Jeff Bezos är den senaste i raden av superrika att hoppa på en paradoxal trend: han lovar att göra sig av med sin förmögenhet. Men att döma av historien hittills får man ta sådana löften med en stor skopa salt, skriver Jon Weman.
Jeff Bezos, Amazons grundare och alltjämt ägare till tio procent, är världens femte rikaste man (enligt decembersiffrorna). I november lovade han i en CNN-intervju att ge bort ”den överväldigande majoriteten” av sin förmögenhet under sin livstid, och inledde med att skänka 100 miljoner dollar till Dolly Parton, själv numera en välgörenhetsprofil.
Tio miljarder dollar, runt åtta procent av Bezos totala tillgångar, har han lovat att under de kommande tio åren överföra till Bezos Earth Fund, som han själv leder tillsammans med sin nya sambo Lauren Sánchez. När och till vem han tänker sig att skänka bort resten lämnade han utan närmare förklaring.
Rika människor har förstås länge skänkt pengar till välgörande ändamål. För runt hundra år sedan var exempelvis familjen Rockefeller pionjärer i finansiering av organisationer för behjärtansvärda mål. Men omräknat till dagens penningvärde ligger de en eller två storleksordningar från vad dagens superrika delar ut.
Bezos uttalande är också exempel på hur en generation av IT- och finansmiljardärer – som inte riktigt finns representerade i Sverige, i varje fall inte kulturellt – officiellt blivit anhängare av ett ideal som vore helt främmande för byggarna av gårdagens näringslivsimperier: man ger inte bara för att göra en insats för behövande, man förklarar sig villig att göra sig av med sin förmögenhet.
Bezos har faktiskt fortfarande inte gått lika långt som en del av sina grannar på förmögenhetslistans topp tio: han har inte skrivit under kampanjen ”The Giving Pledge”, ett skriftligt löfte om att skänka bort den största delen av sina tillgångar under sin livstid eller vid sin död, vilket bland andra Bill Gates, Warren Buffet och Michael Bloomberg gjort.
The Giving Pledge har skrivits under av drygt 250 personer, varav ungefär två tredjedelar faktiskt är (dollar)miljardärer, och runt två tredjedelar återfinns i USA, enligt The Chronicle of Philanthropy. Bland de 400 första namnen på Forbes lista över USA:s rikaste har drygt 70 skrivit under.
Men något verkar inte riktigt fungera. Warren Buffet förklarade redan 2006 att han skulle ge bort ”85 procent” av sin förmögenhet. Trots det sitter han fortfarande på 108 miljarder dollar och förblir jordens sjätte rikaste man.
Bill Gates har lovat skänka bort antingen hela eller halva sin förmögenhet 2008, 2010 och 2018, innan han igen 2022 tillkännagav att han tänkte sig göra av med ”praktiskt taget allt”. Ändå har hans nettovärde gått upp 94 procent sedan just 2008, och han är i dag nummer fyra på världens förmögenhetslista.
Finanssajten Marketwatchs Leslie Albrecht kommenterar att ”undertecknarna till ’The Giving Pledge’ är rikare än någonsin” men ”att göra sig av med pengar visade sig svårare än man kunde tro”. Orsaken, menar han, är att de tjänar pengar fortare än de kan dela ut dem, och att det är svårt att identifiera tillräckligt stora, effektiva humanitära projekt som förtjänar bidrag tillräckligt snabbt.
Albrecht medger dock att Bezos ex-fru MacKenzie Scott faktiskt har lyckats minska den monstruösa förmögenhet hon tilldelades efter skilsmässan i ganska snabb takt, och föreslår att andra miljardärer kunde ”titta på hur hon gjort”.
Journalisten Adam Johnson påpekar på publiceringsplattformen Substack att Bezos utspel kom kort efter att Amazon varslat 10 000 anställda. Och Gates senaste tillkännagivande kom efter att hans relation med Jeffrey Epstein uppmärksammats.
Chronicle of Philanthropy skriver att The Giving Pledge ”paradoxalt” nog var som hetast under finanskrisen, inte under åren av högkonjunktur som följde – men just det kan förstås vara poängen: det var en förebyggande försvarsreaktion vid en tidpunkt när de superrika var mer ifrågasatta än på länge.
The Giving Pledge var en förebyggande försvarsreaktion vid en tidpunkt när de superrika var mer ifrågasatta än på länge.
Den nya välgörenhetsvurmen har rentav fått sin egen ideologi kallad ”effektiv altruism”. Teorin skapades av filosofen William MacAskill, som fick en livsomvälvande upplevelse av att läsa Peter Singers lyckoteori. MacAskill bestämde sig för att det var oförsvarligt med överflödskonsumtion så länge pengarna kunde skapa mer total lycka om man lade dem på mat och mediciner till fattiga.
MacAskill har enligt alla vittnesmål verkligen levt synnerligen asketiskt hela sitt liv. Men han och de organisationer han skapat har blivit inbjudna till möten med några av världens absolut rikaste personer: både flera av The Giving Pledges undertecknare och Elon Musk, som politiskt är i opposition mot figurer som Gates och Buffet i många frågor.
Speciellt uppskattade de MacAskills idé om ”tjäna för att ge bort” – att en moraliskt rationell livsplan är att skaffa sig de absolut högsta möjliga inkomsterna, för att sedan kunna skänka pengarna dit de gör mest nytta.
Bitcoin-jätten Binances ägare Changpeng Cha har lovat donera 99 procent av sin enorma förmögenhet innan sin död – men han har tills vidare valt att skjuta upp det, eftersom han genom att investera pengarna nu kan ackumulera mer att så småningom ge bort.
Ett av hans absolut största fans, och bidragsgivare, var annars en annan kryptoprofil – Sam Bankman-Fried, grundaren till kryptobörsen FTX vars kollaps ruinerat otaliga småsparare runt jorden. Efter det nära samarbetet med FTX är rörelsen effektiv altruism ”ohjälpligt komprometterad”, konstaterar Guardian.
Trots det uppenbara misslyckandet i att göra sig av med pengar, är bidragen från dagens multimiljardärer enorma i absoluta tal. Men det för också med sig sina egna problem. Den absoluta lejonparten av Gates (avdragsgilla) gåvor har gått till hans egen stiftelse, till vilken Buffet också är en stor bidragsgivare, och styrelseledamot.
Motsvarande tycks som nämnts vara Bezos plan. I journalisten Linsey McGoeys kritiska bok om Gates Foundation finns det, som hon själv medger, få direkta uppgiftslämnare och ännu färre som framträder vid namn – stiftelsen är så allestädes närvarande att ingen i bistånds-, hälsovårds och utbildningssvängen vill riskera att stöta sig med den.
Gates idéer om allt från pedagogik till privatiseringar har därmed fått ett massivt inflytande över de sektorerna i många länder. Pengar är, till och med när de skänks bort, fortfarande makt.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.