Solcellsjätten som tidigare använt sig av avtalsshopping har allvarliga arbetsmiljöbrister. Det framkommer i en artikel i Byggnadsarbetaren. Vad har hänt på företaget sedan Arbetaren granskade det 2021?
Arbetaren har tidigare skrivit om Svea Solar, ett solcellsföretag som varit i blåsväder på grund av avtalsshopping. På byggföretaget arbetar i dagsläget hundratals personer.
Nu framkommer i en ny granskning av Byggnadsarbetaren att företaget har allvarliga arbetsmiljöbrister. På en video som tidningen publicerat syns hur en montör, helt utan säkerhetsutrustning, bär upp en tung solcellspanel uppför en stege.
Montörerna arbetar inte på ordentliga byggställningar och har varken hjälmar eller fallskyddselar.
Svea Solar har i likhet med andra solcellsföretag fått flera omedelbara förbud av Arbetsmiljöverket på grund av fallrisker. Bara i år har företaget fått två förbud.
– Det ska verkligen inte se ut så här. Det är väldigt många fel. Det är ett tydligt brott mot våra riktlinjer och säkerhetsrutiner som vår underentreprenör gör. Och det ser vi självklart väldigt allvarligt på. Det är ganska uppenbart att vi har ett jobb att göra både som bolag och som bransch för att få det här att fungera, säger Johannes Boson, Sverigechef på Svea Solar till Byggnadsarbetaren.
Ägnade sig åt avtalsshopping
Arbetaren har i en tidigare granskning visat att Svea Solar ägnat sig åt ”avtalsshopping”, det vill säga att en arbetsköpare väljer ett avtal som blir billigare med sämre villkor. Svea Solars agerande låg i linje med det mardrömsscenario som kunde följa när strejkrätten inskränktes i augusti 2019, enligt arbetsrättsexperter Arbetaren intervjuat.
När Elektrikerna 2019 ville teckna avtal med solcellsinstallatörföretaget Svea Renewable Solar tog företaget i stället kontakt med den relativt nystartade fackföreningen Tingvallabro Fackförening. Svea Solar motiverade valet med att Tingvallabros fackförening kunde erbjuda en “flexibilitet” för företaget.
Kurt Junesjö, tidigare förbundsjurist på LO/TCO-rättskydd, menade att Svea Solars agerande innebar ett första steg mot att ”upplösa den svenska modellen“.
Frederick Batzler, arbetsrättsjurist och tidigare facklig organisatör på SAC Syndikalisterna, bedömde även han att fallet var ett typexempel på avtalsshopping.
– I Elektrikernas avtal har du fullt med tvistelösningar, skiljedomsförfaranden och förhandlingsordningar som ger facket mer inflytande. Det är ett sätt att försöka se till att arbetstagarsidan har inflytande vilket är helt icke-existerande i Tingvallabro-avtalet. Det som är anmärkningsvärt är den totala avsaknaden av arbetsmiljöreglering, sade Frederick Batzler, arbetsrättsjurist på SAC till Arbetaren i samband med granskningen.
Elektrikerförbundet har kollektivavtalet
I dag ser situationen på företaget annorlunda ut. Numera har enbart Elektrikerna kollektivavtal med företaget. Något även Heléne Ahlström, ombudsman på Tingvalla-Bro fackförening, bekräftar när Arbetaren når henne på telefon.
När Arbetaren ringer upp Petter Johansson, förbundsombudsman på Elektrikerförbundet, säger han att arbetsmiljön är den viktigaste frågan facket arbetar med och att de ser allvarligt på uppgifterna.
– Jag har vidtagit ett antal åtgärder så vi att bilda oss en uppfattning om vad som hänt och lokalorganisationen har kontaktat de som är ansvariga på bolaget, säger han.
Han säger att vägen till kollektivavtalet var omständlig och förhandlingarna långa, men att Elektrikerförbundet är nöjda med situationen nu.
– Sedan vi fick kollektivavtalet har vi haft goda relationer med företaget och kunnat lösa många problem, säger Petter Johansson.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.