Strejkvågen i England fortgår. På tisdag nästa vecka diskuteras ett lagförslag om att inskränka strejkrätten i det brittiska överhuset. Men nu växer kritiken mot lagförslaget.
I Storbritannien har arbetare sedan flera månader strejkat för bättre villkor och löner. Men nu förbereder landets konservativa regering en lagstiftning som syftar till att inskränka strejkrätten.
Den brittiska strejkvågen inleddes sommaren 2022, när inflationen fick levnadsomkostnaderna att skjuta i höjden. Sedan dess har bland annat järnvägsarbetare, vårdpersonal, renhållningsarbetare, postanställda och lärare strejkat för bättre villkor. Arbetaren har till exempel rapporterat om protester bland brittiska sjuksköterskor, om de 1800 bussförarna som lyckades höja sina löner med 18 procent och om lagerarbetare på Amazon som kräver en närmast fördubblad timlön.
Enligt The Guardian kommer den nya lagen innebära att en ”lägsta servicenivå” införs i sex samhällsviktiga sektorer, däribland inom järnvägen, skolan, vården och räddningstjänsten. Arbetsköpare ska kunna kräva att en viss andel av verksamheten ska fortsätta under strejk.
Anställda som beordras jobba med hänvisning till ”lägsta servicenivå” riskerar sparken om de inte lyder. Företag ska också få rätt att stämma fack som tar ut för många medlemmar i strejk. Varseltiden, alltså hur långt i förväg facket måste förvarna en arbetsgivare om en planerad strejk, kan också komma att förlängas.
Nu kommer också feministisk kritik mot lagen, som väntas diskuteras i det brittiska överhuset på tisdag.
En grupp organisationer och Centralorganisationen TUC, motsvarande svenska LO, har skrivit ett brev adresserat till jämställdhetsministern Kemi Baden.
De understryker att anställda inom offentlig sektor, som domineras av kvinnor, kommer att påverkas negativt av strejkrättsinskränkningen.
”Den här drakoniska lagstiftningen innebär att när arbetare demokratiskt och lagenligt röstar för att strejka inom flera sektorer – inklusive inom vård och utbildning där kvinnor dominerar – så kan de tvingas gå till jobbet och få sparken om de inte samarbetar”, står det i brevet.
Katarzyna Rakowska är facklig organisatör i det syndikalistiska polska facket IP, Arbetarinitiativet, och forskare på Warszawas universitet. Hon skriver just nu på en avhandling om inskränkningen av strejkrätten i Europa och menar att försöket att införa ny “lägsta service”-lagstiftning i Storbritannien inte är något annat än ett försök att förbjuda strejker i sin helhet. En trend hon ser i flera europeiska länder i dag.
– Under täckmanteln att “skydda allmänheten” försöker regeringar tvinga människor att arbeta, även när de genom demokratiska omröstningar bestämmer sig för att strejka, säger hon.
Katarzyna Rakowska menar att inskränkningen av strejkrätten i Storbritannien är ytterligare ett exempel på det strukturella patriarkatet i det moderna samhället. Samtidigt är anställda inom den offentliga sektorn ofta kvinnor och har en hög anslutningsgrad till facket.
– Kvinnor tar stort ansvar inom det vi brukar kalla social reproduktion, inom till exempel utbildning, hälsovård och socialt arbete. De är systematiskt lönediskriminerade i samhället. Att förbjuda strejker i Storbritannien och i andra länder kommer att ha en exkluderande effekt. Kvinnors inflytande på arbetsmarknaden kommer att minska ännu mer och försvaga fackens ställning.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.