På Medborgarhuset i Stockholmsförorten Hägerstensåsen pågår första delen av ett unikt konstnärligt utbyte. Projektet heter School of Emergencies och för samman kulturarbetare från Ryssland med svenska kollegor. I folkbildningens anda hoppas bägge parter att lära av varandra att tänka och agera kring de överlappande kriser som präglar vår samtid.
– Jag flydde först till Turkiet, men när jag inte fick vara kvar där längre tog jag mig till Marocko, varifrån jag nu kommit hit. Vart jag ska härnäst vet jag inte, berättar Zoja Komarov under en rökpaus i vinterkylan utanför Medborgarhuset i Hägerstensåsen.
Hon är en av de ryska konstnärer, poeter och aktivister som förra veckan var på Sverigebesök inom ramen för det konstnärliga utbytesprojektet School of Emergencies.
För henne och de andra ryska deltagarna förändrades allt den 24 februari. Det var dagen Rysslands armé inledde den fullskaliga invasionen av grannlandet Ukraina.
Samtliga av de ryska deltagarna på plats i Stockholm har kommit hit från andra länder än det egna. Länder dit de hade tagit tillflykt när de inte längre kunde vara kvar i Ryssland. För dem har kriget inneburit en ytterst personlig kris – ett undantagstillstånd som ifrågasatt deras liv och gärning på ett existentiellt plan.
– Inget är sig likt sedan invasionen. Livet har skakats om i grunden och framtiden är oviss, berättar Zoja Komarov, som har bakgrund i politisk filosofi.
– Jag har inget kvar i Ryssland. Akademiskt eller professionellt ser jag ingen framtid där längre. För att inte tala om hur smärtsamt, obehagligt och mentalt svårt det är att vara där när ditt land, i ditt namn, bombar förskolor. Man vill göra något, men repressionen där gör det svårt att veta vad som bör göras.
Det är just dessa frågor som projektet School of Emergencies försöker utveckla gemensamma svar på. Frön till samarbetet såddes redan innan kriget, när representanter för Medborgarhuset och kulturhuset Cyklopen reste till Sankt Petersburg för ett år sedan.
Där besökte de bland annat Kulturhuset Roza. Huset, som uppkallades efter den socialistiska tänkaren Rosa Luxemburg, har på senare år utgjort en viktig mötesplats för stadens (och Rysslands) vänster.
Kraften bakom kulturhuset är det legendariska konstnärs- och aktivistkollektivet Sjto Delat. Gruppen grundades 2003 av bland annat Dmitrij Vilenskij och Tsaplja Olga Jegorova. Namnet Sjto Delat betyder ”vad bör göras” – en fråga som varit med Rysslands vänsterrörelser sedan länge.
Det var även titeln på Nikolaj Tjernysjevskij utopiska roman från 1863, en bok som influerade en hel rad revolutionära tänkare, från Emma Goldman till Vladimir Lenin, som i sin tur, troendes att han hittat svaret en gång för alla, gav ut en pamflett med samma titel 1902.
Konstnärskollektivet Sjto Delat har under sin nästan 20 år långa existens försökt att hitta svar på denna ryska vänsterns eviga fråga på en rad olika sätt.
Idén om att lansera ett utbyte föddes när den svenska delegationen var på besök till Petersburg, men från och med den 24 februari blev behovet än mer akut. Allt sedan krigsutbrottet har miljön runt Kulturhuset Roza nämligen slagits i spillror.
Efter att myndigheterna inledde en förundersökning mot en konstnär vars verksamhet varit baserad i kulturhuset, genomfördes även en husrannsakan hos Dmitrij Vilenskij och Tsaplja Olga Jegorova, de två mest drivande krafterna bakom Sjto Delat. Båda valde att lämna landet, liksom många andra med anknytning till deras arbete.
School of Emergencies har nu blivit en möjlighet att inte bara föra samman delar av Rysslands numera internationellt utspridda radikala konstscen, utan även att gemensamt hitta svar på hur man ska gå vidare.
Mötet förra veckan var det första av flera där de tio deltagarna från Ryssland ska samarbeta med fem svenska kulturskapare, under vintern och våren 2023. Som organisatörer bakom projektet står Dmitrij Vilenskij och Tsaplja Olga Jegorova från Sjto Delat samt Elof Hellström och Sebastian Dahlqvist, konstnärliga ledare på Hägerstensåsens Medborgarhus.
Enligt Elof Hellström finns mycket att lära från de ryska aktivisternas och kulturarbetarnas erfarenheter.
– De kommande åren kommer vi se minskade anslag för folkbildning och kulturinstitutioner. När vi har en stat som drar sig undan behöver kulturaktörer i Sverige lära sig av internationella exempel som verkat under tuffa förhållanden, som Ryssland. Om vi ska kunna förstå kriserna som vi står inför som kriget, den ökande fascismen och klimatförändringarna, om vi ska kunna verka i dem, så måste vi göra det internationellt, över nationsgränser, förklarar han.
Deltagaren Zoja Komarov är inne på samma bana. Hon har lagt fram en projektidé – som är ännu hemlig för omvärlden – som går ut på att med internationell hjälp och konstnärlig aktivism hjälpa till att praktiskt skydda civila i Ukraina från det ryska krigsmaskineriet.
– Jag vet inte exakt hur det ska genomföras i nuläget, men en viktig aspekt är att det inte går att genomföra projektet från Ryssland. På så sätt är det här ett bra tillfälle att omsätta det vi vill i praktiken, med hjälp av kollegor utomlands. Vi kan inte göra det ensamma, säger hon.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
