Just nu pågår flera tvister i Arbetsdomstolen mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar, vars utgång kan förändra maktbalansen på arbetsmarknaden. Två av målen handlar om tolkningen av MBL. Om Sveriges hamnar vinner riskerar lagen att urvattnas och därigenom påverka alla arbetare och fack i landet.
– Arbetsgivarsidan vill pröva hur lite de kan göra och fortfarande komma undan med att de uppnått förhandlingsskyldigheten. Lyckas de flytta gränsstolparna för hur lite substans det kan finnas i en MBL-förhandling så kommer MBL bli en meningslös rättighet. Blir ribban så här lågt satt för arbetsgivarna så kommer det påverka betydligt fler branscher än vår, säger Erik Helgeson, vice ordförande för Hamnarbetarförbundet.
Det han pratar om är ett av flera pågående mål i Arbetsdomstolen. Just det här rör sig om Karlshamns hamn där arbetsköparen infört nya arbetstider utan att MBL-förhandla det ordentligt med Hamnarbetarförbundet, som har ett andraavtal med arbetsköparorganisationen Sveriges hamnar. Ett avtal som Karlshamns hamn är bundet till då de är medlem i Sveriges hamnar.
Den förhandling som har hållits har enligt Hamnarbetarförbundet varit ”innehållslös” då de inte fått veta några detaljer om hur arbetstidsförändringarna kommer att se ut. Den enda information de fått är att arbetsköparen planerat att ändra schemat. Hamnarbetarförbundet anser därför att Karlshamns hamn brutit mot förhandlingsskyldigheten i MBL. Däremot har Karlshamns hamn förhandlat med Transport som har förstaavtalet, trots att majoriteten av arbetarna i hamnen är anslutna till Hamnarbetarförbundet.
Lagen om medbestämmande
MBL, lagen om medbestämmande, infördes 1977 och fastslog att fackföreningar ska få insyn och möjligen att påverka viktigare förändringar i verksamheten som arbetsköparen planerar att genomföra.
När lagen instiftades fanns förhoppningar om att lagen skulle öka demokratin på arbetsplatserna genom att öka fackförbundens och arbetarnas möjlighet till påverkan, liksom tvinga fram en samverkan mellan parterna som inte funnits tidigare. ”Den största demokratireformen sedan allmänna rösträtten”, sade dåvarande statsminister Olof Palme när lagen infördes.
Men kritiker har menat att lagen blev ett misslyckande då det i praktiken räckte för arbetsköpare att informera om förändringar innan de bara kunde ”tuta och köra” över de anställda. Därav kom lagen att kallas ”tut-lagen” i folkmun.
– De pågående målen ser vi som att arbetsgivaren vill pröva om de fortfarande behöver spela teater eller om det räcker att de säger till motparten att ”vi kommer ändra verksamheten” utan att ge några detaljer om hur. Man ändrar då avsikten med MBL om man reducerar förhandlingsskyldigheten till något så futtigt. Ett fack måste få möjlighet att göra en riskbedömning och ta ställning till vad en kommande förändring kommer att innebära för medlemmarna, säger Erik Helgeson.
Han påpekar att MBL i sig inte är avgörande när det kommer till Hamnarbetarförbundets påverkansarbete, utan att skyddsarbete är ett mer effektivt maktmedel. Däremot är MBL-förhandlingar ett viktigt sätt för dem att få information i god tid när arbetsköparen planerar förändringar.
– Det ger oss en chans att informera medlemmarna om vad som är på gång och därigenom kunna påverka händelseutvecklingen, säger han.
I handlingarna inför huvudförhandlingarna sammanfattar arbetsköparsidan sin ståndpunkt så här: ”Hur ett nytt arbetstidsschema närmare skulle se ut och vad som skulle gälla i de avseenden förbundet sagt sig behöva information är inte frågor som behöver förhandlas med förbundet enligt 11 § medbestämmandelagen, utan det är frågor som bolaget enligt hamn- och stuveriavtalet inte ensamt kan besluta om utan som måste avhandlas i kollektivavtal med Transport”.
MBL-brott i Gävle hamn
Ett annat pågående ärende i Arbetsdomstolen, som också handlar om MBL-brott, gäller Gävle hamn. Där har arbetsköparen infört ett nytt skiftschema på åtta veckors kvällsarbete. Detta genom att ta en enskild vecka från ett tidigare, rullande schema för att sedan förlägga den veckans upplägg över åtta veckor i rad.
– Arbetstiden i det tidigare, rullande schema var rimlig, sett i sin helhet. Då jobbade man mer vissa veckor och mindre andra. Det går inte att rycka ut en vecka från det rullande schemat för att sedan bara köra på det åtta veckor i rad, säger Martin Berg, förbundsordförande för Hamnarbetarförbundet.
Han poängterar att det finns en tidigare praxis som säger att en arbetstidsförändring som omfattar mer än en vecka ska MBL-förhandlas med facket. Något arbetsköparen inte gjort.
– Vi anser att det finns prejudicerade domar i de här fallen. De här målen berör alla fackföreningar och om Sveriges hamnar vinner kommer vi få en helt ny praxis i landet. Blir det så, samtidigt som vi har fått en försvagad LAS och försvagad strejkrätt, välter allt över till arbetsgivarnas fördel. Det kommer skapa en väldigt olycklig obalans på arbetsmarknaden, säger Martin Berg.
Anders Modig, chefsjurist på Transportföretagen och juristen som driver målet i Karlshamns hamn för Sveriges hamnar, vill inte uttala sig om de pågående tvisterna.
Hur anser ni att MBL ska tolkas i de här fallen?
– Jag kan inte uttala mig om det. Vi processar i Arbetsdomstolen där vi redovisar för hur vi anser att rättsläget ska bedömas. Sedan är det Arbetsdomstolen som avgör, säger han.
Erik Helgeson säger att han tror att de här fallen egentligen handlar om att Sveriges hamnar vill begränsa Hamnarbetarförbundets inflytande so mycket som möjligt. Huvudsyftet med det tror han handlar om att skapa bättre förutsättningar för arbetsgivarnas maktutövning på arbetsmarknaden i stort.
Är det här ett försök till en fortsättning på de inskränkningar som skett på arbetsmarknaden, med en försämrad strejkrätt och nya LAS?
– På ett sätt är det det. Allt som har med Arbetsdomstolens prejudikat och domar att göra är betydligt mer inlåsande nu eftersom den nya strejkrättslagstiftningen har tagit bort möjligheten för fackföreningar att konflikta för att avtal eller lagar ska tillämpas på ett visst sätt, säger Erik Helgeson och tillägger:
– Men egentligen tror jag att det här handlar om en större fråga. Vi är på ett sätt paria på arbetsmarknaden, vi har ingen uppbackning utan snarare tvärt om. Därför blir det tacksamt att ha oss som en sorts experimentverkstad för att driva olika rättsfall, som hade varit känsligare på andra avtalsområden, för att försöka försämra arbetsrätten generellt.
Logga in för att läsa artikeln
Detta är en låst artikel. Logga in eller teckna en prenumeration för att fortsätta läsa.
Vi har bytt prenumerationssystem till Preno, därför måste du uppdatera ditt lösenord för att kunna logga in (det går bra att välja samma igen). Det är bara att mejla till [email protected] om du har några frågor!
Eller teckna en prenumeration
Om du vill stödja Arbetaren och dessutom direkt få tillgång till denna artikel och mycket mer kan du teckna en prenumeration här nedan:
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.
2 nr digtalt varje vecka och 10 papperstidningar per år.