Både Uber och Bolt menar att de betalar ut intjäningar och inte löner. Men varför används det här begreppet? Arbetaren frågar experterna.
Johan Alfonsson är biträdande lektor i sociologi vid högskolan i Halmstad och författare till kursboken “Det otrygga arbetslivet i Sverige”. Just nu forskar han om gigföretagens påverkan på arbetsmarknaden. Han menar att Uber och andra företag vill undvika begrepp som kan associera dem till rollen som arbetsköpare. Hur gigföretagen väljer att definiera sig kan även få betydelse då arbetsmiljöansvaret ska prövas rättsligt i Sverige.
– Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag av regeringen att pröva om gigföretagen har ett arbetsmiljöansvar, och det leder automatiskt vidare till frågan om de är arbetsgivare eller inte. Arbetsmiljöverket har börjat pröva om gigföretag kan betraktas som arbetsgivare och kommer ofta fram till att de är just det. Flera fall har varit uppe i förvaltningsrätten redan, då gigföretagen överklagat myndighetsbesluten. Hittills har förvaltningsrätten dömt till gigföretagens fördel. Men snart ska till exempel en stor konflikt gällande om Bolt har arbetsgivaransvar upp i förvaltningsrätten. Då lägger förvaltningsrätten stor vikt vid hur Bolt beskriver saker i olika texter. Om de till exempel använder ord som “lön” och andra begrepp skulle det bli svårare för gigföretagen att ducka ansvaret.
Men ju mer gigföretagen utövar kontroll över själva arbetsprocessen, desto mer sannolikt är det att de rättsligt betraktas som en arbetsgivare. Johan Alfonsson säger att taxibranschen i Sverige länge varit avreglerad, och att det i landet funnits ett liknande upplägg tidigare, med egenföretagare som jobbat under utsatta förhållanden.
Snart ska till exempel en stor konflikt gällande om Bolt har arbetsgivaransvar upp i förvaltningsrätten. Då lägger förvaltningsrätten stor vikt vid hur Bolt beskriver saker i olika texter.
– Men skillnaden nu är den stora kontrollen de här plattformarna utövar över arbetarna genom algoritmer och prissättningsmodeller. Och så är förstås skattefrågan viktig i Sverige. I andra länder har kritiken mot Uber framförallt handlat om anställningsfrågan, men i Sverige har både politiker och fackliga organisationer riktat ljuset mot skattefrågan. Uber och andra gigföretag undviker helt enkelt att betala skatt i Sverige.
Christer Thörnqvist är arbetslivsforskare vid Skövde universitet. Han har aldrig tidigare hört talas om begreppet “intjäningar”.
– Jag har inte hört det uttrycket förut. Men för mig är uppenbart varför plattformsföretagen använder det här ordet. De vill att det ska verka som att gigarbetarna inte är anställda, och gör allt för att undvika att det ser ut som en relation mellan anställda och arbetsgivare. Det är bara i ett anställningsförhållande som du kan få lön. Vad innebär detta ur ett arbetsrättsligt perspektiv? Det betyder inte ett jota, för begreppet finns inte. Det som räknas är inte vad som står på papperet, utan hur det ser ut i praktiken. Om man är helt beroende av en speciell uppdragsgivare, vilket uberförarna i det här fallet är, så bör man räknas som anställd.
Flera gigföretag, däribland Foodora och Movebybike, har de senaste åren tvingats teckna kollektivavtal med Transportarbetarförbundet. Men Christer Thörnqvist menar att kollektivavtalet inte är en garanti för att man som arbetare är skyddad.
– Många gigarbetare kritiserade avtalet med Foodora, och fick till och med sänkt lön efter att det tecknades. Ett kollektivavtal behöver inte vara garanti för bättre villkor, men det kan vara ett steg i rätt riktning.
