Under året har Kashmir drabbats av flera värmeböljor – och effekterna är förödande för lantbrukarna i den konfliktdrabbade nordindiska delstaten. Vattenkällorna sinar och många bönder varnar för en annalkande kris.
Kashmir är känt för sin vackra natur, gröna berg, många vattendrag och dess behagliga klimat. Men på senare tid har delstaten drabbats av mycket höga temperaturer, som många menar hänger samman med klimatförändringarna. I spåren av värmeböljorna har vattenkällorna börjat sina och många bönder har tvingats uppleva hur deras grödor vissnar.
Risbonden Ghulam Mohammad Mir i byn Ganderbal odlar säger att flera månaders arbete nu riskerar att gå helt förlorat. Han berättar att regionen har upplevt temperaturer på upp till 37 grader – något som tidigare aldrig inträffade.
– Varifrån ska vi nu få det vatten vi behöver till våra åkrar? Risfälten kommer att brännas sönder av denna hetta. Det här är en ren katastrof, konstaterar han.
Ghulam Mohammad Mir, risbonde
– Åkermarkerna är uttorkade och vi befarar att det vi odlar bara kommer att förtorka. Situationen är skrämmande, säger Ghulam Mohammad Mir.
Han är snart 60 år gammal och har levt på att odla ris i hela sitt liv, men har aldrig tidigare upplevt en liknande värme och vattenbrist. Vattenkällorna är nu tomma och Ghulam Mohammad Mir berättar att det hänger samman med att det inte kom något regn alls under hela våren.
– Varifrån ska vi nu få det vatten vi behöver till våra åkrar? Risfälten kommer att brännas sönder av denna hetta. Det här är en ren katastrof, konstaterar han.
En studie från Kashmirs lantbruksuniversitet slår fast att klimatförändringarna kommer att få stora effekter på regionens jordbruk, både genom en förändrad nederbörd och högre maxtemperaturer.
Data från Kashmirs meteorologiska institut visar att delstaten upplevt kraftigt minskade vårregn under fem år i rad. Mohammad Iqbal Choudhary vid delstatens jordbruksmyndighet berättar att det i sin tur har lett till att många bevattningskanaler nu är torra – vilket i sin tur kommer att slå hårt mot risproduktionen.

Miljöforskaren Arshid Jahangir vid Kashmirs universitet säger att de flesta modeller visar att regionen kommer att drabbas av allt fler extrema väderfenomen i framtiden. Och att den utvecklingen redan är tydlig eftersom regionen under de senaste tio åren har drabbats av allt fler översvämningar, skyfall, värmeböljor, torkor och jordskred.
– Tidigare var dessa fenomen ovanligare. De extrema klimatfenomenen kommer inte bara att fortsätta inträffa, utan också bli allt vanligare. Och vid sidan av de ekonomiska konsekvenserna innebär det också ett hot mot människors liv, säger Arshid Jahangir.
För bönder som Ghulam Mohammad Mir är frågan om det ens kommer att vara möjligt att försörja sig som jordbrukare i framtiden. Detta samtidigt som en majoritet av delstatens invånare lever på sina odlingar.
Nu är vi inne i juli och vi saknar bevattningsmöjligheter. Vattenkanalerna håller på att torka ut och detsamma gäller våra förhoppningar om att få en bra skörd.
Mumtaza Bano
I området Pulwama i södra Kashmir arbetar Mumtaza Bano på sin åker tillsammans med sin man. Men hon befarar att resultatet av deras slit kommer att bli magert.
– Jorden är hård och svårbearbetad. Nu är vi inne i juli och vi saknar bevattningsmöjligheter. Vattenkanalerna håller på att torka ut och detsamma gäller våra förhoppningar om att få en bra skörd. Alla i vår by funderar just nu på att överge jordbruket och att försöka hitta andra sätt att försörja sig. Just nu känns det mest som vi bara ödslar bort vår tid, säger Mumtaza Bano.
Miljöprofessor Shakil Ahmad Ramsoo säger att den kris som blivit alltmer tydlig över hela Himalaya-regionen bara kan lösas på global nivå.
– Klimatförändringarna är verkliga. Vi kommer att drabbas av allt längre torra perioder som följs av långvariga skyfall, och den utvecklingen är tydlig när vi studerar de senaste 30 eller 50 åren. Det kommer mindre snö på vintern och det regnar mindre under både höst och vår. Det handlar om en kris som måste uppmärksammas internationellt – för att vi ska kunna motverka den, konstaterar Shakil Ahmad Ramsoo.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.