Rojavakommittéernas aktioner har under senare tid uppmärksammats av turkiska ministrar och turkisk media, där de stämplats som ”terrorsympatisörer”. Arbetaren intervjuade en av aktivisterna i nätverket om hur de analyserat överenskommelsen mellan Sverige och Turkiet.
Den 17 maj undertecknade utrikesminister Ann Linde Sveriges ansökan till Nato och dagen därpå överlämnades den till militäralliansens generalsekreterare Jens Stoltenberg. Kort därefter satte Turkiets president Erdoğan käppar i hjulet för den svenska ansökan och krävde diverse eftergifter för att släppa in Sverige i militäralliansen.
Om Sverige återupptar vapenexporten till Turkiet kommer Sverige bidra till att utöka den turkiska militärens förmåga. De kommer att öva tillsammans i upprorsbekämpning och göra de turkiska trupperna bättre på det de gör – och det de gör är vidriga folkrättsbrott.
Maz, aktiv i Rojavakommittéerna
Under Natotoppmötet i Madrid förra veckan nådde Sverige, Finland och Turkiet en överenskommelse på tio punkter som bland annat innefattar att länderna ska stärka sitt samarbete vad gäller bekämpandet av terrorism.
– Som Nato-allierade förbinder sig Finland och Sverige att fullt ut stödja Turkiet mot hot mot dess nationella säkerhet. Detta inkluderar ytterligare ändringar av deras lagstiftning, att bekämpa PKK-aktiviteter och att ingå ett avtal med Turkiet om utlämningar, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under en presskonferens i samband med mötet i Madrid.
I överenskommelsen står bland annat att Sverige och Finland inte ska ge stöd till YPG eller PYD. PYD, Demokratiska unionspartiet, är ett politiskt parti i den autonoma regionen Rojava i Syrien och YPG är dess väpnade gren, som bland annat varit med och bekämpat ISIS i området. PYD delar i sin tur samma ideologi som PKK, som är terrorstämplade i EU och Sverige.
Rojavakommittéerna är ett solidaritetsnätverk som har utbyte med den revolutionära rörelsen i Kurdistan. De organiserar aktivister och koordinerar projekt med syfte att stötta kampen för ett självstyre i Rojava.
Maz, som av säkerhetsskäl vill vara anonym, är aktiv i Rojavakommittéerna, menar att han vid en första genomläsning av överenskommelsen blev chockerad.
– Men efter att ha läst igenom avtalet en gång till så förstod jag rätt snabbt vad det handlade om. Det är att de inte kommit överens alls och nu försöker de rädda ansiktet båda två. Just nu ser vi detta som ett spel för Erdoğan. Han ljuger om det här avtalet för att han måste vinna sin hemmaopinion. Det är val i Turkiet om mindre än ett år. Hans opinionssiffror dalar något extremt, så han ligger riktigt dåligt till. Varje gång han gjort det förut så startar han en invasion eller trummar upp de nationalistiska stämningarna, säger Maz.
PYD följer PKK-grundaren Abdullah Öcalans teori om demokratisk konfederalism, och betraktar sig som frihetliga socialister. Teorin bygger på tre pelare: gräsrotsdemokrati, ekologi och kvinnlig frigörelse.
– Det handlar bland annat om att ta tillbaka politiken till de som berörs av den och rent praktiska saker så som att det måste vara minst en man och en kvinna som ordförande i varje beslutande församling för att ett beslut ska gälla, säger Maz.
Hur etablerat är det autonoma samhällsbygget i Rojava?
– Det är väldigt etablerat nu. Men det ser olika i olika delar av Rojava. Allt beror på frivillighet. Vill folk inte engagera sig så blir det svårt. Men i och med det här samhällsbygget har en grundläggande politisk förändring skett som utmanar gamla dogmer om relationer mellan olika grupper i samhället; så som etniska grupper, religiösa grupper och strukturer mellan män och kvinnor. Mönster som länge varit väldigt hårt hållna har nu ett utrymme att existera tillsammans, säger han.
– De har även varit duktiga på att praktiskt se på hur man kan samarbeta mellan grupper fast man inte är hundra procent överens i varenda fråga, men där man samtidigt har en gemensam politisk vision man strävar mot. Här i Sverige kan vi ha svårt att samarbeta med grupper som står varandra extremt nära. Lärdomar om den här typen av samarbete tror vi kan vara kan vara nyttiga för en svensk vänster, säger Maz.
