till att skaffa sig ett annat jobb, med bättre villkor.
Inför nyår åkte han hem till släkten i Ivano-Frankivsk i västra Ukraina. Nu befinner han sig mitt i ett krig.
– Vi har packat väskor med det mest nödvändiga. Vi går och lägger oss med kläderna framlagda, så vi kan gå upp mitt i natten, klä på barnen och fly, berättar han när Arbetaren når honom via Telegram.
Eftersom han är far till fyra små barn är han undantagen värnplikten, men han har gått med i hemvärnet. Att strida för Ukraina är för honom, precis som för många andra ukrainare, en självklarhet.
– Varför? För att det här är vårt land. Det är gott om folk som är beredda att strida, just nu råder det brist på hjälmar och skyddsvästar på arméns rekryteringskontor, skriver Roman Vovt i chatten.
Han säger att landet är enat som aldrig förr, och står bakom Volodymyr Zelenskyj. Den tidigare komikern blev vald till Ukrainas president 2019, och leder nu motståndet från huvudstaden.
– Zelenskyj var en clown som har blivit kejsare, medan Putin och Lukasjenko var kejsare som har blivit clowner, säger Roman Vovt, och syftar på den ryska presidenten vars angrepp verkar gå mycket sämre än planerat, och den med honom allierade makthavaren i Belarus.
Västra Ukraina, där Roman Vovt befinner sig, har ännu varit förskonad från det värsta.
– Vår stad har hittills inte utsatts för stora angrepp, det har endast varit några robotar som träffade flygplatsen. Men jag har åsidosatt lite bensin, så om de – gud bevare oss – börjar bombar Ivano-Frankivsk, då kör jag familjen ut på landet, och tar vapen i hand.
Läget är kritiskt. Bomblarmet går varje dag, de beskjuter städerna, även civila.
Oleksandr, Stockholms byggsyndikat av SAC
En annan medlem som redan idag står vid fronten är Oleksandr. Han är från trakten runt Zaporizjzja, i södra Ukraina, där det just nu pågår blodiga markstrider. Eftersom det finns en överhängande risk att området snart kan bli ockuperat, vill han förbli anonym.
– Läget är kritiskt. Bomblarmet går varje dag, de beskjuter städerna, även civila. Det är ofattbart att ett slaviskt broderfolk gör så mot oss. Ännu är de några mil härifrån, men de försöker ta staden, säger Oleksandr via i ett chattsamtal som tidvis blir avbruten av varningssirener som tvingar honom att uppsöka skyddsrum.
Oleksandr åkte hem från Sverige i december, för att ordna ett nytt arbetsvisum. Han hade jobbat i flera månader på ett skurkföretag i Stockholmsområdet som numera gått i konkurs. Nu har han fått ett bättre jobb på en firma med kollektivavtal, som väntar på honom i Sverige. Hade Migrationsverkets handläggningsprocess gått snabbare hade han redan kunnat vara där. Men istället är han nu med i det ukrainska hemvärnet för att försvara sitt land mot det ryska anfallet. Bland annat hjälper han till med att förbereda sandsäckar och molotovcocktails.
Liksom många i södra delen av landet talar Oleksandr ryska i vardagen, bland annat med kamraterna i hans hemvärnsförband. Att landets rysktalande befolkning skulle vara förtryckta, och behöva befrias av den ryska armén, menar han är skitsnack.
– Putin säger att vi lider under nazister och att Ukraina skulle förberett ett anfall mot Ryssland. Men det är bara trams. Det vore vansinne för vårt lilla land att ge sig på Ryssland. Ingen vill ha Putinregimen här, ingen. Vi är alla för Ukraina. President Zelenskyj har förenat oss alla, och vi kommer att segra, skriver Oleksandr.
En tredje medlem som hamnat mitt i krigets Ukraina är Vadym Kornitjuk, från Izjaslav, 30 mil sydväst om Kiev. Han var på väg tillbaka till Sverige när Ryssland anföll, och fick vända om vid gränsen. Hans fru och barn befinner sig i Polen. Även han är med i hemvärnet där han bemannar en vägspärr.
– Det finns vägspärrar varje varannan mil ungefär. Det är många flyktingar som rör sig västerut och vi kollar alla bilar. Det finns många sabotörer, ryska agenter, och vi bekämpar dem, berättar han när Arbetaren når honom via telefon.
Han är orolig att striderna ska komma även till hans hemtrakter, och fasas över brotten som han säger utförs av ryska armén.
– Jag har släktingar och bekanta i Kiev, Mykolajiv och Charkiv, där det pågår strider, som inte kan lämna sina hus. Ryssland plundrar, de rånar hus på värdesaker, de våldtar kvinnor. Det är ofattbart, säger han.
Vi insåg snabbt att vi borde starta en insamling arbetare till arbetare för att skicka pengar till dem. Hur mycket det hjälper varierar säkert, medlemmarna är i helt olika situationer, men för flera av dem kan det vara väldigt viktigt med ekonomiskt stöd.
Emil Boss, förhandlingssekreterare i Stockholms LS av SAC.
Mest orolig är han över den fara som bombningar av det närbelägna kärnkraftverket Chmelnitskaja skulle utgöra.
– Det är någon mil bort, jag kan se det hemifrån. Om det blir träffat, då ja, då… säger han med oro i rösten, och tystnar.
Samtidigt brottas Vadym Kornitjuk med en mer praktisk svårighet. Han har slut på pengar till följd av att skurkföretaget han jobbade för i Göteborgsområdet inte betalat ut hans lön. Han har arbetat totalt 469 timmar med att bygga trähus i Kungsbacka som han aldrig fick betalt för. Stockholms byggsyndikat har drivit hans fall men ännu har han inte fått ut pengarna. När han återvände till Ukraina var han därför skuldsatt.
– Jag jobbade professionellt, utan klagomål från de svenska kunderna, men fick ändå inte betalt. Jag behöver verkligen pengarna. Jag har motsvarande 300 kronor kvar i fickan nu. Jag vet inte vad jag ska göra.
Sedan det ryska anfallet har facket lanserat en stödfond för medlemmarna som nu kastats in i kriget i Ukraina.
– Just nu befinner sig ett tjugotal medlemmar i Ukraina, berättar Emil Boss, förhandlingssekreterare i Stockholms LS av SAC.
– Vissa för att de blivit lurade på lön och tvingats lämna Sverige, eller för att vänta på handläggning av arbetstillstånd, andra för att hjälpa sina familjer under kriget, eller för att strida. Vi insåg snabbt att vi borde starta en insamling arbetare till arbetare för att skicka pengar till dem. Hur mycket det hjälper varierar säkert, medlemmarna är i helt olika situationer, men för flera av dem kan det vara väldigt viktigt med ekonomiskt stöd, säger han.
Donationer har inkommit från såväl privatpersoner som lokalorganisationer. Bland annat har Älvdalsbygdens LS gett 9000 kronor och Norrköpings LS har bidragit med 5000 kronor. I skrivande stund har totalt 55 000 kronor samlats in.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.