Samtidigt som världens ledare satt och förhandlade i Egypten under klimattoppmötet är klimatkrisen på alla sätt redan ett faktum på många ställen i världen. Problem som kan ses som lokala, påverkar redan nu världen och många tvingas fly till följd av klimatförändringar.
– Nästan alla mina vänner har lämnat Naria och antingen flyttat utomlands eller till andra städer i Bangladesh, säger restaurangägaren Nunuj Jaman.
En stor kakelplatta ligger nertryckt i lerstigen som går längs med flodbädden vid en bred brunblå flod. På kakelplattan ser man en stor gul blomma och på kanterna skymtar topparna från ett par blå blommor som sticker fram längs plattans trasiga kanter.
En äldre man cyklar över den när han långsamt tar sig fram i staden under de första ljusa morgontimmarna.
Kakelplattan har tillhört ett stort bostadshus som tidigare legat på platsen. Men nu är den lilla biten skräp det enda synliga tecken på att någon tidigare bott där.
Jag befinner mig i distriktet Naria, knappt tio mil söder om Bangladesh huvudstad Dhaka. Det är en plats som under flera år långsamt försvunnit till följd av erosion när floden Padma brer ut sig över området.
Under de senaste åren har stora markområden, som innehållit flera byar och även två av stadens distrikt, helt försvunnit. Narias invånare, som samtidigt är beroende av floden för sin försörjning, har sett hur den sakta ätit upp deras hem och liv.
– De som bor här lever på fiske, och de måste vara nära floden för att kunna fiska. Men samtidigt förlorar de sina hem till följd av floden, säger Chandana som bor ett relativt nytt plåthus längs med floden.
Hon har förlorat en stor del av sitt liv i floden. På platsen där hennes tidigare hem låg forsar nu floden.
Första gången jag träffade Chandana, 2017, bodde hon i hus med flera rum som omgavs av en trädgård med fruktträd. Huset låg på mark som hon och hennes man ägde och hon hade bott där sedan hon gifte sig.
När jag träffade henne året därpå hade marken försvunnit och hon hade tvingats bygga ett skydd genom att luta sina tidigare husväggar, som de lyckats rädda, mot varandra.
Jag har sett hur vi förlorat flera kilometer land inom loppet av några minuter. Nu bor jag just intill floden, så jag är självklart rädd att jag väldigt snabbt ska förlora mitt hem igen.
Chandana, boende i Naria
Under loppet av två veckor hade familjen både förlorat sitt hem, sin mark och även sin försörjning – då deras affär också försvann.
– Jag blev djupt deprimerad och kände att jag förlorat allt. Jag visste inte hur ska jag skulle leva eller försörja min familj, säger hon.
Men hon såg inte att hon hade något val. Nu har de byggt upp huset på nytt, av samma material som hennes första hus, på mark som de hyr.
– Jag har sett hur vi förlorat flera kilometer land inom loppet av några minuter. Nu bor jag just intill floden, så jag är självklart rädd att jag väldigt snabbt ska förlora mitt hem igen, säger hon.
Marken utanför Chandanas hus är fuktig och fötterna sjunker ner i den gråblå leran när man går runt huset. Det är resterna av kraftiga regn under den pågående monsunperioden.
I slutet av oktober drabbades Naria av cyklonen Sitran vilket skadade den vall som har byggts upp för att skydda området från erosion. Då var marken utanför Chandanas hus helt täckt av vatten.
Samtidigt som Chandana går på den leriga stigen runt sitt hus har Sveriges nytillträdda klimat- och miljöminister, Romina Pourmokhtari (L), just anlänt till det internationella klimattoppmötet COP27 i Egypten.
Inför resan hade hon sagt på en presskonferens att det finns två huvudbudskap hon tar med sig in i förhandlingarna: ”brådska och möjligheter”. Det trots att hennes regering under sina första månader tagit beslut som i stället ser ut att öka Sveriges utsläpp av växthusgaser.
I en intervju i Dagens Nyheter får hon frågan hur hon tror att fattigare länder reagerar på att Sverige väljer att öka sina utsläpp just nu. Hon svarar då att ”regeringen tar ett ansvar för den svåra ekonomiska situation som väldigt många hushåll i Sverige står inför, det tror jag det finns en förståelse för.”
– Det jag menar är att det finns en förståelse för det särskilda läget som Europa står inför. Det gäller både kriget i Ukraina och hur det har påverkat oss, och energikrisen och hur den påverkar oss där vi haft en sårbar energipolitik, säger Romina Pourmokhtari, till DN.
Sverige och Europa är dock långt ifrån ensamma om att ha ekonomiska problem till följd av bland annat kriget i Ukraina. I oktober hade Bangladesh nästan samma inflationstakt som Sverige (8,9 procent jämfört med 9,3 procent i Sverige) och under året har bensinpriset i landet ökat med 50 procent.
Nere vid floden bär en grupp arbetare stora kubiska cementblock i rep mellan sig. Det torra dammet på flodbädden yr upp när en lastbil kommer och lastar av ännu fler block. Blocken ska staplas längs floden för att skydda mot ytterligare erosion och är ett statligt projekt som sträcker sig en knapp mil längs floden.
Männen bär de stora blocken med hjälp av pålar över sina axlar och springer, endast iklädda flip-flop på fötterna, snabbt över två plankor för att lämna av dem på en båt.
