Mödradödligheten steg snabbt i flera länder i Latinamerika under coronapandemin. Särskilt stor var ökningen i regionens största land, Brasilien. Kritiker menar att landets högernationalistiska president Jair Bolsonaro bär en stor del av ansvaret.
Året innan pandemin, 2019, avled 1 575 brasilianska kvinnor i samband med förlossning eller strax därefter. Två år senare hade antalet stigit till 2 787 avlidna kvinnor, enligt preliminära siffror från landets hälsovårdsdepartement. Det motsvarar en ökning av mödradödligheten på hela 77 procent.
Även i regionens näst mest befolkade land, Mexiko, ökade mödradödligheten kraftigt under pandemin, liksom i Peru.
Flera experter menar att Brasilien utgör det främsta exemplet på hur återkommande misstag och en envis förnekelse från de styrande under pandemin orsakade många dödsfall som hade kunnat undvikas – inte minst bland gravida kvinnor.
Bristande medicinsk utbildning och avsaknad av nödvändig prenatal vård är orsaken till denna tragedi i Brasilien.
Daphne Rattner, läkare och professor vid Brasilias universitet
Mödradödligheten har länge varit ett stort problem i Latinamerika. Den panamerikanska hälsovårdsorganisationen Paho, som är en regional avdelning av WHO, slår fast att antalet dödsfall i barnsäng är ”oacceptabelt högt”. De flesta hade kunnat förebyggas och de som i första drabbas är kvinnor på landsbygden.
Problemen förvärrades kraftigt under pandemin.
– Bristande medicinsk utbildning och avsaknad av nödvändig prenatal vård är orsaken till denna tragedi i Brasilien, säger Daphne Rattner.
Hon är läkare och professor vid Brasilias universitet samt ordförande för en organisation som arbetar för en stärkt förlossningsvård. Enligt Daphne Rattner leder bristande rutiner bland annat till att kvinnor som lider av högt blodtryck inte får den vård de behöver i samband med graviditet.
Ett annat problem är enligt Daphne Rattner att en så stor andel av alla förlossningar sker via kejsarsnitt. I Brasilien föds fler barn med kejsarsnitt än vaginalt – och på privata sjukhus uppgår andelen till hela 85 procent.
– De sysslar inte med förlossningsvård, utan med kirurgi och känner inte till hur klinisk vård går till. Och det resulterar i en ökad mödradödlighet, säger Daphne Rattner.
År 2011 lanserade landets dåvarande regering en ny strategi för att öka stödet till gravida och förbättra vården, kallad Stork. Satsningen resulterade i en minskad mödradödlighet – men trots det har programmet nu omstrukturerats av landets nuvarande regering.
Under pandemin steg mödradödligheten till samma höga nivåer som rådde för över två decennier sedan.
Enligt Feministiska hälsovårdsnätverket, en organisation som sedan 1981 har kämpat för kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, avled minst två tusen gravida eller nyförlösta brasilianska kvinnor i covid-19 under pandemin.
Det dröjde mer än ett år in i pandemin innan myndigheterna slog fast att gravida kvinnor utgjorde en särskild riskgrupp, konstaterar sjuksköterskan Vania Nequer Soares, som är medlem i nätverket.
Samtidigt visar en studie som publiceras i den senaste upplagan av The Lancet hur gravida kvinnor under pandemin blev avvisade när de sökte vård, medan andra inte erbjöds den intensivvård de hade behov av i samband med sina förlossningar.
Många bedömare menar att de uteblivna insatserna från regeringen och presidenten, som länge förnekade att covid-19 utgjorde något problem, förvärrade antalet dödsfall i covid-19 – och den stigande mödradödligheten. Sammanlagt beräknas 667 000 brasilianare hittills ha avlidit i samband med covid-19.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.