De digitala klyftorna mellan världens rika och fattiga länder har förblivit mycket stora. Över 2,7 miljarder människor i världen har fortfarande ingen – eller mycket dålig – tillgång till internet.
De flesta som lever utan internet bor i världens utvecklingsländer, visar en ny FN-rapport som presenterades vid ett möte om styrningen av internet som nyligen hölls i Addis Abeba.
Afrika är den kontinent där andelen uppkopplade är allra lägst. Sex av tio afrikaner har ingen eller mycket dålig tillgång till internet, på grund av en rad faktorer. Dels handlar det om en bristande infrastruktur, dels om för höga kostnader och bristande kunskaper.
Samtidigt har kontinentens stora och unga befolkning en nyckelroll i utvecklingen mot en ökad digitalisering av regionen – och potentialen är mycket stor, konstaterar FN.
– Om rätt satsningar görs kan den digitala tekniken ge en oöverträffad knuff mot en hållbar utveckling, i synnerhet i världens fattigaste länder, säger FN:s generalsekreterare António Guterres i en kommentar.
Men FN-chefen konstaterar att för att nå dit krävs det att klyftor överbryggas och att hinder tas bort.
Coronapandemin drev inom vissa sektorer på den digitala utvecklingen. Men i den nya rapporten konstaterar också FN att pandemin fördjupade de digitala orättvisor som till stora delar har sociala och ekonomiska orsaker.
På global nivå använder fler män än kvinnor internet och i nästan alla världens länder är användningen mer utbredd bland personer som har högre utbildning.
Allt från den explosion av internetbaserat våld som drabbar flickor och kvinnor till de hot som nedstängningar av internet utgör visar att det finns ett akut behov av en global uppgörelse som skyddar våra mänskliga rättigheter i den digitala världen.
Emma Gibson, Equality Now
I många fattiga länder är internetanvändningen betydligt lägre bland kvinnor. I Afrika har endast en dryg femtedel av kvinnorna tillgång till internet, och skillnaderna mellan könen är mycket stora redan i tidig ålder.
Emma Gibson vid organisationen Equality Now säger att det är uppenbart att de digitala orättvisorna slår särskilt hårt mot kvinnor och grupper som även är drabbade av andra former av diskriminering.
Hon påpekar samtidigt att många kvinnor utsätts för olika former av övergrepp på nätet – samtidigt som förövarna sällan ställs till svars.
– Allt från den explosion av internetbaserat våld som drabbar flickor och kvinnor till de hot som nedstängningar av internet utgör visar att det finns ett akut behov av en global uppgörelse som skyddar våra mänskliga rättigheter i den digitala världen, säger Emma Gibson.
FN konstaterar i rapporten att antalet nedstängningar av internet var fler både till antalet och i fråga om antal länder under 2021 jämfört med föregående år.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.