Psykologtidningen är en röst för en yrkesgrupp som kanske mest verkar i det slutna rummet. I senaste numret framträder de i en mer offentlig roll.
Tidskriften Psykologtidningen är en pigg, ofta normkritisk och empatisk vän för alla som funderar över människan i samhället. Det är i första hand en medlemstidning som ges ut av Psykologförbundet, men har en angelägenhet för vem som helst, i varje nummer finns det intressanta längre och kortare reportage, nyheter och diskussioner som berör människan i kris, eller som bara är nyfiken på sin roll i samhället.
Nummer 4 är ett temanummer med några texter kring psykologer på scen. Man tänker sig mötet med en psykolog som något av ett hemligt eller privat möte, men under ett par decennier har psykologin konkret tagit sig ut i det offentliga genom exempelvis psykologer som kommenterar filmer eller teater före och efter en föreställning, eller, som på Fria teatern i Stockholm, deltar i en improviserad gestaltning av från publiken inskickade förslag på konflikter mellan eller inom människor.
I föreliggande nummer bjuder psykologer på tips på hur de förmedlar sina kunskaper i mötet med en publik. Uppriktigt sagt inte särskilt matnyttigt för en utanför branschen, däremot är Anna Wahlgrens intervju med bland annat psykologen, författaren, SM-idrottaren och ståupparen Anders Rydell ett exempel som vrålar ut hur en person som inte kan säga stopp borde få mer stöd i arbetslivet.
Rydell har varit anställd fram till för bara några år sedan men jobbat sig till hjärtklappning och stresspåslag. Idrottandet tog han upp när han var som mest sliten och friidrottade sig till pallplatser och medaljer. Själv förespråkar han krav på träning från arbetsköparen och hjälp med kosten, mindre om stöd till begränsning av jobbtimmar och nedvarvning.
En tänkvärd och högt blodtrycksframkallande intervju om hur en rastlös entusiast och entreprenör kan tillåtas fungera som en ostyrig flipperkula även inom ordnade anställningsformer. När jag läser det känner jag att det offentliga framträdandet kanske ändå inte är det mest angelägna en psykolog kan arbeta med.
Mer angelägna uppgifter behandlar reportaget om hur psykologer kan göra skillnad i verklig kris, både individuell och samhällelig, ofta en närmast livsuppehållande funktion.
Tadeusz Rawa skriver i reportaget ”Sover stridsvagnar på natten?”, om hur ukrainska psykologer nu arbetar i Polen med de tre miljoner flyktingarna som flytt kriget i Ukraina. ”Främst är det barnen som behöver stöd”, säger psykologen Dmitrij Lapunov, som är en av bara två aktiva psykologer i Lublin som talar både ryska och ukrainska. Det handlar inte bara om rädda barn till rädda föräldrar på flykt, utan också ofta barnens oro över den förälder som är kvar i strid hemma – män i vapenför ålder och med färre än tre barn släpps inte ut ur landet.
Det systemkritiska nätverket Extinction Rebellion har blivit allt mer synliga med sina aktioner för klimatet, ofta spektakulära historier som blockerat det vi tar för givet i vardagen, framförallt har de retat gallfeber på bilister genom att skapa kaos i rusningstrafiken. En grupp på omkring 25 psykologer (av de cirka 50 som uppges vara medlemmar i nätverket) genomförde de den 29 april en aktion på Socialstyrelsen, och intervjuas i Psykologen om hur ockupationen ledde till att de fick tala med ansvariga enhetschefer.
Några dagar senare fick de meddelande att en efterfrågad ”Klimat- och sårbarhetsanalys och en klimatanpassningsplan för 2022–2025” nu ska utarbetats och snart finnas på Socialstyrelsens hemsida.
Ännu har den inte dykt upp men Psykologtidningen som följer fallet rapporterar om en ny aktion i mitten av juni. En av ockupanterna, Björn Paxling, tillsammans med ett tiotal kolleger bensinpumpar i Göteborg i protest mot uppskjutande av annalkande global katastrof. Psykologen Sara Ytterbrink Nordenskiöld menade att blockaden av bensinmacken var ett sätt att förmå makthavarna att upphöra med prokrastinerandet.
– Som psykologer har vi erfarenhet av att arbeta med överdrivet uppskjutande, och med den här aktionen vill vi hjälpa våra politiker i rätt riktning, sa hon, rapporterar reportern och chefredaktören Lennart Kriisa i Psykologtidningen.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.