Missnöjet stiger i Peru och allt fler ger sig ut på gatorna i protester som bara tycks tillta. Sedan december har 50 demonstranter dödats i sammandrabbningar med polis och militär. Vilka är det som demonstrerar och vad demonstrerar de mot?
Karavanerna av demonstranter, på mestadels lastbilsflak, som i mitten av januari började sammanstråla på väg mot huvudstaden Lima kallas för “Marcha de Cuatro los suyos”. I fri översättning blir det ”de fyra landsändarnas marsch”, men det gamla ordet ”Suyo”, från Inkaimperiets tid, har ytterligare associationer: det anspelar på ursprungsbefolkningens identitet och historia, i motsats till Lima vars invånare är huvudsakligen vita med en mer europeiserad kultur.
När protester bröt ut förra året, efter att dåvarande presidenten Pedro Castillo avsattes och greps den 7 december, betraktade de flesta bedömare det som något som snabbt skulle gå över. Samma dag som han avsattes, svors Dina Boluarte in som ny president i landet.
Analyserna koncentrerades framför allt på att förklara varför hans presidentmandat blev ett misslyckande, med korruptionsanklagelser, svängdörrar på viktiga ministerposter och ständiga konfrontationer med parlamentet som ledde fram till hans olycksaliga försök att upplösa parlamentet.

Det politiska etablissemanget underskattade Castillo under valkampanjen 2021. Han var byskolläraren och fackföreningsledaren som drev sin valkampanj från hästryggen, en cholo, tillhörande ursprungsbefolkningen från det andinska höglandet. Detta i ett land där politiken annars alltid dominerats av den vita eliten från Lima och kustområdena.
På samma sätt visade sig etablissemanget ha underskattat vad han fortfarande betyder för det som kallats ”det djupa Peru”, slumområdena och framförallt landsbygden.

Nästan två månader efter att han avsatts visar manifestationerna inga tecken på att avta. Snarare omfattar de fler områden och grupper än de första dagarna. I veckan inledde polisen försök till att upplösa vägblockader norr om Lima, en region utanför Castillos starka fästen i södra och östra delen av landet där reaktionerna kom först.

– Situationen är mycket oviss. Protesterna fortsätter att trappas upp och spridas. Antagligen kommer de nå en punkt där den nuvarande regimens situation blir ohållbar, men det är svårt att veta vad som kommer sedan, säger Jaime C Vidal från den peruanska avdelningen av Movimientos al ALBA, en latinamerikansk samarbetsorganisation för folkrörelser.
De flesta demonstrerande grupper kräver den nya presidenten Dina Boluartes avgång, nyval till presidentposten och parlamentet, och en process för att skriva en ny grundlag. Boluartes, som är Castillos tidigare vicepresident, verkar nu hålla en enad front med högermajoriteten i parlamentet.

Efter de sammandrabbningar som ägt rum under de senaste dagarna är antalet döda demonstranter uppe i femtio – mer än en om dagen sedan Castillos fall. Under en enda dag i början av januari dödades 17 personer i Juliaca i södra Peru, när militären återtog dess ockuperade flygplats. Även två poliser har dödats.
– Dödssiffrorna är verkligen höga. Andra länder ser också demonstrationer, men klarar vanligen av att hantera dem utan så mycket blodspillan. Jag tror att regimen hade hoppats på att med tillräckligt många döda skulle så småningom rädsla kväva upproret, men effekten har blivit den motsatta, säger Jaime C Vidal.

Opinionsundersökningar som kom ut i veckan visar på överraskande starkt stöd för motståndet: hälften är positivt inställda till protesterna, 60 procent tycker polisen och militären använt övervåld, 70 procent vill se Boluartes avgång och häpnadsväckande 90 procent saknar förtroende för parlamentet.
– Provinserna har alltid varit eftersatta, bortglömda av centralregeringarna och exploaterade för sina naturresurser. Det har byggt upp ett missnöje under lång tid. När någon från höglandet, ur ursprungsbefolkningen, blev president hade det en enorm symbolisk betydelse, och när han sedan tvingades bort fick det missnöjet att explodera, förklarar Vidal.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.