Regeringen ger tillstånd till gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines att gå vidare med gruvplanerna i Gállok, utanför Jokkmokk. ”Otroligt att Sverige fattar ett sånt här beslut i dag, samtidigt som man pratar om att hållbarhet, naturskydd och grön omställning. Det är ett hån”, säger Matti Blind Berg, förbundsordförande för Svenska samernas riksförbund.
Under en presskonferens på tisdagseftermiddagen gav näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson grönt ljus för gruvbolaget Jokkmokk Iron Mines AB att gå vidare med planerna om malmbrytning i Gállok, utanför Jokkmokk. Det återstår dock ett antal frågor innan en gruva kan starta på platsen, exempelvis en miljöprövning av gruvverksamheten.
Thorwaldsson motiverade beslutet med att det är viktigt för tillväxten och sysselsättningen i området, liksom för den gröna industriella omställningen där behovet av stål är stort.
– Sammantaget har regeringen bedömt att intresset för mineral ska få företräde i detta ärende, säger Thorwaldsson.
Matti Blind Berg, förbundsordförande för Svenska samernas riksförbund, är upprörd över regeringens beslut.
– Hade jag haft en flaggstång hade jag satt flaggan på halvstång för rennäringen och den samiska kulturen. Framförallt för vår miljö och vår natur här uppe. Det är otroligt att Sverige fattar ett sånt här beslut i dag, samtidigt som man pratar om att hållbarhet, naturskydd och grön omställning. Det är ett hån, säger Matti Blind Berg till Arbetaren och tillägger:
– I ett större perspektiv tänker jag: hur ska vi någonsin kunna stoppa ett vansinnesprojekt om vi inte ens kan stoppa en järnmalmsgruva med tvivelaktig kvalitet och med ett tvivelaktigt bolag i ryggen.
Ansökan har utretts i nästan ett decennium där rennäring vägts mot mineralbrytning. Det var år 2013 som det brittiska prospekteringsbolaget Beowulf Minings dotterbolag Jokkmokk Iron Mines ansökte om bearbetningstillstånd för en gruva i Kallak – eller Gállok som området heter på samiska – i Jokkmokks kommun, där det finns järnmalmsfyndigheter.
Det här kommer påverka hela det ekologiska systemet, därmed renen, rennäringen och den samiska kulturen.
Matti Blind Berg, förbundsordförande Svenska samernas riksförbund
Kritiker till gruvplaner har pekat på att en järnmalmsgruva i Gállok skulle påverka på samebyarna i närområdet negativt, då gruvan skulle gå rakt genom Jåhkågasska samebys område och därmed skära av renarnas vandringsleder. Även FN-organet Unesco har uttalat sig kritiskt till gruvplanerna och menar att de kan få negativ påverkan på världsarvsområdet Laponia.
Under presskonferensen menade Thorwaldsson att Laponias naturvärden inte kommer ta direkt skada av en gruva i området, men att en indirekt skada kan uppstå om renar inte kan förflytta sig genom området.
Fridays for Future kopplar beslutet till kolonialism och skriver i ett Instagram-inlägg att beslutet är en ”grov kränkning av samers rättigheter” som ”sätter vinster för ett brittiskt bolag framför urfolks rättigheter, klimatet och miljön”.
Även Amnesty reagerar kritiskt på beslutet och skriver på deras hemsida att de “beklagar djupt att regeringen gett sitt godkännande till en järnmalmsgruva i Gállok, trots att berörda samebyar, Sametinget, FN-experter, UNESCO, Amnesty, Länsstyrelsen, Svenska kyrkan, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet och många andra sagt nej” och menar vidare att beslutet inte respekterar urfolksrätten.
Till beslutet tillkommer 12 villkor för att minimera gruvbrytningens påverkan på rennäringen. Villkor som bland annat handlar om att bolaget ska ta så lite mark som möjligt i anspråk, att bolaget ska etablera skyddsstängsel för att minimera olyckor inom koncessionsområdet liksom åtaganden att transportera renar.
Gruvan är planerad att vara i drift under 14 år och enligt en uppskattning av gruvföretaget kommer gruvdriften leda till cirka 250 direkta jobb och 350 indirekta jobb i kommunen.
– Det här kommer påverka hela det ekologiska systemet, därmed renen, rennäringen och den samiska kulturen, säger Matti Blind Berg.
