Precis som i Lyxfällan måste man börja sälja av grejer när lånekostnaderna drar iväg. Därför har vi sett skolor och äldreboenden slumpas bort till utländskt riskkapital. Detta är den tredje och sista delen i Arbetarens artikelserie Lyxfällan – fastighetsbolagens tur, där Martina Engman granskar en överbelånad fastighetsbransch som hotar samhällsekonomin.
Ett trick för att få bolagen att se mer lönsamma ut är att bokföra underhåll som något som höjer värdet på fastigheten. Pengarna som används för att byta ett trasigt fönster borde rapporteras som normalt underhåll rapporteras i stället som pengar som lagts på renovering. Varför? En renoverad fastighet är mer värd och då kan fastighetsbolagen ta mer lån. I bokföringen trollas det så att en driftkostnad blir en investering som höjer värdet på huset.
Upptrissade värden och maximal belåning ställer frågan: tänk om bolagens fastigheter inte är värda så mycket de sagt, eller om lånen inte kan betalas? Det finns sådana farhågor bland analytiker utomlands. Finanstidningen Bloomberg påpekar att det största hotet mot Sveriges ekonomiska stabilitet ligger i fastighetsbranschen.
Tänk dig att du försöker sälja din gamla Iphone för fler tusen. Det gör ingenting om du har en värdelös smartphone. Men vad händer om hela källaren är full av värdelösa telefoner och det enda du har att sälja när Kronofogden knackar på dörren? Personlig konkurs.
Offentliga fastigheter såldes rabatterat
Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, gjorde hösten 2022 en uppmärksammad affär där man sålde offentliga fastigheter till ett kanadensiskt bolag för att få in pengar. Olika analytiker bedömer att fastigheterna sålts med rabatt på ungefär 11-15%. Anledningen till försäljningen är förmodligen att få loss pengar till att lösa lån. Den stora rabatten skulle kunna förklaras av att SBB behövde ha in pengar fort för att hantera sin belåning.
Egentligen är det är inget konstigt att företag köper och säljer fastigheter till varandra.
Men offentliga fastigheter, såsom äldreboenden, förskolor, skolor med mera, kan påverka kommunalskatten. Vad händer om de nya kanadensiska ägarna beslutar sig för att de vill ha mer vinst? Det är svårt för äldreboendet att flytta. I stället kan de bli tvungna att betala den nya hyran. Och den betalas med skattepengar.
Försäljningen gjorde många kommunalpolitiker oroliga och SBB vägrade vid tidpunkten berätta vilka fastigheter det rörde sig om. Tystnaden och att offentliga lokaler är globala handelsvaror visar tydligt på problemet med att de sålts ut – de har undantagits demokratiskt inflytande.
Fastighetsbolag är övervärderade
När SBB blixtsäljer fastigheter med rabatt ställs onekligen frågan: är deras fastigheter övervärderade och är fler fastighetsbolag övervärderade? Sitter de på en källare full av gamla iPhones? Affärsvärlden pekade ut SBB, Heimstaden och Oscar properties som “kriskandidater” förra året.
Och det finns fler som tvivlar. Förra årets bråk mellan fastighetsmiljardären Roger Akelius och fastighetsbolagets Castellums VD talar sitt tydliga språk. I en halvårsrapport sa att Castellum att bolaget hade en “betryggande finansieringssituation”, det kallade Akelius det för “skitsnack” och “att lura samtliga aktieägare”.
Hyresgästerna och Hyresgästföreningen bör ställa sig frågan om hyreshöjningarna verkligen är rimliga. När Hyresgästföreningen tycker att hyresgäster och hyresvärdar ska dela på bördan bör de noggrant motivera varför. När SVT granskade bostadsbolagen i slutet på förra året visade det sig att Heimstaden, Rikshem, Wallenstam och Balder att 37 procent av hyresintäkterna blev vinst. I granskningen konstateras att de höjda hyrorna är ett sätt att hålla uppe värdet på fastigheterna, lyckas de inte med det kommer de förmodligen tvingas sälja fastigheter.
Att betala en faktura bara för att man får den i brevlådan är inte att ta ansvar för sin ekonomi – inte ska hyresgästerna betala för att fastighetsbolagens överbelåning. Ska verkligen bostadsbidrag, slit på låglönejobb och sparpengar gå till aktieägare? Ska hyresgästerna och bostadsbidragen rädda fastighetsbolagen?
