”När tidningar börjar rätta sig efter klick och rubriker, och samhället höjt ribban för vad som får sägas, har både en ärlig journalistik och samvetet gått förlorat.” Arbetarens Yasmine Abdullahi om medias ansvar.
Nyligen bjöd Arbetaren på en 100-års fest utan dess like. Hundra år av motstånd, hundra år av kamp för arbetare och hundra år som fri tidning stod på dagordningen. Bakom scenen i festlokalen rullade ett bildspel på gamla förstasidor, satir, reportage, gräv om avslöjanden och antifascistiska rubriker. Det var stärkande att se tidningens roll under andra världskriget, och den linje som tidningen hållit i alla år.
Till höger om en stod vänner som kände sig manade till att teckna prenumeration, till vänster syntes ansikten på profiler som skriver för andra större plattformar. En form av trygghet började infinna sig, men den sinnesron kändes kortvarig och självsäkerheten byttes snabbt ut till missmod.
När tidningar börjar rätta sig efter klick och rubriker, och samhället höjt ribban för vad som får sägas, har både en ärlig journalistik och samvetet gått förlorat.
Det är få medier idag som finns kvar och som bär vidare på en frihetlig socialistisk nyhetsbevakning. Ju mer tiden går, desto fler tidningar väljer en riktning som ger segel åt högerpopulismen.
Nyligen rekryterades före detta M-ledamoten Hanif Bali som ny fristående kolumnist på Expressens ledarsida. Bali har skapat sig en karriär på att häckla minoriteter på Twitter, göra rasistiska påhopp och krama om högerpopulister. Därför är det klart förbluffande när den politiska redaktören Anna Dahlberg skriver “Välkommen, Hanif Bali!” på sociala medier.
Det innebär att en liberal ledarsida ger öppet spelrum till en välkänd rasist, vad ska hända härnäst? Ska Joakim Lamotte rekryteras till Kalla Fakta för hans självständiga avslöjanden?
I en intervju i tidningen Arbetet har den Sverigedemokratiska Richard Jomshof, som ska leda justitieutskottet i den nya regeringen, uttryckt att diskrimineringslagen bör avskaffas. Motiveringen? Att han anser att det är fel att lagen inte skyddar personer utifrån deras politiska övertygelse.
Även om våra kunskapsbaser blivit större och vi har mer kontakt globalt, finns det människor som kommer att fortsätta konstruera sina egna världsbilder och sanningar i filterbubblor.
Fortsättningsvis underbygger Jomshof att lagen just nu “gynnar enskilda grupper som för tillfället uppbär etablissemangets gunst”. Vilka som gynnas för mycket hade varit intressant att få ett svar på, det är i alla fall inte muslimerna, transpersonerna, de rullstolsburna. Det är inte migrantarbetarna eller arbetarklassen med invandrarbakgrund. Vilken typ av rättspolitik som står på agendan framöver står glasklart på något sätt.
I boken “The Misinformation Age: How False Beliefs Spread” skriver filosoferna Cailin O’Connor och James Owen Weatherall hur människor i alla tider trott på falska berättelser, nyheter och lögner.
Det är en angelägen analys om hur människor i alla samhällsklasser kan bli påverkade av falska övertygelser. Även om våra kunskapsbaser blivit större och vi har mer kontakt globalt, finns det människor som kommer att fortsätta konstruera sina egna världsbilder och sanningar i filterbubblor.
När hatet blir normaliserat och de rasistiska utspelen rumsrena, är det inte överraskande vilken riktning vi går i politiskt.
Expressen startades en gång i tiden 1944 som motvikt till de nazistiska strömningarna i samhället och tolerans skulle vara tidningens ledord. Som författarna skriver i boken, är det olika mekanismer som tillsammans förstärker hur samhället i stort formar sina övertygelser.
Vår uppgift som arbetare är att fortsätta visa motstånd, för annars står vi handfallna när samhället omfamnar högerpopulismen helt och hållet. Vilka rubriker vill vi ska rulla i bakgrunden på nästa fest om 100 år?