– Vi jobbar tolv timmar om dagen, från sex på morgonen till sex på kvällen, varje dag, säger tjugoårige Shalin Alam, som under tre år jobbat med att bygga vallen som ska skydda de som bor i Naria.
Han kommer från Nilphamari i norra Bangladesh som ligger vid floden Tista. Tista är en av över 200 floder, alla sammankopplade till Ganges och Bramaputra, som tillsammans går samman med bland annat Padmafloden och passerar där Naria, omkring 50 mil söder om Nilphamari, på väg ner i Bengaliska havet där de mynnar ut.
De 200 floderna börjar alla i Himalaya och har till följd av klimatförändringarna – som bland annat resulterat i snabbare glaciärsmältning, kraftigare och mer frekventa skyfall och tropiska stormar – fått kraftigare vattenflöden som ökat både problemet, samt riskerna med, erosion.
En liten fiskebåt åker in mot vallen. En man hoppar ner från båten med en fisk i handen och springer med ett par smidiga steg upp för betongblocken. Han tar med sig fisken en bit bort där en stor grupp människor har samlats för att köpa och sälja nattens fångst.
– Åtta gånger har jag förlorat mitt hem, säger en av fiskarna och pekar ut mot floden, säger Abedin Dhali.
– Där ute låg mitt första hus. Det var min fars land, säger han och berättar hur ledsen han blev när han förlorade familjens land.
– Nu har jag tvingats ta stora lån för att köpa nytt. Jag måste bo här, jag har inget val, säger Abedin Dhali.
Fiskarna säljer sin fångst i en marknad som ligger närmast floden. Marknaden har följt flodens utbredning och långsamt flyttat på sig. En bit in bland marknadens affärer och restauranger står Nunuj Jaman i ett ljusblåmålat hus med bord målade i samma färg.
På ett av borden ligger en plastduk med röda och vita blommor. Golvet är gjort av betong och trots att Nunuj Jaman förlorat sin restaurang över 50 gånger så har han nu satsat på att bygga upp den ordentligt. Han hoppas att vallen som byggs vid flodkanten kommer att skydda dem nu.
– Min restaurang måste vara nära floden. Det är här alla fiskare och fiskhandlare är, säger han.
Förutom restaurangen har har också förlorat sitt hem fyra gånger. Den senaste gången flyttade han långt bort från floden. Men nu är floden åter väldigt nära.
– När jag flyttade dit tog det mellan 40 och 50 minuter att ta mig till min restaurang som då låg vid flodkanten. Nu tar det fem minuter, säger han.
Förlusten av hem och ägor har gjort att många lämnat Naria.
Nunuj Jaman berättar att det tidigare fanns 200 affärer i den här marknaden som går längs floden. Men efter att de alla förlorat sina affärer upprepade gånger har många flyttat både utomlands och till andra städer i Bangladesh.
– Nästan alla mina vänner har flyttat. Vissa har lämnat landet och flyttat till Dubai, Maldiverna, Saudiarabien och Italien medan andra har flyttat till Dhaka eller Shariatpur, säger han.
Var folk flyttar beror på deras ekonomiska möjligheter. De som har mer pengar flyttar till Europa och i många fall Italien berättar Nunuj Jaman. De med mindre flyttar istället till Saudiarabien eller Dubai eller inom Bangladesh. Han berättar att de jobbar i allt från restauranger, till affärer eller som arbetare.
Av de migranter som reser över medelhavet är bangladeshier en av de vanligaste nationaliteterna. De flesta är på väg till Italien, där det bor många bangladeshier, men även i Sverige finns det många bangladeshier som kommit som ekonomiska migranter.
Flera jobbar bland annat jobbar inom restaurangbranschen. Arbetaren har tidigare rapporterat om utnyttjanden och missförhållanden som rör migrantarbetare från Bangladesh.
– Allt handlar om pengar. Jag har inga pengar så jag har ingen möjlighet att flytta, säger Nunuj Jaman men tillägger att han dock har försökt, men inte lyckats.
Efter en av gångarna han förlorade sitt hem och restaurang kände han sig helt utan hopp och bestämde sig för att försöka flytta till Singapore.
– Arbetsförmedlaren som skulle ordna resan och arbete åt mig lurade mig. Först förlorade jag min affär och restaurang, sen förlorade jag alla mina besparingar.
COP27 beskrivs av många som en besvikelse. Den stora nyheten på mötet blev att länderna, på övertid, lyckades enas om att skapa en fond för förluster och skador som drabbar fattigare länder till följd av klimatkrisens effekter. Hur fonden ska vara utformad, hur stor den kommer vara eller vilka som kan ta del av den är dock inte klart.
Sveriges tidigare chefsförhandlare i klimatfrågorna, Anders Turesson, skrev efter mötet i ett Facebookinlägg att det lär dröja innan fonden kan visa upp några konkreta resultat:
”Jag anar att det kommer ta många år innan den nya fonden börjar leverera. Dessutom kan vi nog utgå från att i-länderna kommer vara försiktiga med att tillskjuta några större summor till fonden innan de har förtroende för att den kan förvalta deras skattebetalares pengar på ett effektivt sätt.”
Däremot togs inga ytterligare beslut om hur utsläppen ska minskas och därmed förhindra större problem i framtiden.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
