Tonen från den turkiska regeringen och regimvänliga medier i Turkiet är fortsatt hård. Regeringens backande från vapenembargot mot landet har mötts med positiva omdömen av Turkiet, men signaler kommer om att regimen är långt ifrån nöjd.
Regeringens ansträngningar för att få Turkiet att backa från sitt nej till att släppa in Sverige i Nato har ännu inte räckt. Trots Regeringens besked att det inte ska anses råda något vapenembargo mot landet är Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, inte nöjd.
– Olyckligtvis har de samtal som hållits mellan vår delegation och Finland och Sverige inte nått upp till önskad nivå, sade den turkiska presidenten till journalister på lördagen, enligt den turkiska statliga nyhetsbyrån Anatolia.
I samband med Turkiets offensiv mot kurdiska mål i norra Syrien 2019 drev utrikesminister Ann Linde (S) i riksdagen igenom att Sverige skulle verka för ett EU-omfattande vapenembargo mot Turkiet. Klara besked lämnades kort därefter av den myndighet som formellt tillståndsprövar svensk vapenexport, Inspektionen för strategiska produkter, ISP.
– De gällande tillstånd som fanns återkallas. Det innebär att det inte får ske någon export av krigsmateriel till Turkiet nu, sade Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör på ISP till nyhetsbyrån TT den 15 oktober 2019.
Sedan dess har Sverige också konsekvent avslagit vapen- och krigsmaterielexport till landet. Sedan en knapp vecka har dock beskedet från Svenska myndigheter varit att det inte aldrig funnits något Svenskt vapenembargo mot Turkiet. Men utöver det ges nu också signaler om att försäljningsstoppet, vad det nu än kallas, kan omprövas.
Ann Linde har själv undvikit att kommentera frågan direkt, istället hänvisar regeringen till Inspektionen för strategiska produkter.
– Vi prövar ansökningar som kommer in från svensk försvarsindustri från fall till fall. Det finns inget embargo. Vi tar ställning till omständigheterna i dag, säger Karl Evertsson, chef för krigsmaterielgruppen på ISP till Expressen på söndagen.
Han antyder också att det inte enbart är mottagarlandets potentiella användning av vapen som vägs in. Sveriges intresse att mjuka upp motståndet för sitt inträde i Nato kan vara ett nog så viktigt skäl för tillstånd.
– Diskussionen om svenskt Natomedlemskap är bland aspekter som kan påverka en prövning, säger Karl Evertsson till tidningen.
Men trots den tydliga markeringen är signalen från Ankara alltså att det inte räcker. Vapenembargot är också bara en av de fem punkterna på den kravlista som Turkiet ställt för att inte lägga veto mot svenskt inträde i Nato. Samtidigt hålls ett hårt tryck uppe från presidenten och landets regimtillvända medier mot Sveriges relationer till kurder och kurdiska organisationer.
Signalen från Turkiska regeringen är att Sverige måste foga sig till Turkiets tolkning av vilka kurdiska organisationer som ska stämplas som ”terrorister” och vilka politiska ställningstaganden som ska betraktas som ”stödjande av terrorism.” Det handlar bland annat om att försöka förmå Sveriges betraktande av det kurdiska partiet PYD i norra Syrien som ”legitim samtalspartner”, men som Turkiet kallar ”terrororganisation”.
På lördagen upprepade president Recep Tayyip Erdoğan att Sverige måste vidta kraftiga åtgärder i linje med Turkiets kravlista och sade, enligt nyhetsbyrån Reuters att: “terrorister fortsätter att gå runt på Stockholms gator och att Sverige försvarar dem med sin egen polis”.
“Vi kan inte återupprepa de misstag som vi har begått tidigare genom att släppa in länder som omfamnar och göder terrorister i Nato, som är en säkerhetsorganisation”, fortsatte Erdogan enligt nyhetsbyrån.
Ett av tecknen på att Sverige inte vidtar de åtgärder som krävs är, enligt presidenten, att SVT, vilket Recep Tayyip Erdoğan benämner som ”svensk statstelevision”, intervjuat PYD:s partiledare Salih Muslim.
– Så länge Tayyip Erdogan är republiken Turkiets ledare kan vi definitivt inte säga ja till att länder som stödjer terrorism blir medlemmar i Nato, säger presidenten i en intervju till turkiska tv-kanalen TRT Haber.
President Recep Tayyip Erdoğan, har tidigare hävdat att ”terrorister till och med sitter i parlamentet” i Sverige och Finland. På fredagen publicerade den turkiska tidningen Turkiye Gazetesi en lista över svenska politiker som ska betraktas som terrorister, bara en av de sitter i riksdagen.
“Felaktiga uppgifter om att svenska politiker i demokratiska församlingar representerar terroristorganisationen PKK. Det är allvarliga anklagelser som saknar grund. Våldet, terrorismen och extremismen har ingen plats i vårt demokratiska samhälle”, skrev Ann Linde på twitter på fredagen.
Som Arbetaren tidigare rapporterat har också turkiska medier benämnt svenska Rojavakommittén som ”terroristsympatisörer”.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.