Demokratiska unionspartiet, PYD, grundades 2003 och kom att mötas av hård repression av den syriska regeringen. I samband med det syriska inbördeskriget som inleddes 2011 organiserades den väpnade delen av partiet YPG i de kurdiska delarna av landet. 2012 hade de tagit kontroll över städerna Kobanê, Afrin och Amuda.
Året därpå belägrades Kobanê av Islamiska staten, men tillsammans med amerikanska styrkor lyckades YPG besegra IS i området 2015.
Turkiet stoppade sammanlänkningen av de kurdiska kantonerna i norra Syrien då de 2016 ingrep i det syriska inbördeskriget. 2018 tog Turkiet kontroll över Afrin, som gränsar till Turkiet, i syfte att bekämpa YPG.
Med anledning av den turkiska offensiven mot YPG stoppade Sverige försäljningen av vapen och krigsmateriel till Turkiet 2019. Ann Linde sade i samband med detta att den turkiska militära offensiven på syriskt territorium strider mot folkrätten.
– Med anledning av det här kommer jag imorgon att be riksdagen om stöd för att verka för att EU inför sanktioner mot Turkiet i form av ett vapenembargo, det vill säga ett förbud att exportera vapen till Turkiet, sade utrikesminister Ann Linde till Ekot hösten 2019.
Men nu blåser andra vindar och Socialdemokraterna har i samband med Natoansökan och den följande överenskommelsen med Turkiet konstaterat att det inte råder ett svenskt vapenembargo mot Turkiet och att Sverige framöver kommer att ändra de nationella riktlinjerna i enlighet med det som gäller för vapenexport mellan Natoallierade.
– Om Sverige återupptar vapenexporten till Turkiet kommer Sverige bidra till att utöka den turkiska militärens förmåga. De kommer att öva tillsammans i upprorsbekämpning och göra de turkiska trupperna bättre på det de gör – och det de gör är vidriga folkrättsbrott. Det är inte rimligt att bidra till en auktoritär stat som använder sina väpnade styrkor för att slå ned politisk opposition, säger Maz.
Något som vi ser väldigt tydligt är att det finns alla möjligheter för folk som stödjer Rojava och som tycker att Nato är skit att göra något mot det som händer nu.
Maz, aktiv i Rojavakommittéerna
Hur ser Rojavakommittéernas arbete ut för att stötta kampen i Rojava?
– Det vi vill göra i det här läget är att vi vill utmana överenskommelsen punkt för punkt. I turkisk media hävdar man att det innebär ett slut för stödet för PYD och YPG i Sverige, men det är inte sant. Så det vi har gjort nu är att vi har lagt ut en insamling till YPG och YPJ tillsammans med Vänsterpartiet Malmö för att rent praktiskt visa att det går att samla in pengar till dem. Det är inga problem. Med det vill vi bevisa för Turkiet och Erdoğan att det inte är vad avtalet säger och på så sätt döda hans legitimitet och hans förtroende. Vi vill också visa att folk inte ska vara rädda för att stötta rörelsen.
– Vi anser att det avtal som regeringen har slutit med Turkiet är svekfullt, då avtalet innebär att svenska staten stoppar stöd till PYD, YPG och YPJ. En ren eftergift för Erdoğan. Vänsterpartiet Malmö stöttar Rojava som lever under militärt hot. Insamlingen handlar om att ge stöd så att Rojava kan försvara sig mot Turkiets militära aggression, skriver Vänsterpartiet Malmös ordförande Maria Dexborg till Arbetaren.
Tidigare har Rojavakommittéerna satsat bland annat på insamlingar som gått till bland annat sjukvårdsmaterial, skolbyggen i Kobanê och till utbyggnad av elnätet i området. Utöver det har nätverket översatt böcker och idéer från den kurdiska frihetsrörelsen.
Tidigare i somras vecklade bland annat Rojavakommittéerna ut en PKK-flagga från Kungsbron i Stockholm som ledde till rubriker i turkisk media där aktionen kallades för en ”terroristhandling”. På samma sätt har Erdoğan talat om demonstrationer gruppen arrangerat efter den svenska Natoansökan, vilket skapat diplomatiska kriser mellan Sverige och Turkiet.
– Något som vi ser väldigt tydligt är att det finns alla möjligheter för folk som stödjer Rojava och som tycker att Nato är skit att göra något mot det som händer nu, säger han.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
