“Spotifys krig mot poddar är ett slag som är långt ifrån vunnet. Det finns fortfarande möjligheter för oss att försvara en av de sista oinhägnade delarna av internet.” Isak Gerson om Spotifys kamp om podcastmarknaden, “enshittification”-processen och techjättarnas makt.
Tycker du att Spotifys låga ersättningar till artister är tråkigt? Då har jag dåliga nyheter om vad Spotify tänker göra med poddar. Först måste de bara lyckas låsa in podcastlyssnandet i spotifyappen. Och det är där vi måste stoppa dem.
Podcastkulturen har vuxit och vuxit sedan den kom i gång under 00-talet. När den startade regerade bloggar och kommentarsfält internet. Poddarna byggde vidare på bloggarnas RSS-teknik, där vilket podcastprogram som helst genom RSS kunde se när nya avsnitt kom och ladda ner dem.
Det som hände med en stor del av det myller av bloggar som fanns var att de flyttade in till ett fåtal sociala mediebolag som med tiden blivit färre och färre.
Men det vi på sikt behöver är en konkurrenslagstiftning som kan göra något åt de helt bisarra maktkoncentrationerna bland teknikbolagen
Problemet med det fria, oinhägnade internet som bloggarna och poddarna utgjorde var att det var för svårt att låsa in och tjäna pengar på. Det försöker nu Spotify fixa.
Spotify har länge försökt lansera ett stall av poddar som bara ska vara tillgängliga genom konto på deras plattform. Företaget satsar en stor mängd pengar på att dra in populära poddar och att producera egna. Målet är att meningen ”finns där poddar finns” ska bli liktydigt med ”finns på Spotify”.
Spotifys annonsförsäljning bygger nämligen, som för de flesta av teknikjättarna, på förmågan att profilera sina kunder. Vad vi lyssnar på för musik och poddar säger en del om vad vi konsumerar.
Så om folk lyssnar på Spotifys poddar i sin egen podcastspelare får bolaget inte information av sina användare, och de knyter inte fler lyssnare till konton på sin plattform.
När Spotify lyckas ta över marknaden för poddar kan vi gissa ungefär vad som följer, för vi har sett det hända med flertalet teknikföretag. Processen skildras väl i Rebecca Giblins och Cory Doctorows senaste bok ”Chokepoint Capitalism”.
Det är säkert svårt att tacka nej till Spotifys generösa villkor, men det enda skälet till att de ger så generösa villkor nu är för att de ska kunna betala er skit eller ingenting i framtiden när de har dominans.
Till att börja med kommer de att med tekniska och juridiska hinder höja inträdeskostnaden på marknaden så mycket de kan för de som vill ge sig in på fältet. Sedan kommer de att köpa upp de konkurrenter som ändå kan utgöra minsta hot.
När de känner sig säkra på sin position kommer perioden av förskitligande (”enshittification”). Intäkterna ska höjas och kostnaderna sänkas. Reklamen ökar, prenumerationsavgifterna ökar. Kvalitén sänks. Arvodena för de som producerar poddarna sänks.
Den sista punkten är central i det som kallas monopsoni, alltså när bara en eller ett fåtal köpare finns för en stor mängd leverantörer. Då är det fritt för den köparen – i det här fallet Spotify – att sänka arvodena för leverantörerna – de som skapar poddarna – då de inte har någon alternativ arbetsköpare att vända sig till.
För väldigt många områden inom kultur och konst är de enskilda företagens marknadsdominans mycket stark. Spotifys makt över strömmad musik är ett bra exempel, men det här gäller också många av de andra stora teknikföretagen.
Att jag tar upp Spotifys krig mot poddar är för att det är ett slag som fortfarande är långt ifrån vunnet. Det finns fortfarande goda möjligheter för oss att ingripa och försvara en av de sista oinhägnade delarna av internet.
När de känner sig säkra på sin position kommer perioden av förskitligande. Intäkterna ska höjas och kostnaderna sänkas.
Ett enkelt sätt är såklart att rösta med fötterna. Som lyssnare, men också som skapare. Det är säkert svårt att tacka nej till Spotifys generösa villkor, men det enda skälet till att de ger så generösa villkor nu är för att de ska kunna betala er skit eller ingenting i framtiden när de har dominans.
Saga Cavallin diskuterar offentligt stöd till poddar i Dagens Nyheter. Jag hoppas att ett sådant stöd skulle komma med ett krav på att podcasten ska distribueras på det oinhägnade internet, tillgängligt i den webbläsare eller podcastprogram man vill. Annars riskerar man att bara skapa en statlig pengaström till Spotify.
Podcastskapare behöver också börja organisera sig för att slå vakt om sina arvoden och royalties. Vi kan förvänta oss att Spotify kommer att göra vad de kan för att undvika att betala ut royaltybaserade arvoden och försvåra all granskning av siffrorna bakom.
Men det vi på sikt behöver är en konkurrenslagstiftning som kan göra något åt de helt bisarra maktkoncentrationerna bland teknikbolagen. Kom igen, vi har ett par förskitligade appar att förlora, men ett helt internet att vinna.
